Läs senare

Kryddstark resa genom kulturer

ReportagePå Sorgenfriskolan i Malmö reser fritidshemmets matgrupp jorden runt med hjälp av ett spel. På vägen samlar de kryddor som de smaksätter sina mellanmål med.

av Johanna Ulrika Orre
28 mar 2019
28 mar 2019
Alla lyssnar när Delano Iten läser upp vilka kryddor som ingår i en curryblandning.
Foto: Emil Malmborg

Minns ni var vi var förra veckan? Linda Wiklund, lärare i fritidshem på Sorgenfriskolan i Malmö, inleder veckans matgrupp med en fråga. Samlade runt spelplanen framför henne sitter tolv åttaåringar från 2B. De pekar ivrigt på Nordamerika uppe i vänstra hörnet av spelplanen.

– Och vilken grönsak koncentrerade vi oss på? undrar Linda Wiklund.

– Gurka! Svaret kommer snabbt från flera håll.

Det tar lite längre tid att gemensamt komma ihåg att barbecue var namnet på kryddblandningen som de arbetade med.

Mer om Världens bästa smaker:

Bakom projektet, som finansierats av Allmänna arvsfonden, står Martina Jönsson, matkonsult på Hushållningssällskapet Halland, i samarbete med matkreatören Susanne Thorén.

Syftet är att öka barns kunskaper så att nyfikenheten på och förståelsen för olika länders matkulturer och mathögtider ökar. Huvudmålet är att underlätta integration mellan olika kulturer i samhället.

Linda Wiklund och Sorgenfriskolans fritidshem har hjälpt till att utveckla spelet Kryddresan – till exempel kom fritidshemsbarnen på att spelet måste innehålla kryddtjuvar för att vara roligt – och att testa de tillhörande mellanmålsrecepten.

Det var inte svårt att få villiga deltagare när Linda Wiklund ville starta en matgrupp. Tvärtom ville nästan alla avdelningens 90 elever vara med. Lösningen blev att dela in dem i mindre grupper som går fyra gånger à cirka en timme vardera innan de avlöses av nästa grupp.

Matgruppen på Sorgenfriskolans fritidshem är en del av ett integrationsprojekt kallat Världens bästa smaker. Till sin hjälp i planeringen har Linda Wiklund därför inte bara brädspelet Kryddresan, vars spelplan är en världskarta, utan även hemsidan kryddresan.com, där det finns lärarhandledning med tips på hur man kan jobba med de tolv olika regioner som spelplanen är indelad i. Där finns även Sapereövningar för att uppleva mat med alla sinnen och mellanmålsrecept med de frukter, grönsaker och kryddblandningar som anses typiska för varje region.

Från förra veckans besök i Nordamerika ska matgruppen i dag resa söderut. Närmare bestämt till en region som spelmakarna har benämnt Mitt-Asien.

– Vet ni vilket land det här är? frågar Linda Wiklund och pekar på en trekant i nedre delen av regionen.

Nej, det vet ingen säkert. Någon gissar på Afrika, men det är fel så efter en stund avslöjar Linda Wiklund att landet är Indien. Kryddblandningen gruppen ska bekanta sig med den här veckan är därför curry. Och i stället för gurka är grönsaken och frukten i fokus blomkål respektive banan. En av eleverna, Finn Dietrichson, läser högt från ett spelkort som beskriver regionens utvalda frukter och grönsaker. Där står bland annat att bananer faktiskt inte är en frukt utan ett bär och att blomkål innehåller mer C-vitamin än apelsiner.

I spelet Kryddresan, som påminner mycket om det klassiska sällskapsspelet Den försvunna diamanten, letar deltagarna kryddor för att skapa kryddblandningar. På vanlig fritidshemstid kan barnen spela spelet som vilket brädspel som helst, i matgruppen får de med spelet som utgångspunkt möjlighet att gå ett steg längre och på riktigt lära känna de kryddblandningar som de fiktivt har samlat ihop medan de spelat.

Många svenskar tror att curry är en egen krydda men Sorgenfriskolans matgrupp vet bättre.
Foto: Emil Malmborg

Med hjälp av ett annat spelkort som Delano Iten läser högt från får gruppen veta att det i curry ingår så många som sex olika kryddor: kardemumma, gurkmeja, kryddnejlika, koriander, chilipeppar och spiskummin. Linda Wiklund tar fram burkar och påsar med torkade versioner av de sex kryddorna och skickar runt bland eleverna som tittar och luktar.

– Mm, den här luktar kanelbullar!

