Läs senare

Ledtrådar från slöjden lyfte fysiken

ForskningNy dansk forskning visar hur slöjden kan bli ett verktyg för att förstå fysik. Olika slags trådar blev utgångspunkt för beräkningar av omkrets, area och till och med stjärnors storlek.

12 dec 2018
Efter att ha under­sökt olika trådars egenskaper använde elever dem till beräkning av cirklar.
Foto: Marie Koch

Marie Koch är forskare, didaktiker och även bildvävare. Denna studie är en fortsättning på hennes avhandlingsarbete om craftivism – en rörelse som skapar gatukonst av textil, framför allt garn.

– En av slutsatserna i min doktorsavhandling är att det finns många kunskapsområden, som till exempel matematik, inom slöjden om läraren analyserar ämnet. Resultaten visar tydligt att man då kan få en helt ny förståelse av ämnet och detta gav mig idén att vända på steken – det vill säga tillämpa kunskapen om slöjdmaterial, som i det här fallet trådar av olika slag, inom matematik och fysik.

Marie Koch

Foto: Rigetta Klint

Marie Koch är fil dr, forskare, pedagog och bildvävskonstnär. Hon är verksam vid Copenhagen Institute of Interaction Design, CIID, i Köpenhamn.

Hennes avhandling om craftivism, Jeg strikker, derfor er jeg! Læring og identitet i uformelle læringsrum, lades fram vid Åbo Akademi 2012. Hon är själv craftivist och taggar med garn i hemstaden Köpenhamn.

I studien, som fick namnet Linjen, deltog även en arkitekturutbildad textilkonstnär och en astrofysiker. Projektets syfte var att undersöka elevernas förståelse av linjeformens matematiska och materiella möjligheter och genom den tvärvetenskapliga ansatsen öppna deras ögon för de olika ämnenas dimensioner. Tanken bakom är att en linje är början på alla former som man kan virka och sticka. Linjer används också i naturvetenskapen till att beskriva rum och tid.

– Det övergripande målet var att utforska jorden vi lever på och universum som omger oss, säger Marie Koch.

Lärandesituationen startade med en linje gestaltad av en tråd. Eleverna, en niondeklass på Freinetskolan i Valby i Köpenhamn, fick testa elasticiteten och hållfastheten i olika trådar bland annat genom att undersöka dem i mikroskop. De diskuterade också hur tråden kan ändra form till ett garn och hur den bildar maskor och blir till föremål genom virkning.

Sedan använde de den minst elastiska tråden, som visade sig vara hårt spunnen ull, till att mäta sig själva i förhållande till sin egen omkrets. Därefter tecknade de cirklar i olika storlekar med tråd och krita som material. Deras förståelse för begrepp som omkrets, area och πr2, blev utgångspunkten för beräkningar som man inte kan företa sig utan mer komplicerade formler.

– Anja C Andersen, professor i astrofysik, och en av mina medforskare, kunde förklara hur man kan använda πr2 för att förstå en stjärnas storlek. En stjärna kan vi ju inte lägga in i ett mikroskop som vi gjorde med trådarna, utan dess mått måste beräknas utifrån en förmodad omkrets. Det mesta kände eleverna till i förväg men reflektionen blev annorlunda och flera sa att de nu förstod vad πr2, cirkelns area, verkligen var för något.

Lärare i slöjd och naturkunskap på Freinetskolan deltog också.

– De ville lära sig på samma villkor som sina elever och de önskade också få inspiration till ytterligare samarbetsmöjligheter dem emellan.

Evalueringen skedde efter undervisningens slut genom en diskussion där projektgruppen ställde frågor till eleverna. Därefter genom en utvärdering som skolans lärare gjorde tillsammans med klassen följande vecka. Den visade att eleverna uppskattade den annorlunda undervisningssituationen.

– Flera av eleverna uttryckte en vilja att lära sig mer, inom både slöjden och fysiken.

Marie Koch anser att slöjden har mycket att vinna på att ses i ett vidare perspektiv.

– Slöjden har i dag inte samma funktion som när jag gick i skolan. Då skulle man lära sig hantverket –att sticka, virka, sy och arbeta i trä och metall – för att man behövde kunna detta. I dag är inte behovet av dessa förmågor lika stort i vardagen, utan slöjden kan visa på kunskapen bakom, till exempel det matematiska. Många sätt att lösa problem på är desamma i slöjd och matematik.

Hon tar exemplet att när man syr kläder efter mönster används ett proportionellt beräkningssystem. Mönstret är tillskuret efter mätningar av en tredimensionell kropp, sedan ritat tvådimensionellt och därefter sys kläderna, som är tredimensionella.

– Detsamma gäller för beräkning av vävmönster som är mycket komplexa och som när de skrivs ner beskriver abstrakta symboler eller mönster, säger Marie Koch.

I forskningsartikeln diskuteras även olika perspektiv på lärande. Marie Koch introducerar begreppet ”rebell” som en gränsöverskridande roll för läraren att ta.

– Det är nyttigt att emellanåt inta en upprorisk hållning till sitt ämne och vända upp och ned på alla planeringar och metoder. På det sättet ser man nya möjligheter. Med möjligheter menar jag att när man dissekerar sitt ämne och sätter ihop det igen kan man upptäcka nya tekniker och material som man inte kommit in på tidigare. Jag uppmanar till att pröva nya vägar, som till exempel att samarbeta med fysik-, kemi- eller idrottsläraren. I den dialogen uppstår det oanade öppningar.

Om studien Linjen

Studien beskrivs i forskningsartikeln ”The rebellious teacher or a rebel with a cause – An interdisciplinary view on sloyd science” i tidskriften Techne Series. A: 25(1), 2018 17–30

Studien var ett samarbete mellan Dark Cosmology Center, Niels Bohr Institute och Copenhagen Institute of Interaction Design, CIID.

Linjen är en del av forskningsnätverket ”Tal og tråd er ….” (Åbo Akademi, Göteborgs universitet) som studerar kreativa ämnen som pedagogiska verktyg för att lära sig matematik och fysik.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com