Ingår i temat
Skapa jämställt
Läs senare

Ifrågasättande bryter barriärer

Ibland kan det gå en hel lektion åt att diskutera könsroller och normer. Det är sådant man får ta, anser musikläraren Alexandra Myllenberg.
– Det är vår skyldighet som lärare.

15 okt 2014
Ifrågasättande bryter barriärer
Föreställningar. Alexandra Myllenberg skriver upp elevernas associationer till luciatågets karaktärer. Foto: Ola Torkelsson

Hampus Olm tar bestämda steg med pekfingrarna hopslagna likt en picka­doll och förklarar att »man ska vara cool«. Musikläraren Alexandra Myllenberg har bett eleverna ge exempel på en karaktär och hur denne rör sig. Hampus föreslog James Bond. Efter ett kort uppvisningsnummer blir han avbruten.

– Nu har ni lite koll. Men i dag ska ni få lite svårare karaktärer.

En och en får eleverna i 5C komma fram till Alexandra Myllenberg för att snegla på var sin lapp. Sedan går de tysta tillbaka till tamburen innan de ger sig ut på golvet i musiksalen på Rinnebäcksskolan i skånska Kävlinge. Högtalarna ekar snart av Coldplays Sky full of stars och eleverna går puls, det vill säga tassar runt med fötterna stampandes i takt med musiken.

– Och så se till att gå som din karaktär. Använd fantasin nu, uppmanar Alexandra Myllenberg halvvägs in i låten.

Så sker förvandlingen. Några tycks låtsas hålla ljus i ena handen, ett par använder båda händerna och några går lite stelbent. Eleverna ser sig omkring och förstår snart att inte bara de själva är karaktärer från ett luciatåg. Det förklarar ju stelbentheten hos de som försöker gestalta pepparkakors vaggande gång.

När eleverna samlas i en ring på golvet får de veta att det är dags att börja tänka på årets luciatåg, trots att det är lång tid kvar till dess. Alexandra Myllenberg vill börja med att ta reda på vad de har för föreställningar om ett luciatåg. Hon ritar upp de olika rollerna på whiteboardtavlan. Lucia, stjärngosse, tärna, tomte och pepparkaka.

– Hen är det nu! säger Adrian Melin när han ser ordet lucia dyka upp på tavlan och pekar på Lucas Holmqvist och två tjejer som fick gestalta luciakaraktären.

Snart haglar associationerna. Pepparkakan är stel, liten och tuff. Tärnor har glitter, ljus i handen och är tradiga, skånskans motsvarighet till tråkig. Stjärngossar är otrevliga. Tomtar är tjocka – de dricker ju glögg och äter pepparkakor hela tiden.

– Hur är lucia som person då? frågar Alexandra Myllenberg.

– Hon vill skapa fred, säger en elev.

– Trevlig, säger en annan.

Bilden av hur eleverna föreställer sig ett luciatåg börjar växa fram. När Alexandra Myllenberg har koll på det vet hon också vilka bitar hon behöver lyfta in i undervisningen och prata om med eleverna. I dag verkar många till exempel tycka att stjärngossarna, lucia och tärnorna är tradiga. Då behöver Alexandra Myllenberg diskutera det med eleverna, varför de ser karaktärerna på det sättet.

– Måste det vara tråkigt eller är det en föreställning för att du inte har sett dem på något annat sätt?

Ofta är det normer som ligger bakom föreställningarna och det är inte ovanligt att förväntade könsroller har med saken att göra. Alexandra Myllenberg vill utmana rådande normer för att eleverna ska ha möjlighet att välja det de vill och inte låsas av förväntningar. Om stjärngossarna ses som mesiga kanske inte alla vågar ta den rollen. Precis som att mörkhåriga såväl som killar riskerar att stängas ute från luciarollen om hon förväntas vara en blond tjej.

– Att lyfta fram lucia som extremt modig och orädd kan ju också nyansera bilden av att hon bara ska vara vacker och snygg och skrida fram.

Att Adrian Melin reagerade på att Lucas Holmqvist fick vara lucia i dagens övning visar att eleverna stannar upp och reflekterar när normer bryts – lucia brukar ju vara av kvinnligt kön.

