Läs senare

Lärandet drivs till sin spets

ReportageMer än dubbelt så mycket tid för samhälls­kunskapen. Det lockade lärarna Mats Linde och Alpha Keita, som nu ansvarar för
Ånestadsskolans spetsutbildning i ämnet.

01 Nov 2018
Gymnasieläraren Indra Stefanovic, ansvarig för kursen Internationella relationer, förbereder eleverna inför resan till Bosnien.
Foto: Niclas Fasth

Indra Stefanovic, till vardags gymnasielärare på Katedralskolan, tar plats vid katedern medan Mats Linde sätter sig längst bak i klassrummet. För eleverna i klass 9C på Ånestadsskolan i Linköping är det dags för en av veckans många lektioner i samhällsvetenskap. Utöver de ordinarie 180 minuterna läser de ytterligare 200 minuter samhällskunskap i veckan. På den tiden får eleverna möjlighet att läsa in och få betyg i två gymnasiekurser, en i entreprenörskap och en i internationella relationer. Indra Stefanovic håller i undervisningen i internationella relationer och ser till att alla har sitt häfte om kriget på Balkan innan hon startar lektionen.

Vi måste också ha något att erbjuda dem som har lätt för sig.

– Det är inte långt kvar tills vi åker till Bosnien och vi måste fräscha upp era kunskaper. Vi har en del begrepp kvar som vi ska jobba med, säger hon och letar rätt på en whiteboardpenna.

”KOMPROMISS”, skriver hon.

– Vad betyder det?

25 utbildningar på högstadiet

Försöksverksamheten med spetsutbildning i grundskolans högre år pågår sedan läsåret 2012/2013.

Totalt bedrivs nu 25 spets­utbildningar runt om i landet, var­av 15 i matematik och natur­vetenskapliga ämnen, 8 i språk och 2 i samhällskunskap.

Utbildningarna är riksrekryterande, men nio av tio elever är folkbokförda i samma kommun som skolan. 

För att få tillstånd att driva utbildningen krävs ett etablerat samarbete med en gymnasieskola som har utbildning i de ämnen som spetsutbildningen är inriktad mot. Källa: Skolverket

Flera händer åker upp i luften. När de enats om en definition får eleverna i uppgift att två och två diskutera en politisk fråga de tycker är viktig och där de tycker olika, eller som det finns olika politiska åsikter kring.

En grupp diskuterar vinster i välfärden. Även om Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har olika åsikter så har de kompromissat för att få igenom delar av sin politik, menar en elev.

– Just det. Problemet för oss vanliga väljare är att veta vem som har rätt, eftersom även andra faktorer runt omkring påverkar hur det blir. Det är oerhört komplicerade frågor, konstaterar Indra Stefanovic.

Nästa ord hon skriver på tavlan är: ”DIPLOMAT”. Diskussionerna fortsätter och leder sedan vidare in på FN, vilka länder som har vetorätt, varför det är så, och vad den har inneburit för FN:s förmåga att agera i konflikter runt om i världen, till exempel på Balkan dit klassen ska resa inom några veckor.

Spetsutbildningar infördes på försök med start läsåret 2012/2013. På grundskolenivå finns det 25 stycken, varav de flesta inom matematik och endast två inom samhällskunskap. Tanken är att ge eleverna möjlighet att fördjupa sig i ett ämne och även ta gymnasiepoäng redan i högstadiet. När de fick höra om försöksverksamheten tyckte Mats Linde och Alpha Keita,båda lärare i samhällskunskap, att det lät intressant rent pedagogiskt.

– Under alla år som lärare har jag haft ambitionen att kunna söka andra vägar, att eleverna ska komma ut i samhället och få fördjupa sig och studera olika fenomen. Men det är inte möjligt att göra inom ordinarie ramar. Därför är det här väldigt inspirerande, säger Mats Linde, som tycker att åren de arbetat med spetsutbildningen varit bland de roligaste i yrkeslivet.

Många händer åker upp då Indra Stefanovic ställer frågor.
Foto: Niclas Fasth

Kollegan Alpha Keita, som undervisar i entreprenörskap, håller med. Men det fanns också ett annat skäl till spetsutbildningen. Ånestads­skolan ligger mitt i ett villaområde, men eleverna kommer även från närliggande miljonprogramsområden. Under Mats Lindes många år på skolan har han sett hur alltfler av de studiemotiverade eleverna söker sig till skolorna i centrala Linköping.

