Läs senare

Läslyftets pengar räcker bara till knappt hälften

Regeringen dubblerar anslaget till Läslyftet, redan innan det har börjat. Men fortfarande räcker det bara till mindre än hälften av de lärare som vill delta.

30 mar 2015
Läslyftets pengar räcker bara till knappt hälften
Illustration: Ida Björs

Det var som att öppna en dammlucka. Ansökningarna vällde in från kommuner och andra huvudmän. De har ansökt om bidrag för att nära 20 000 lärare på 1 600 skolor ska få gå Läslyftet. Från början fanns 24 miljoner kronor att fördela för läsåret 2015/2016, vilket bara räckte till 4 400 av de 20 000 lärare som huvudmännen sökt bidrag för. Nu skjuter regeringen till lika mycket till, 25 miljoner.

– Det var ett större intresse än vad jag tror någon räknade med från början. Det är väldigt roligt att det är på det sättet, säger utbildnings-minister Gustav Fridolin till Lärarnas tidning.

Det innebär att det nu blir 9 000 lärare som får möjlighet att gå Läslyftet. Antalet handledare dubbleras också, till cirka 900. Erica Jon-vallen, projektledare för Läslyftet, tycker att det är roligt att fler får gå, även om det inte är alla som huvudmännen ansökt för.

– Det är nog ungefär vad vi klarar av med så kort varsel.

Hon tror att det länge har funnits ett uppdämt behov av kunskaper om läsning.

– I flera år har man längtat efter en satsning på läsområdet. Vi har märkt en jättestor efterfrågan. Många förstår inte varför man satsat så mycket på matematiken men inte på läsningen, säger hon till Alfa.

Bara de senaste åren har hon märkt att skolorna fått upp ögonen för att läsning rör alla lärare, inte bara dem i svenska och svenska som andraspråk. Det var också ett tydligt budskap från de lärare, forskare och lärarutbildare som deltog i samråden inför Läslyftet.

– Det sa entydigt och samstämmigt att vi skulle betona att det är alla lärares ansvar!

Frågan är hur många ämneslärare som är med på tåget. Det varierar nog, enligt Erica Jonvallen.

– Det kanske är lättare för en SO-lärare att känna att det ligger nära till hands, än för en kemilärare. Men jag tror att de kommer att känna att de får verktyg för sin undervisning. Språket medierar ju ämnet, jag ­hoppas de får syn på det.

I Läslyftet lyfts särskilt svensklärarnas kompetens fram och de får ofta fungera som handledare. Men det är inte säkert att det är en svensklärare som är bäst lämpad att leda en grupp NO-lärare, påpekar Erica Jonvallen, eftersom ämneslärarna är specialister i sina ämnesspråk. Därför har Skolverket gått ifrån det strikta kravet att handledaren ska vara legitimerad lärare i svenska eller svenska som andraspråk. Kravet är nu att man ska ha motsvarande kompetens.

– Vi ser en fara i att det blir svenskläraren som är experten. Handledarens uppgift är inte att vara expert, utan att ställa frågor och leda samtalet.

Eftersom pengarna inte räcker till alla, så kommer Skolverket att göra ett urval utifrån geografisk spridning, med särskilda kvotgrupper för mycket små huvudmän och för friskolekoncerner. Sedan är det upp till huvudmännen att fördela anslaget på skolorna. Inget hindrar dock att huvudmännen själva bekostar handledare och hänger med på Läs­lyftet, till exempel genom att använda sig av de förstelärare som har ansvar för läsutveckling, påpekar Erica Jonvallen.

– De har ju i många fall redan nedsättning i tjänsten för detta. Materialet i Läslyftet är öppet och tillgängligt för alla.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com