Läs senare

Läroboken styr matematiken

ForskningLärare ger sina elever färre möjligheter till meningsskapande på matematiklektionerna än på historielektionerna.
Det visar en ny avhandling.

av Johanna Ulrika Orre
22 maj 2019
22 maj 2019
Foto: Pixabay

En av de saker som förvånade Monica Egelström mest under hennes avhandlingsarbete var hur mycket skolämnet tycks påverka undervisningens utformning. Hon har studerat hur samma fyra mellanstadielärare undervisade elever i årskurs 5 i matematik och historia. Resultatet visar att när det var historia som stod på schemat erbjöd lärarna sina elever fler möjligheter att utveckla literacy, det vill säga meningsskapande, än vad de gjorde på matematiklektionerna.

– Det förvånade mig att lärarnas föreställning av ämnena slog igenom så tydligt i deras undervisningspraktik. En av lärarna sa att det var som två olika jobb att undervisa i matematik jämfört med i historia, berättar hon.

Monica Egelströms intresse för att undersöka vilka möjligheter att utveckla literacy som mellanstadieelever erbjuds väcktes ur hennes egna erfarenheter.

Lärarna som jag intervjuade upplevde att de var mer fria att själva utforma undervisningen i historia.

– I mitt tidigare arbete som mellanstadielärare och specialpedagog har jag sett många exempel på hur undervisningens utformning kan innebära skillnader. Jag har också upplevt hur elever som har lyckats bra i början av skolgången kan falla ur i mellanstadiet, säger hon.

Fenomenet är inte okänt inom forskarvärlden och har gett upphov till det amerikanska uttrycket ”Fourth Grade Slump” som syftar på hur vissa elever i motsvarande årskurs 3 i den svenska skolan plötsligt börjar visa en avvikande utveckling jämfört med jämnåriga elever. Till att börja med främst vad gäller ordförståelse, följt av andra områden av literacy.

Monica Egelström

Monica Egelström är nybliven filosofie doktor och arbetar som universitetslektor på lärarutbildningen vid Högskolan Väst Trollhättan. Hon är även utbildad mellanstadielärare och specialpedagog.

Avhandlingens namn: Samma lärare – olika praktiker? En studie av literacy och meningsskapande i grund­skolans tidiga ämnesundervisning (Umeå universitet)

– Jag ville därför se vad eleverna erbjuds för stöd i övergången mellan lågstadiets fokus på primära läs- och skrivtekniker och högstadiets användande av abstrakta begrepp och akademiskt språk.

Att valet föll på att studera undervisningen i matematik och historia beror på att det är två ämnen som har beskrivits som olikartade i relation till språkliga aspekter.

– Matematik är ett ämne där lärarna tidigare inte har betraktat språk och text som så viktigt. Man har ansett att man inte behöver ha så mycket med språk att göra eftersom man uttrycker sig med siffror. Samtidigt är historieämnet ett skolämne som kopplas väldigt tydligt till text och språk, säger Monica Egelström.

Hon kunde i sin studie se att lärarna hade en hel arsenal av olika metoder för att ge eleverna möjlighet att utveckla literacy. Men att de använde verktygslådan olika beroende på vilket ämne som stod på schemat. Lektionerna i matematik såg för det mesta likadana ut. De började med en lärarledd genomgång och sedan arbetade eleverna individuellt med uppgifter i sina läroböcker. På historielektionerna var upplägget mycket mer varierat och inbegrep även grupparbeten, filmvisningar, klassdiskussioner med mera.

Orsaken till skillnaderna ska enligt Monica Egelström inte sökas på individnivå – det var ju samma lärare som undervisade i båda ämnena – utan i att olika skolämnen ingår i olika verksamhetssystem.

– Lärarna som jag intervjuade upplevde att de var mer fria att själva utforma undervisningen i historia. Eller som en lärare uttryckte det: ”Jag kan börja i vikinga­tiden och hamna på månen”, säger Monica Egelström och fortsätter:

– Matematik menade lärarna är mer stegvist uppbyggt. De ansåg därför att de behövde jobba på ett visst sätt för att eleverna skulle få det de behöver och inte missa någon del. Av samma anledning var läroboken en prioriterad del av matematikundervisningen till skillnad från i historieundervisningen där läroboken var ett av flera redskap som lärarna använde.

Monica Egelström
Foto: Andreas Borg/Umeå universitet

Trots att undervisningen skilde sig mycket åt mellan de båda observerade ämnena fanns det en viktig del av begreppet literacy som saknades i båda fallen. Nämligen ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till de olika texter som användes i undervisningen.

– Texterna framställdes enbart som fakta att lära in. En utvecklingsväg för båda ämnena kan därmed vara att erbjuda elever ökade möjligheter till kritiskt granskande arbete utifrån olika slags texter, säger Monica Egelström.

Hon medger att det är möjligt att hennes resultat hade sett annorlunda ut om hon hade studerat ämnesundervisningen i matematik och historia på högstadiet. Kanske att det kritiskt reflekterande förhållningssättet är mer vanligt högre upp i årskurserna men det hjälper inte de mellanstadieelever som behöver stöd att ta sig genom övergången mellan lågstadiets teknikfokus och högstadiets mer abstrakta språk.

– Det är ju inte så att man inte kan jobba med kritiskt reflekterande även med yngre barn. Tvärtom är min erfarenhet att de blir jätteengagerade när de ges möjlighet till kritisk reflektion, säger Monica Egelström.

ur Lärarförbundets Magasin