– Vi ville försöka motverka effekten av det fria skol­valet och locka elever som annars skulle ha valt andra skolor, säger Mats Linde.

Hittills har söktrycket inte varit vad de förväntat sig. Alla som velat gå har kommit in.

– Det är ju bra för de enskilda, men jag kan tycka att vi förtjänar ett högre söktryck än vi har. Det låter skrytsamt, men vi erbjuder något väldigt bra, säger han.

Det är han inte ensam om att tycka. I våras fick skolan stipendium från Olof Palmes minnesfond och när lärarna har varit ute och pratat om vad de gör har de mötts av mycket positiv respons.

Kritiker har menat att spetsutbildningar riskerar att skapa elitklasser där de mest motiverade samlas. De ordinarie klasserna förlorar därmed elever som annars skulle dra upp svårighetsgraden och fungera som lokomotiv för undervisningen. Om det stämmer är oklart. Skolverkets utvärdering av försöksverksamheten med spetsklasser konstaterar att den frågan återstår att få svar på. Men på Ånestadsskolan har varken lärarna eller rektorn Carolina Andersson sett att detta skulle vara något problem.

Att jobba med spetsutbildningen är det roligaste Mats Linde och Alpha Keita gjort som lärare.
Foto: Niclas Fasth

– Vi arbetar för att öppna så att vissa av spetsklassens moment kan bli för alla och på så vis får alla på skolan nytta av det. Sen för vi förstås diskussioner mer generellt om ifall spets- och profilutbildningar är rätt väg att gå inom grundskolan. Ska vi specialutbilda elever utifrån deras intressen? Jag vet inte, säger Carolina Andersson.

Från lärarnas sida ser man spetsklassen som en möjlighet att möta de elever som är motiverade och vill ha en högre studietakt.

– Vi satsar enorma resurser på dem som har det svårt i skolan. Det ska vi, men vi måste också ha något att erbjuda dem som har lätt för sig. Har du intresset och förmågan, så kör på bara. Lär dig så mycket du kan, bli diplomat och representera Sverige, säger Indra Stefanovic.

I klassrummet avslutar hon lektionen. Eleverna strömmar ut i korridoren. Inom några veckor kommer de att följa med Indra Stefanovic till hennes hemland Bosnien, som hon flydde från under kriget. Hon har förberett dem så gott det går men erfarenheter från tidigare år har visat att resan blir en oerhört stark upp­levelse för alla inblandade.

– Jag skulle säga att de barn som åkt med oss dit har förändrats för livet. Det tror jag är rätt väg att gå för att förebygga rasismen i Sverige, att människor får träffas på riktigt.

Enkät:

1. Varför ville du gå spets­utbildningen?  och 2. Hur tycker du att det varit hittills?

Tove Dagersten:

1 – Jag är intresserad av samhällsfrågor, är engagerad i politik och mänskliga rättigheter och vill fortsätta med globala studier. Tidigare har jag gått Engelska skolan, så det var inte främmande för mig att välja något annat. Den vanliga skolan är inte tillräckligt svår.

2 – Jättekul. Bosnienresan kommer bli en höjdpunkt.

Johannes Gabriel de Waal:

1 – SO är det ämne jag klickar mest med. Och mina föräldrar ville att jag skulle vara i en spetsklass. Man blir mer motiverad när det är frågor man är intresserad av.

2 – Bra. Vi gör mycket intressanta saker.

Hugo Athlöf:

1 – Jag hade inte tänkt det först men det lät intressant med Bonsienresan och att få lära sig mer om entreprenörskap.

2 – Bra. Det är ett hårt tempo, man måste vara med på lektionerna. Och det är kul med mycket åsikter som kommer fram.

Lina Rashidi:

1 – Jag hade så många frågor om varför världen ser ut som den gör och varför det är så mycket som inte fungerar i samhället. Det här är min grej.

2 – Bra. Vi lär oss mycket om de krig och misstag som gjorts tidigare. Jag tror jag lär mig bättre här än i en vanlig klass.

ur Lärarförbundets Magasin