Foto: Ola TorkelssonLuciatåget är en typisk arena för könsroller. Precis som i instrumentval, där det är vanligt att uppdelningen pojke flicka fortsätter år efter år även när eleverna själva får välja. Flickor sjunger, pojkar spelar trummor. Så vill inte Alexandra Myllenberg ha det. Hennes recept är egentligen enkelt – slå hål på föreställningar om hur saker ska vara så vågar eleverna träda fram och göra det de faktiskt vill.

– Det handlar ju aldrig om att ta bort någonting. Det är ett vanligt missförstånd som gör mig tokig. Det handlar aldrig om att prinsessklänningar ska brännas och bilar skrotas i leken, utan om att alla barn ska få flera möjligheter. Sedan får de välja själva. Ett av mina stora uppdrag som lärare är ju att hela tiden hålla så många dörrar som möjligt öppna för dem.

För Alexandra Myllenberg som utöver musikhögskoleutbildningen har studerat genusvetenskap och sexologi finns genustänk och normkritik med i bakgrunden hela tiden. Som att eleverna vid lektionens början blev tilldelade luciakaraktärerna slumpmässigt i stället för att tjejerna blir tärnor. Trots att detta gjorde att en elev utbrast i ett »aah, meen«.

Hon tänker också på att prata inkluderande. Lyfter fram att det går att bli kär i både tjejer och killar och att familjer kan se olika ut. Hon är alltid beredd att ta diskussionen. Det kan handla om att elever använder könsord eller säger att Yohio »ser ut som en tjej fast är en kille«. Det senare aktualiserades förra terminen. I samband med finalen i Melodifestivalen ägnade Alexandra Myllenberg en temavecka åt musiktävlingen i alla årskurser. Då fick eleverna fundera över vad som är viktigt eller inte för en artist. Spelar till exempel kön någon roll? De fick i uppgift att poängsätta varje låt efter kategorier, en av dessa var jämställdhet. Eleverna fick räkna hur många killar respektive tjejer det var på scen, hur många tjejer respektive killar som skrivit låten och hur många som dansade och spelade instrument.

– Eleverna reagerade ju också, »men det är ju nästan bara killar?«. Då fick vi ha en diskussion om det. Varför är det så?

Det är lätt att man som lärare aldrig stannar upp och reflekterar om normer med eleverna, tycker Alexandra Myllenberg. Till exempel över varför tjejer framställs på ett sätt och killar på ett annat i musikvideor. Men hon gör det, trots att en hel lektion kan gå åt att diskutera varför saker är och förväntas vara på ett visst sätt. Det är förstås inte lätt att hinna med, men hon ser diskussionerna som nödvändiga.

– Rent krasst så har man inte tid. Samtidigt har vi kapitel ett och kapitel två i läroplanen som vi också är skyldiga att leva upp till och det kan vi inte bara lägga på klasslärarna för de har också sina mål. Det där lasset måste vi dra gemensamt.

Men hon ser inte bara en koppling till läroplanens centrala delar. Diskussioner om könsroller och normer går också att knyta till musikämnets kursplan. Alexandra Myllenberg nämner jullåten Deck the halls där ordet »gay« finns med.

– Drar man upp en text och eleverna ser ordet gay så hoppar de till. I deras värld betyder det homosexuell. Då behöver vi prata om det ordet. Och det är i högsta grad en del av musikämnet också för det handlar om textanalys. Förmågan att förstå musikens sammanhang.

Den här förmiddagen blir det inte tillfälle för någon djupare diskussion om könsroller. Under dagens 40 minuters lektion ska 5C hinna med lite improvisationsövning på piano och tonbox också. Innan Alexandra Myllenberg torkar av whiteboardtavlan för att gå vidare till nästa moment tar hon fram en surfplatta och fotar av orden hon skrev upp bredvid luciakaraktärerna.

– Vi kommer att ägna en del tid åt att fundera kring det här. Vi ska ta reda på hur det har sett ut traditionellt och i dag. Sedan ska vi utforma vårt eget luciatåg, säger hon till elevgruppen.

– Vi ska ju inte ha tradiga tärnor i vårt luciatåg. Vi ska ha coola, fräcka tärnor!

Tonerna från tonboxarna i trä och metall tar snart över rummet. Men först återkopplar Alexandra Myllenberg till händelsen i början av lektionen, när Adrian Melin reagerade på att Lucas Holmqvist var en av dem som fick lucia som karaktär.

– Har det alltid varit en tjej som spelat lucia? Det måste vi också ta reda på.

Mer ur temat Skapa jämställt (7)

ur Lärarförbundets Magasin