Läs senare

Kan smiley-gubbar hjälpa till att sätta ord på konflikter?

Hallå där ... Camilla Ekman, lärare i idrott och hälsa i Borås, som har kommit på en metod att förbättra arbetsklimatet i klasser med problem.

12 okt 2010

Vad var problemet och hur yttrade det sig?
– Jag hade tio klasser i idrott och hälsa, år två till sex, och det rådde väldigt skiftande arbetsklimat i klasserna. Vissa elever trotsade mitt ledarskap och hade svårt att lyssna. I andra klasser hade elever konflikter med varandra. Det fanns elever som inte hade så hög status i klassen och därmed hade de obekväma roller. Dessa elever fick inte lika många passningar vid bollspel och blev inte godkända och inkluderade i samma utsträckning som andra elever.

Som lärare är jag den formella ledaren, men i varje klass finns också informella ledare och de styr det som händer bakom min rygg.

Hur gjorde du?

– På ett vitt ark hade jag målat upp smiley-gubbar: en glad, en sådär och en sur. De fanns i tre kategorier: en för idrottsinnehållet, en för omklädning och dusch och en för kamratandan.

Efter den sista idrottslektionen i veckan fick eleverna rösta genom handuppräckning på gubbarna. Dessutom fick de motivera sitt val om de ville. På så sätt fångade jag upp det som hänt och eleverna fick sätta ord på det och tala om sin åsikt.

Vilka insatser gjorde du utöver omröstningarna?

– Jag tydliggjorde värdegrunden. Dessutom introducerade jag sociala spelregler och satte in dem i vardagssituationer så att eleverna skulle förstå.

Hur hanterade du de informella ledarna?

– Jag samtalade med dem kring hur det är att vara populär och att många klasskamrater lyssnar på en. Jag visade att jag förstod att det kunde vara jobbigt med den höga statusen bland kompisarna, och att de gärna kunde komma till mig och prata.

Fick du till stånd någon förändring?

– I en klass ville de som hade obekväma roller inte delta i undersökningen efter några veckor. Det tyckte jag var jättebra, att de uttryckte sin åsikt och gjorde en markering mot övriga i klassen. Flera i klassen reagerade varpå jag förtydligade de obekvämas markering och visade respekt.

Efterföljande veckor uppstod samma scenario tills en dag då den informella ledaren plötsligt valde sur gubbe och förklarade att ”vi passar dåligt och vi gör si och så”. Flera andra följde efter och valde sur gubbe. Det innebar att taket höjdes och förändringen kom per automatik. De som hade obekväma roller fick fler passningar och blev mer bemötta med respekt.

I en annan klass fajtades flera elever om högstatusroller, varje lektion var en kraftmätning. Det gjorde att de inte hann med samma antal övningar som andra klasser.

Där jobbade jag mycket runt värdegrunden tillsammans med klassföreståndaren. Det handlade mycket om fotboll och dess status på rasterna. Här förtydligade jag flera gånger de sociala spelreglerna i vardagssituationen: att man inte ska vara en dålig förlorare. Så småningom fick den klassen bättre arbetsro.

Har du fortsatt med dina mätningar?

– Nu är jag på en annan skola och har år fem och sex i idrott och hälsa, och matematik. Jag har fortsatt att använda metoden eftersom den är ett bra verktyg när jag har en orolig grupp. Den ger en lägesrapport och innebär att alla tvingas lyssna på varandra.

Smileygubben:

År 1963 skapades the smiley face av frilansaren Harvey Ball. Symbolen användes av ett stort försäkringsbolag som en del i en kampanj för att få upp arbetsmoralen, och blev snart en stor hit.

ur Lärarförbundets Magasin