– Den här luktar glögg!

– Usch, den här luktar inte gott!

– Tycker du inte? Jag tycker den luktar taco!

Åsikterna är många och engagemanget stort.

– Så om vi blandar de här kryddorna kommer vi att få något som smakar kanelbullar, dränkta i glögg, med lite taco på, sammanfattar Linda Wiklund och får alla att skratta – för det låter ju inte så där jättegott.

Normalt sett vore nästa steg nu att de facto blanda ihop kryddorna på bordet till en curry men just denna gång behöver inte gruppen göra det. Några av eleverna hjälptes åt att göra det vid ett tidigare tillfälle. I stället plockar Linda Wiklund fram glasburken med den gula blandningen och alla får chans att lukta och jämföra med lukten av de enskilda kryddorna. Och det gemensamma omdömet blir, något förvånande med tanke på sammanfattningen nyss, positivt.

– Det luktar jättegott!

Eleverna kan därmed konstatera att en kryddblandning inte luktar som alla enskilda kryddor som ingår i den utan som något alldeles eget. Linda Wiklund gillar att för sig själv använda detta som en metafor för integration. Sorgenfriskolan är, med sin placering i centrum, ett mini-Malmö med nästan alla stadens socioekonomiska klasser och etniciteter representerade. Bara i dagens tolv elever stora matgrupp har deltagarna ursprung från sju olika länder: Syrien, Marocko, Italien, Palestina, Irak, Kosovo och Sverige. Med sina skilda erfarenheter, inte minst när det gäller kryddor och mat, skapar de tillsammans något nytt.

Att projektet Världens bästa smaker, och därmed även matgruppen, skulle handla om kryddor var inte självklart från början. Men när matkreatören Susanne Thorén, som en del av projektet, intervjuade cirka 200 av skolans elever om matkultur visade det sig att just kryddor var något som hela tiden kom upp och som blev den röda tråden genom intervjuerna.

Linda Wiklund tycker att vinsterna med en matgrupp är många.
Foto: Emil Malmborg

För att verkligen lära känna en krydda eller en kryddblandning räcker det inte att bara titta och lukta på dem, man måste förstås även smaka. Dagens matgrupp får därför i uppgift att tillaga en vit bananlassi smaksatt med svarta prickar av kardemumma och en gul currydipp med vita blomkålsbitar. Under tydliga förhållningsorder om att ta det lugnt och vara försiktiga sätter eleverna i gång med arbetet. En grupp skär bananer i tunna skivor och en annan delar blomkålen i små vita buketter.

Linda Wiklund påpekar, medan hon håller ett vakande öga över allt som pågår, att en matgrupp ger ett ypperligt tillfälle att arbeta med social träning i sådant som samarbete, turtagning och handhygien. Det är även lätt, tycker hon, att i matgruppen arbeta praktiskt med skolämnen som geografi, svenska, svenska som andraspråk och matematik.

– Svenskan kommer ju in genom att vi arbetar med recept och lär oss nya ord och begrepp. Matematiken förstås genom måttenheter och antal. Geografin genom att vi pratar om var i världen olika grönsaker, frukter och kryddor växer.

Skärandet och delandet går som en dans på egen hand, men när det är dags att blanda lassin respektive dippen rycker Linda Wiklund in och hjälper till med vilka mått och ingredienser som ska användas. Alla vill göra allt så uppgifterna fördelas så rättvist som möjligt. Någon får hälla i mjölken medan en annan mäter upp den flytande honungen. En tredje trycker på knappen som startar den mullrande mixern.

Belöningen efter arbetet är att få smaka på resultatet. Återigen går åsikterna isär. Någon gillar dippsåsen med smak av curry men inte den råa blomkålen. Någon annan tycker tvärtom. De flesta är dock överens om att lassi gjord av banan och kardemumma smakar riktigt gott. Till synes mycket nöjda lämnar eleverna i matgruppen klassrummet för att gå ut och leka på skolgården.

Linda Wiklund sjunker, lite lätt utmattad – det har varit en sådan dag – men också nöjd, ner på en stol och börjar prata om fler fördelar med en matgrupp på fritidshemmet.

– Mat förenar oss. Många gillar musik eller fotboll, men inte alla. Men alla äter. Genom maten kan vi lära känna olika kulturer och dela med oss av våra erfarenheter. Det bästa är att alla kan känna sig hemma i någon av de regioner vi besöker i matgruppen oavsett om man är nyanländ till Sverige eller född här.

ur Lärarförbundets Magasin