Läs senare

Läxor måste inte vara teoretiska

PRAKTISKA LÄXORLäxors vara eller icke vara är omdiskuterat i den svenska skolan. Men praktiska hemuppgifter nämns i princip aldrig. Ändå tillhör färdighetsträning den bästa sortens läxa, enligt den begränsade forskning som finns.

01 maj 2018
Bild: Pia Koskela

En läxa brukar definieras som en uppgift som lärare ger elever och som är tänkt att utföras utanför skoltid. Med tanke på att läxor och skola är så starkt förknippade med varandra finns det förvånansvärt lite svensk forskning om läxors effekt på lärande. Och den forskning som finns är tvetydig. Men Peter Wall, forskare vid Karlstads universitet och kvalitetsstrateg i Karlstads kommun, som för några år sedan gjorde en översikt över den mest uppmärksammade forskningen, både svensk och utländsk, kring läxor säger att det finns betydligt fler studier som visar på ett positivt samband mellan läxor och lärande än tvärtom.

Peter Wall, forskare vid Karlstads universitet och kvalitetsstrateg i Karlstads kommun. Foto: Pedagog Värmland

Skälet till att många debattörer har motsatt uppfattning kan enligt honom bero på två saker. Den ena är ett metodproblem som finns i en del av forskningen om läxor. Det är nämligen vanligt att man när man ska mäta effekten av läxor på lärande jämför hur lång tid en elev lägger ner på att göra en läxa med hur bra betyg eleven har. Något som ofta leder till ett negativt samband på individnivå. Detta eftersom de elever som har svårt för ett ämne, och därmed ofta har ett lägre betyg i ämnet, ofta behöver lägga ner längre tid på att göra en läxa än elever som har lätt för samma ämne, och därför inte behöver lägga ner samma mängd tid på läxan, men ändå har ett högre betyg i ämnet.

Det andra skälet till att en del anser sig ha bevis för att läxor har liten, eller ingen, positiv effekt på lärande beror enligt Peter Wall på att när John Hattie, världskänd skolforskare från Nya Zeeland, publicerade en metastudie i syfte att klargöra vilka faktorer som faktiskt innebär mätbart bättre resultat i elevers prestationer hamnade läxor först på plats 88 av 138.
– Men det ska inte tolkas som att läxor inte har någon effekt alls på lärande utan som att det finns många andra faktorer som har större effekt. Jämfört med en del av de faktorerna, som att ha två lärare i varje klass, är dock läxor ett billigt sätt att öka elevernas lärande även om effekten inte är lika stor, säger Peter Wall.

Skollagen och de nu gällande läroplanerna tar över huvud taget inte upp läxor som begrepp. Det finns därför inga lagar eller regler som styr läxors vara eller icke vara i den svenska skolan. Enligt Skolverket är det därför upp till varje lärare och varje rektor att utifrån sina respektive uppdrag avgöra om, och i sådana fall hur, de vill arbeta med läxor som en del av den pedagogiska verksamheten. Åtminstone så länge som läxorna inte används som ersättning för den lärarledda undervisningen som eleverna har rätt till.

Läxor är ett billigt sätt att öka elevernas lärande

Om det finns lite forskning om läxor i allmänhet så finns det ingen forskning, i alla fall inte som Peter Wall känner till, som handlar specifikt om praktiska läxor.
– Den mesta forskning som har gjorts om läxor har handlat om matematik och språk, konstaterar han.

Även inom ämnen som räknas som praktisk-estetiska är det vanligt att de läxor som ges är teoretiska. Detta trots att även fysiska förmågor kan behöva nötas in genom så kallad färdighetsträning, det vill säga repetition av något som man redan har gått igenom på lektionerna. Färdighetsträning tillhör enligt forskningen den mer effektiva typen av läxor.

I Madeleine Wikers nyligen framlagda avhandling ”Det är live liksom” – Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och hälsa vid Karlstads universitet tycker de intervjuade eleverna i årskurs 9 att de får för lite chans att öva i ämnet idrott och hälsa jämfört med i andra ämnen. Ändå är det inte särskilt vanligt att lärare i idrott och hälsa ger praktiska läxor som ett sätt att ge eleverna chans att träna extra på det fysiska som gås igenom – och bedöms – på lektionerna.

Inom hem- och konsumentkunskap är det vanligare med praktiska läxor som ett sätt att kompensera för att ämnets få timmar ger liten chans till färdighetsträning. Traditionen är dock omdiskuterad eftersom skolan ska vara avgiftsfri och matlagningsläxor skulle kunna innebära en extra kostnad i vissa familjer.
– Läxor kan utformas på olika sätt och där undervisningsinnehållet är praktiskt bör det vara möjligt att ge en praktisk läxa. Givet att läxan utformas så att eleven har möjlighet att genomföra den och att den är möjlig att genomföra utan särskild kostnad för eleven och elevens vårdnadshavare, kommenterar Lars Åke Bäckman, ansvarigt undervisningsråd på Skolverket för ämnena hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa.

På frågan om en lösning på kostnadsproblemet skulle kunna vara att låta eleverna själva, tillsammans med sina familjer, få bestämma vad som ska tillagas i läxa, svarar han:
– Det är som alltid upp till lärarens bedömning om det är möjligt för eleven att genomföra läxan på det sättet. Det finns här som i annat ett gränsland där frivilligheten inte uppfattas som det eller där det blir för jobbigt för en elev att ta upp att familjen inte har råd. Men visst kan det kan vara en möjlighet att ge en sådan läxa.

Att låta eleven själv få välja vad hen vill göra inom ramen för en praktisk läxa är även att rekommendera utifrån en effektsynvinkel. Den befintliga forskningen visar nämligen att det är en klar fördel för lärandet om eleven själv ”äger” sin läxa.

ur Lärarförbundets Magasin