Läs senare

Inblick i villkor och möjligheter

BokrecensionKapitlen i en ny bok är utmärkta som underlag för en diskussion om de estetiska ämnenas utmaningar i dagens skol- och utbildningsvärld, anser Anneli Einarsson.

14 Dec 2018
Illustration: Istock

De estetiska ämnenas didaktik:
Utmaningar, processer och protes(t)er

Ulrika von Schantz, Ketil Thorgersen, Anne Lidén (red)

Stockholm University Press, 2018

Det finns en spänning mellan estetikens praktik och akademins språk. Flera av författarna, som är universitetslärare och forskare, har också bråkat med det akademiska språket i texterna. I bokens titel är termen didaktik central, men få av författarna går djupare in i begreppet didaktik, oftare är det ”estetiska lärprocesser” som diskuteras. Relationen mellan de två begreppen förblir oklar. I det inledande kapitlet beskriver Ketil Thorgersen det akademiska språket som en tvångströja han vill frigöra sig från. Han kritiserar begreppet estetiska lärprocesser för att vara oprecist och godtyckligt och föreslår i stället ”estetisk kommunikation” som en didaktisk precisering av begreppet.

Pernilla Ahlstrand diskuterar denna spänning i förhållande till gymnasieelevers teaterarbete och bedömning och ser en risk att bedömningsformuleringar styr undervisningen, snarare än ämnesinnehållet. Eva Österlind ifrågasätter om lärarutbildningen inom det estetiska fältet kan uppnå tillräcklig kvalitet när den ”klumpas ihop” under rubriken estetiska lärprocesser, när det dessutom paras med minskade resurser.

Dock, i en småskalig enkätundersökning på gymnasiets estetiska program, sammanfattar Österlind att eleverna ser undervisningen som meningsfull. Maria Pemsel beskriver villkoren för att undervisa i musik på lärarprogrammet, inriktning fritidshem, och påpekar att det inte är självklart att undervisning i musikdidaktik innehåller estetiska lärprocesser, vilket hon definierar som ”samlingsnamn på de lärprocesser som uppstår i konstnärligt projektarbete”.

I fyra kapitel får vi en inblick i fyra adjunkters samtal om undervisning med lärarstudenter, i olika estetiska ämnen. De finner både likheter och olikheter, till exempel när det gäller förhållandet mellan ”görandet” och den muntliga reflektionen. I and­ra kapitel ges en inblick i förskolan, om lyssnandets, kroppens och rummets betydelse ur olika perspektiv. I kapitel om bildundervisning reflekterar författarna kring arbetsprocessers faser och hur högstadieelever upplever och beskriver sitt arbete.

Av undertiteln förstår vi att bokens tillkommelse inneburit ett bitvis fru­strerande arbete. Ulrika von Schantz beskriver det utsatta läge och den krävande process som lett fram till att de estetiska ämnena på Stockholms universitet till slut fått en hemvist, i och med bildandet av institutionen för de humanistiska och samhälls­vetenskapliga ämnenas didaktik.

Författarna ger en god bild av de estetiska ämnenas möjligheter och utmaningar i dagens skol- och utbildningsvärld och kapitlen är utmärkta som diskussionsunderlag – om det till äventyrs finns möjlighet till det i en arbetstyngd vardag.

ur Lärarförbundets Magasin