Läs senare

Lära tillsammans oavsett olikheter

I dag finns allt färre barn från särskolan integrerade i fritidshem. Och pedagogernas tro på att det går att skapa en verksamhet för alla barn har sjunkit radikalt.

20 aug 2013

Foto: Björn Wanhatalo”Det sista integreringsreservatet”. Så kallade Peter Karlsudd, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet (och intervjuad i Fritidspedagogen 1/13), fritidshemmen i sin avhandling från 1999. I sin forskning gick han då, för 15 år sedan, igenom fritidshem i 19 kommuner uppdelade på två län för att ta reda på hur det stod till med integrationen/segregationen av barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visade att de totalt fanns 3 segregerade fritidshem och 73 integrerade. 2011 gjorde han en uppföljande studie. Den ökade segregationen var slående: nu fanns 11 segregerade fritidshem, medan de integrerade hade minskat till totalt 40.

– Från att mer än 80 procent av alla barn i behov av särskilt stöd gått i integrerad fritidsverksamhet ser vi nu en annan utveckling. I skolan har andelen integrerade barn legat konstant runt 15–18 procent under många år, fritidshemmen är nu alltså sakta på väg åt samma håll.

Han kan se flera orsaker till det: större barngrupper, färre pedagoger, mindre lokaler och mer fokus på teoretiskt lärande i såväl förskola som skola. Det sipprar även ut i fritidshemmens verksamhet, menar Peter Karlsudd. Kraven på vad ett barn ska klara höjs och blir snävare, även på fritids.

– Fritids delar ju skolans läroplan. Och det är som om många fritidspedagoger har gett upp. Man kan anse en sak under utbildningen, att det är viktigt att integrera, men när man möter verkligheten blir inställningen en annan. Många pedagoger känner att de inte räcker till längre.

Peter Karlsudd tycker att det är en sorglig utveckling. Han är alltid för integrering, så länge ingen mår dåligt av det.

– Det måste finnas en vilja och en kunskap för att integrera. Ska vi leva tillsammans i samhället oavsett olikheter, ska vi också lära tillsammans. Vi bör ideligen mötas i vardagen, det visar all forskning. Specialpedagogik, med differentiering som modell, har i studier visat sig mindre framgångsrik. Det leder ofta till inlåsningseffekter och stigmatisering.


Artikeln har även varit publicerad i Special­pedagogik 3/13

Läs mer:

Peter Karlsudds avhandling heter Sär­skolebarn i integrerad skolbarnsomsorg

Läs porträttet om honom i Fritidspedagogen 1/13: http://www.lararnasnyheter.se/fritidspedagogen/2013/03/29/professor-mot-alla-odds

Mer om Peter Karlsudd: http://lnu.se/personal/peter.karlsudd

ur Lärarförbundets Magasin