Läs senare

Lajvet väcker historien till liv

På Nybyggeskolan i Västerås lajvar åttorna den industriella revolutionen.
– Det blir en form av konkretisering. Med lajv kan man lättare identifiera sig med händelserna, säger Ulf Thedvall, SO-lärare.

03 feb 2014
Lajvet väcker historien till liv
Autentiskt. Arbetare vid Gustavshamns sågverk i Medelpad, strax före storstrejken 1909. Foto: Sundsvalls museums fotoarkiv

– Vad är man när man är ateist?

– Hallå, vad är socialist?

– Vilka är tjänstemän? Är det arbetare?

Eleverna i klass åtta på Nybyggeskolan i Västerås har fått sina roller i historielajvet om industrialise­ringen. Nu ska de snabbt sätta sig in i sina karaktä­rer, deras samhällsklasser och övertygelser – socialist, liberal, konservativ, nykterist, kristen. Frågorna är många och spelledaren Max Lundkvist svarar så gott det går. De letar fram kläder som hör till de respektive rollerna. Arbetarna ska ha keps, förmännen förmansmössa och tjänstemännen bär slips. ”Ni som har keps ska ha den framåt”, instruerar Max Lundkvist. Efter en kort introduktion om hur det ska gå till startar han lajvet.

– Jag vill att ni reser er upp och blundar. Ni firar midsommar med företaget. När jag räknat till 0 så börjar festen: 5–4–3–2–1–0.

– Välkomna! Jag föreslår en skål. Ingenjörn först!

– Ja, skål för en härlig afton!

De anställda på ortens företag, som tillverkar plogar, står i grupper och småpratar, spridda repliker hörs: ”… bättre betalt och bättre arbetsvillkor …”, ”alkohol är ett gift!”, ”ingenjörn, kommer arbetare att sparkas? Det finns ju inte så mycket jobb.”

Klass 8 C3 är en lajvklass. Det betyder att eleverna har valt att arbeta med lajv, eller levande rollspel, som metod under hela högstadietiden. Skolan samarbetar med föreningen Lajvverkstaden, som specialiserat sig på pedagogiska lajv. Klassen lajvar en dag i veckan under fyra perioder detta läsår. Ibland rollspelar de hela dagen, kanske på en annan plats. Andra gånger är lajven bara en del av upplägget, som i dag. Projektet Industriella revolutionen är ett samarbete mellan ämnena historia och teknik.

Lajvpedagogerna Max Lundkvist och Lars Nerback håller i eftermiddagen. När den ena halvklass-en rollspelar med Max, så jobbar Lars och den andra halvan med utopier. Sedan byter de. De ska konstruera egna samhällsutopier med utgångspunkt i en av tre politiska ideologier – konservatismen, liberalismen eller socialismen. Klassens SO-lärare Ulf Thedvall rör sig mellan klassrummen.

– Jag får se helt andra sidor av eleverna. De som är tysta i klassrummet kan vara väldigt aktiva när de lajvar, säger han.

Efter en något stel inledning så tar midsommarfesten fart. Rösterna blir mer högljudda och argsinta. ”Nu är det fest!” ropar förman Berggren, vars förmansmössa har åkt upp på skulten. Han och några andra män kretsar runt dryckesbordet med kakor och alkoholfri cider, som föreställer starkare dryck. Nykteristerna dricker vatten.

Foto: Marta Bordin– Man ska njuta av livet när man har det. Det enda vi hinner med är jobba, äta, sova.

– Ta en klunk nu då! Alkohol gör festen bättre.

– Nej, jag är nykterist. Jag slutade när jag blev ingenjör, det förstör mitt jobb.

Dagens lajv är kort. Det fungerar bra, efter­som eleverna är vana vid rollspel och snabbt kommer in i rollerna. Efter tjugo minuter bryter Max Lundkvist lajvet. De reflekterar över hur det kändes att spela. De båda grupperna har lite olika upplevelser.

– Ganska stelt. Det var jobbigt, man visste inte vad man skulle säga.

– Kul! Roligt med snacks, det blev verkligare då.

– Det var svårt att låta bli att skratta.

