Ingår i temat
Hållbarhet
Läs senare

Kompisar med miljön och varandra

HållbarhetPå Tomtebogårdsskolans fritidshem i Umeå gör barnen upp eld i skogen, täljer, bygger kojor och tittar på fåglar. Men att lära sig bry sig om naturen är bara en del av hållbarhetsarbetet.

av Sara Djurberg
26 Okt 2018
26 Okt 2018
Det man talar om inomhus får barnen erfarenhet av utomhus, säger fritids­pedagogen Maria Roshed Sandström.
Foto: Emelie Rönnbäck

Fritidshemmets uteverksamhet Gröngölingarna utgår från skolgården, där det finns såväl skogspartier som kåta, eldstäder och trädkojor. Oftast går gruppen också till en skog och en sjö, Nydalasjön, som ligger fem minuters promenad från skolan. Där gör barnen olika aktiviteter: lägger naturspår, lagar mat på Trangiakök och undersöker djurlivet med håvar och luppar.

Vi pratar om att det är okej att vara olika.

– Gröngölingarna handlar om att vara ute och ta ansvar för miljön man rör sig i. Vi pratar om allemansrätten och ger dem erfarenheter av den. Vi kan vara ute och elda, till exempel, men vi har också skyldighet att släcka efter oss, säger fritidspedagogen Maria Roshed Sandström.

Att vara i naturen, studera fåglar och bygga fågelmatare ger barnen en känsla för kretslopp och sammanhang, resonerar hon.

Miljön är bara en del av skolans arbete med hållbar utveckling. I begreppet ingår även social och ekonomisk hållbarhet. Skolan har ett ständigt tema kallat ”jag, vi, du, tillsammans” som man kopplar till social hållbarhet. Fritidshemmet jobbar särskilt med att skapa trygghet och goda kompisrelationer.

– Vi gör mycket namnlekar och lära-känna-lekar, där man får berätta om sig själv och vad man står för. Vi pratar om att det är okej att vara olika. Att ha ”en hemlig kompis-dag” är en bra aktivitet som tränar eleverna att vara snälla mot någon, säger Maria Roshed Sandström.

Fritidshemmets uteverksamhet Gröngölingarna har knivkurs på skolgården. Foto: Maria Roshed Sandström
I Nydalasjön, som ligger intill skolan, kan man både bada och studera småkryp. Foto: Maria Roshed Sandström
Barnen lägger svampmemory i skogen. Foto: Emelie Rönnbäck

De skapar också lekgrupper då barnen övar på att leka med alla oavsett vem de tycker att de är bäst kompis med, och gör övningar som går ut på att byta roller och exempelvis låta sig ledas av andra, kliva tillbaka och lyssna.

Tomtebogårdsskolan har fått flera utmärkelser för sitt arbete med hållbar utveckling, bland annat från Skolverket. Den har varit modellskola för Världsnaturfonden och är ansluten till Håll Sverige rents program Grön flagg. Det innebär allt från att skolan sparar på förbrukning och återvinner papper, till att man har en kompost där barnen kan följa hur fruktskalen blir jord, som sedan används i skolträdgårdens odlingslådor.

Skolan kopplar också hållbarhetsarbetet till FN:s globala mål.

– Vi lyfter perspektivet lite och pratar om hur vi har det i vårt land, och att man kanske har det på ett annat sätt i ett annat land. Vi pratar om fattigdom och hunger, så att de förstår att det är olika.

Det är lätt att engagera barn i hållbarhetsfrågor, tycker Maria Roshed Sandström. Särskilt om man låter dem komma med förslag och hitta på lösningar.

– Barn har väldigt ofta kloka idéer och är otroligt kreativa. Jag tror att man ska stärka och uppmuntra deras idéer så att de känner att det finns en framtid och att den är deras. Jag diskuterade mikroplaster i havet med mina sexåringar förra året, var de kommer ifrån och hur de hamnar i havet. De hade massor av idéer om hur man kan komma ifrån det.

Mer ur temat Hållbarhet (7)

ur Lärarförbundets Magasin