Läs senare

Lässtrategi spelade roll för matten

ForskningAtt kunna resonera är viktigt i matematik. Cecilia Segerby visar i sin forskning hur läsförståelsestrategier kan användas för att förbättra elevers förmåga att formulera sina tankar i matematik.

av Sara Djurberg
12 Dec 2018
12 Dec 2018
Foto: Thord Segerby

Cecilia Segerby har arbetat som matematik­lärare i årskurs fyra till nio i 15 år. Intresset för språkets roll i matematiken växte fram när hon fick elever som hade svårt för ämnet. Efter en tjänstledighet fick hon en sjundeklass där många elever saknade grundläggande kunskaper, trots att de inte hade missat någon undervisning i mellanstadiet.

– Jag jobbade jättemycket med språket med de eleverna, försökte få in att de skulle resonera kring hur de tänkte för att jag skulle få syn på var det brast.

I sin avhandling har Cecilia Segerby undersökt hur man kan arbeta med språket för att förbättra förmågan att resonera hos elever i en fjärdeklass. Forskningen består dels av en kartläggning av elevernas läs- och skrivförmåga i matematik, dels av en interventionsstudie då hon under ett halvår tillsammans med matematik­läraren hade infört aktiviteter koppla­de till läsförståelse i undervisningen.

En av de första upptäckterna var att eleverna inte använde sina anteckningar för att lära sig.

Matematiken riskerar att bli som små öar av kunskap som inte binds ihop.

– De såg matematik som något man antingen kunde eller inte kunde, träna i matematik gjorde man inte, säger hon.

Det blev också tydligt att läsningen av matematiska texter skiljer sig markant från annan läsning. De mate­matiska texterna är kompakta och innehåller ofta ord som är integrerade med symboler, bilder, tabeller och diagram.

Cecilia Segerby

Cecilia Segerby är universitets­lektor på Högskolan Kristianstad där hon under­visar blivande lärare och special­lärare i matematik.

Hennes avhandling från 2017 hittar du på Malmö universitet: Supporting mathematical reasoning through reading and writing in mathematics: making the implicit explicit.

– I skönlitteraturen har de flesta klart för sig att rubriken är viktig, men i matematiken hoppar många över rubriken och går direkt på uppgifterna. Det gör att de bara får med sig en del av det som är väsentligt i texten. Och eleverna får inte alltid den guidning de behöver av läraren.

De högpresterande eleverna i studien tog däremot del av all information på sidan.

– Jag har sett att elever utvecklar lässtrategier väldigt tidigt som de sedan håller fast vid, och de är inte alltid så framgångsrika. De högpresterande hade hittat mer framgångsrika strategier än de andra eleverna och berättade att de lärt sig det själva, säger Cecilia Segerby.

Eleverna fick jobba med läsförståelsestrategierna förutsäga, klargöra, fråga och summera. De fick skriva ner sina kunskaper, förklara matematiska begrepp och berätta hur de resonerat när de löst ett problem. För att få dem att förklara med egna ord gjordes mottagaren till en yngre elev i årskurs tre.

– Då behövde de vara tydligare när de till exempel skulle förklara likhetstecknet  med egna ord och exempel.

De lågpresterande utvecklade sin resonemangsförmåga mest med hjälp av strategierna.

– Det viktigaste resultatet är att allt som är implicit ska man göra explicit för alla. Det finns mycket som är otydligt i matematik. Vad är ett resonemang i årskurs fyra? Mycket av det vi trodde var självklart för eleverna var inte det.

Enligt Cecilia Segerby kan flera av strategierna lätt implementeras i klassrummet. Exempelvis att aktivera elevernas förkunskaper. I studien fick eleverna bland annat skriva ner vad de visste om geometri innan läraren startade det området. Efter några veckors geometriundervisning fick de åter skriva ner sina kunskaper. Sedan kunde de jämföra det med vad de hade skrivit på den första lappen.

– Studier visar att om man inte aktiverar sina förkunskaper och binder ihop dem med den nya kunskapen, så utvecklar man inte sina kunskaper. Matematiken riskerar då att bli som små öar av kunskap som inte binds ihop, vilket är jätteproblematiskt.

En annan enkel sak att införa är att förklara varför det är viktigt att läsa allting på sidan innan man börjar räkna. Likaså att arbeta med att förklara ord och begrepp.

– Det handlar mycket om att man tillsammans bygger upp ett gemensamt språk i matematiken, säger Cecilia Segerby.

Hon konstaterar att eleverna till en början var obekväma med att läsa all text och skriva med ord i matematiken. De var vana vid att sitta och lösa uppgifter i sina böcker, och att ge korta svar.

– Det var en frustration för eleverna, de tyckte inte att de fick något gjort. Det blir en kulturkrock, och inget man förändrar i en handvändning. Men oavsett vilken klassrumskultur man har så tror jag att man kan ta till sig något av resultaten.

Finns det en risk att högpresterande elever tycker att det går för långsamt med det här arbetssättet?

– Ja, absolut, de upplevde att de bromsades upp. Men även de eleverna behövde förbättra sina strategier. De fick ett rikare resonemang och kunde beskriva mer avancerade geometriska begrepp.  Sara Djurberg

Lästips:

Läsundervisningens grunder, Cecilia Segerby, Tarja Alatalo (red)  m fl (Gleerup, 2016)

ur Lärarförbundets Magasin