Ingår i temat
Övergångar
Läs senare

Kamratbanor skapar trygg övergång

ÖvergångarPå Jonstorpsskolan träffar förskolebarnen sina blivande lärare i fritidshemmet flera gånger innan de börjar i förskoleklass.
Genom samarbetsövningar och äventyr lär barnen känna varandra och de vuxna.

av Sara Djurberg
31 jan 2019
31 jan 2019
Anna-Karin Fredriks­son, Sofia Karlsson och Petra Alden­klev.
Foto: Anders Andersson

Fritidspedagogerna på Jonstorps­skolan i Höganäs är drivande i arbetet med att skapa en trygg övergång när förskolebarnen ska börja i skolan och på fritidshem. Men så har det inte alltid varit.

– Innan sköttes det av förskoleklasslärarna och förskolan. Men för två år sedan sa vi att vi också ville vara delaktiga. Vi har barnen en så stor del av dagen, säger Anna-Karin Fredriksson, lärare i fritidshem.

Hon och kollegorna Sofia Karlsson och Petra Aldenklev jobbar med äventyrspedagogik och tycker att det är ett bra arbetssätt även när det gäller övergångar.

Eleverna testar en kamrat­bana.
Foto: Anders Andersson

Nu har de fått in en rutin där de träffar sina blivande elever i förskoleklass flera gånger under vårterminen innan barnen börjar i skolan. På ett inledande möte i ja­nuari planeras upplägget tillsammans med lärarna i förskoleklass, rektorn och representanter för förskolorna i området.

Vid första träffen i april kommer de runt 60 förskolebarnen till skolan och får göra kamratbanor och samarbetsövningar utomhus.

– Det är mest ett tillfälle för barnen att få ett ansikte på oss fritidspedagoger och förskoleklasslärare, och vi får prata lite med dem, säger Anna-Karin Fredriksson.

Därefter sker ytterligare tre träffar under våren då ett sagoäventyr är den röda tråden. Först hälsar fritidspedagogerna på barnen på förskolorna och tar med sig sina ”magiska” halsband. De berättar om ett troll som vill ha barnens hjälp att hitta ett vänskapshjärta som trollet behöver för att kunna börja skolan. Vid nästa träff gör barnen äventyret i skogen tillsammans med sina blivande klasskamrater. De utsätts för olika svårigheter som de behöver hjälpas åt för att lösa.

I maj sker det sista mötet på skolan då barnen reflekterar över äventyret, och får vara på fritidshemmet och leka. Vänskapshjärtat följer sedan med i klassrummet upp i lågstadiet.

Kramvänligt.
Foto: Anders Andersson

– Efter att vi haft de här träffarna kan barnen våra namn och ropar efter oss ute på byn. Jag tror att det skapar en trygghet för dem. Det är ett stort steg att ta från förskolans trygga värld till skolan och fritids, och många är osäkra. Det underlättar även för oss eftersom vi får en relation med barnen innan, säger Anna-Karin Fredriksson.

Hur fick ni igenom det här upp­lägget?

– Vi hade ett färdigt koncept som förskolecheferna tyckte verkade jättebra. Trygga övergångar har varit ett prioriterat mål i vår kommun, så det låg rätt i tiden.

Även när treorna på skolan ska börja i fyran, och hamnar i nya klasser, använder man gruppövningar och äventyr för att bygga gemenskap i de nya konstellationerna redan på våren. Lärarna i fritidshemmet har också en dialog med lärarna som sätter ihop klasserna.

– Vi följer barnen under alla år och lärarna frågar ofta oss vilka barn som funkar bra tillsammans, berättar Anna-Karin Fredriksson.

Hur skapar man en bra grupp?

– Man vill att det ska bli en klass som fungerar bra socialt. Vi tänker till exempel på att alla elever ska få med sig någon från sin gamla klass som de är trygga med.

Mer ur temat Övergångar (6)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com