Läs senare

Idrottsprofiler ökar skolors konkurrenskraft

Hård konkurrens om eleverna har gjort att många skolor satsar på idrottsprofilerad utbildning. Men de legitimerade lärarna lyser med sin frånvaro visar Magnus Ferrys avhandling.

17 jun 2015

Foto: Privat
När Magnus Ferry 2009 upptäckte att 10 procent av alla gymnasieelever läste ämnet specialidrott blev han intresserad. Varför var de idrottsprofilerade utbildningarna så många och vilka elever deltog? Och, inte minst viktigt, vilka lär­are var det som undervisade där?

– När jag jobbade som lärare i idrott och hälsa på en av Umeås gymnasieskolor ansvarade alltid en lärare och en trän­are tillsammans för undervisningen i specialidrott. Betygssättningen skedde gemensamt, med läraren som ytterst ansvarig. Jag trodde att det upplägget var det vanliga, berättar Magnus Ferry.

Men när han började undersöka saken visade det sig att så inte var fallet. Det vanliga är i stället att det är tränare som ensamma ansvarar för den idrottsprofilerade undervisningen, både i grundskolan och på gymnasiet, trots att de i de allra flesta fall saknar lärarutbildning.

Att de idrottsprofilerade utbildningarna har blivit så många beror på att det ger skolorna en konkurrensfördel. I dag är dragkampen om eleverna stenhård och idrottsprofilerna är ett sätt att locka fler elever. Dessutom ”rätt sorts” elever.

– Eleverna som går på idrottsprofilerna har goda resultat även i övriga ämnen vilket ger skolorna gott rykte, säger Magnus Ferry, nu universitetslektor vid Umeå universitet.

Majoriteten av eleverna på de idrottsprofilerade utbildningarna, ridning undantaget, är pojkar med svensk bakgrund och med högutbildade föräldrar som själva har ett starkt idrottsintresse. Fotbollsprofilerna dominerar stort, därefter kommer ishockey och innebandy följt av ridning.


Idrottsprofilerad utbildning – i spåren av en avreglerad skola hittas på diva-portal.org.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com