Ulf Thedvall, som är SO-lärare, kommenterar den historiska trovärdigheten.

– Förmodligen hade ni inte suttit blandade vid borden, utan tjänstemannen hade suttit bredvid sin ingenjörskollega.

– Märkte ni att allianserna ändrades beroende på vad ni pratade om – religionen, alkoholen, fortsätter han.

De pratar om alkoholens roll, det enorma supandet i slutet av 1800-talet och nykterhetsrörelsens framväxt. Vad händer i ett samhälle när man dricker mycket alkohol, undrar spelledaren Max Lundkvist.

– Mycket kriminalitet, våld.

– Bråk.

– Ja, och när folk inte tänker klart så kan man heller inte ta till vara deras idéer, fyller Max i.

Oscar Rudén tycker att lajvet blev bra.

– Det var jätteroligt att leva sig in i en roll och det sociala livet. Jag lärde mig till exempel hur folk hade det förr i tiden. Advokaten och ingenjören såg ned på arbetarna.

Linn Forsmark tycker inte att hon kan så mycket om tidsepoken.

– Men jag lär mig lite – hur man beter sig och hur man diskuterar.

Dagens övningar fungerar som en introduktion till den industriella revolutionen. På förmiddagen gick Ulf Thedvall kort igenom de politiska ideologi-erna. Eleverna måste inte kunna så mycket om epoken för att lajva, anser han. Det kan nästan vara en fördel att inte kunna så mycket, för då blir de inte så rädda för att göra fel. Det viktiga är reflektionen efteråt. Då får man naturligt med källkritiken. Lars Nerback från Lajvverkstaden håller med.

– Det måste inte vara historiskt korrekt. Efteråt reflekterar vi alltid över vad som skulle kunnat ha hänt och vad som inte stämde.

Lajvet blir ett sätt att konkretisera innehållet och skapa förståelse för tidsepoken, menar läraren Ulf Thedvall. Genom att eleverna engagerar sig i en person kan de lättare identifiera sig med händelserna. Med andra kläder hamnar man dessutom direkt i historien, påpekar Lars Nerback – man ser hur folk var klädda och att det var skillnad mellan samhällsklasser. Det händer något när man klär ut sig.

– Det är som att dra på sig matchdressen för att gå ut i en match. Lajv är som ett träningspass för huvudet, säger Ulf Thedvall.

Genom lajvet får klassen framför allt en gemensam upplevelse att utgå från i undervisningen. Det man gjort med kroppen är också lättare att komma ihåg, påpekar Lars. Men det går inte att ersätta all undervisning med rollspel. Faktainnehåll lär man sig till exempel bättre i klassrummet. Vissa saker missar man – men det gör man även med traditionell undervisning, betonar Ulf.

– Jag tror det blir som bäst när man blandar reflektion, traditionell undervisning och lajv. Det är blandningen som gör det, säger Lars Nerback.

I en gemensam samling mot slutet av dagen be­rättar de båda halvklasserna om sina lajv och om utopisamhällena de uppfunnit – till exempel ett kon­servativt samhälle med många poliser, iklädda folkdräkt! Med Ulf Thedvall reflekterar de över historieinnehållet och hur svårt det är att se sin samtid. Det var ju först när liberalismen kom som konservatismen fick sitt namn. Och första världskriget hette ”The Great War” ända tills andra världskriget kom.

– Vad heter vår tid om hundra år? Vi lever i nutiden, men det gjorde de på 1700-talet också.

De kommer också in på globaliseringen och dagens rörlighet, men att gränserna faktiskt var ännu mer öppna innan nationalstaterna bildades. Problemet var att infrastrukturen var sämre. I dag kan vi alltid nå varandra. Det första man frågar i mobilen är ”Var är du?”.

– Men morfars telefon var fast, man visste var han var när man pratade med honom, säger Ulf.

Även eleverna verkar nöjda när de utvärderar dagen. De gillar att lajva:

– Det är roligare för det är mer praktiskt.

– Det som är roligast är lättast att komma ihåg.– Det blir mer diskussioner i lajvet än när man sitter i klassrummet.

ur Lärarförbundets Magasin