Ingår i temat
Förstelärarreformen
Läs senare

Löneskillnaden: 49 000 kronor

FörstelärarreformenStavros Louca är Sveriges högst avlönade förstelärare.Det skiljer 49 000 kronor på en heltidslön mellan honom och Anna Söderberg, förstelärare i den värmländska glesbygden.
– Jag får det jag förtjänar, säger Stavros Louca.
– Bedrövligt, säger Anna Söderberg om löneskillnaderna.

04 dec 2019
Löneskillnaden: 49 000 kronor
Anna Söderberg hör till de lägst avlönade förstelärarna med en månadslön på 33 840 kronor. Foto: Fredrik Karlsson/Solsta Foto

När Jan Björklund (L), dåvarande utbildningsminister, genomförde karriärtjänstreformen, som förstelärarreformen formellt kallas,  2013 var syftet att höja yrkets status och förbättra elevernas resultat.

Att klyftorna är så stora bidrar till att vi får en ojämlik skola också.

Förstelärare får 5 000 kronor i lönepåslag baserat på att de anses särskilt skickliga. Men kritiken lät inte vänta på sig. Orättvist och splittrande, ansåg en stor del av lärarkåren. Tidningen Grundskolans granskning av förstelärarnas löner visar att kritikerna fick rätt när det gäller splittringen. Löneskillnaderna har ökat stort sedan reformen:

  • Medellönen för grund- och gymnasielärare som inte fått del av statliga satsningar, som försteläraruppdrag och lärarlönelyft, är 33 900 kronor i månaden. Medellönen för de 15 400 förstelärare vi granskat är nästan 10 000 kronor mer – 42 704 kronor.

Förstelärarformen har även bidragit till stora löneskillnader mellan förstelärare och mellan kommuner:

  • Det skiljer 10 000 kronor i måna­den mellan kommunerna med högst och lägst förstelärarlöner.
  • Sex förstelärare tjänar över 60 000 kronor i månaden. 386 tjänar över 50 000 kronor i månaden.
”Jag tycker att alla lärare borde ha 50 000 minst i lön. Vi lärare jobbar dygnet runt – även i sömnen då vi drömmer om våra ungdomar”, säger Stavros Louca.
Foto: Oskar Omne

Matematik- och NO-läraren Stavros Louca blev en kändis genom tv-programmet Klass 9A där han och några ”superpedagoger” till fick i uppdrag att höja resultaten i en utvald klass. I dag arbetar Stavros på den fristående Spiraskolan i Täby, där han tjänar mer än både sina kollegor och rektorn. Tidningen Grundskolan träffar honom innan han ska repetera andra gradens ekvationer med en niondeklass. Den 65-årige läraren är elegant klädd i lila skjorta och kostymbyxor.

Till att börja med korrigerar Stavros lönen i vår granskning, där han toppar löneligan med 83 390 kronor i månaden. Han jobbar deltid, på 80 procent, och tjänar 67 000 kronor i månaden. I Skolverkets lönetabell (se nästa uppslag) har det räknats om till heltid, vilket ger den högre siffran.

Lärare förtjänar hög lön, säger Stavros.

– Har jag hög lön? Det beror på vilket yrke du jämför med. På Cypern, där jag kommer ifrån, tjänar lärare mer än läkare och är en respekterad yrkesgrupp. Vi anförtror våra barn till lärare. Vi lärare tar hand om dem 35 timmar i veckan, deras kunskapsmässiga och individuella utveckling. Borde inte det belönas? säger han med eftertryck.

Han tillägger att han arbetat som lärare sedan 1978 och alltid undervisar i stora klasser med 30 elever.

– Jag får det jag förtjänar för mitt jobb.

Trots sin höga lön är Stavros kritisk till förstelärarreformen.

– För dem som inte utses blir det negativt. Det väcker många frågor och avundsjuka. Jag har erfarenhet av att många blir förstelärare för att de har en god relation till rektorn. Det är ofta inte objektivt.

Själv har han inte upplevt avundsjuka. När han kom till Spiraskolan 2012 var han ett redan namn, efter att ha arbetat större delen av sitt yrkesliv på Rinkebyskolan där han mottog flera priser för sin lärarinsats.

Karriärtjänstreformen

Reformen genomfördes 2013. Två nya karriärtjänster för särskilt skickliga lärare infördes. Förstelärare, som får 5 000 kronor i lönepåslag, och lektorer, lärare med en examen på forskarnivå, som får 10 000 kronor. Uppdraget kan vara permanent eller tidsbegränsat.
Detta läsår delar staten ut 1,4 miljarder kronor till ungefär 15 000 förste­lärare och 170 lektorer.
Lärarlönelyftet från 2016 riktas till särskilt kvalificerade lärare. Staten betalar årligen cirka 3 miljarder kronor som höjer lönen för 67 000 lärare. Till skillnad från försteläraruppdraget kan även förskollärare och fritids­pedagoger få lärarlönelyftet.

– Jag är äldre och nästan som en pappa för dem. Jag tror att de respekterar mig. Jag företräder alltid deras intressen och kan gå emot rektorn.

Av de 25 kommuner med högst förstelärarlöner ligger 19 i Stockholms län. Bland dem med lägst löner dominerar mindre kommuner i landsorten.

Mellanstadieläraren Anna Söderberg, 38, hör till de lägst avlönade förstelärarna och stämmer väl i den bilden. Hon arbetar sedan tolv år på en liten byskola i Likenäs i norra Värmland och tjänar 33 840 kronor i månaden. Så låg lön har under en procent  av förstelärarna. Transtrands friskola drivs av en ekonomisk förening bestående av föräldrar i trakten, som tog över skolan för att rädda den från nedläggning.

Anna Söderberg beskriver sig själv som ”skamligt ointresserad av pengar”.

– Jag har aldrig varit påstridig i löneförhandlingar eftersom jag vet hur viktigt det är både för bygden och för mig personligen att skolan går runt, säger hon.

F-6-skolan har i år totalt 27 elever och ekonomin är pressad.

Anna Söderberg skulle kunna få upp sin lön rejält genom att byta skola. I Torsby kommun är snittlönen för en förstelärare närmare 41 000 kronor. Men det vill hon inte.

– Jag har valt det här lilla kooperativet som bygden är engagerad i. Det är en otrolig sammanhållning runt skolan. Och jag har väldigt bra arbetskamrater. Det har vägt tyngre än lönen.

Hon reagerar ändå starkt på löneskillnaden mellan henne och de högavlönade lärarna.

– Jag tycker att det är bedrövligt, rent ut sagt. Att klyftorna är så stora bidrar till att vi får en ojämlik skola också. Vi som bor i glesbygden blir klappade på huvudet och det ses nästan konstigt att välja att bo här. Det finns en oro att kvaliteten på utbildningen inte blir som i storstäderna eftersom vi inte kan tävla med storstadslöner.

Anna Söderberg jobbar hellre kvar på den lilla by­skolan, än byter till en kommunal skola med högre lön.
Foto: Fredrik Karlsson/Solsta Foto

Att undervisa få elever har sina utmaningar. Anna Söderberg har tre olika årskurser i samma klass och behöver därför göra minst tre olika planeringar för varje lektion. Hon är den enda behöriga grundskolläraren på skolan och har länge haft det övergripande pedagogiska ansvaret. Rektorn är på skolan en gång i veckan, då hon också är chef för en annan friskola i Värmland.

– Nästa år ska jag nog driva en lite hårdare löneförhandling, säger Anna Söderberg.

Tre år efter den omstridda förstelärarreformen kom nästa satsning. Då var det utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) som drev igenom lärarlönelyftet. Argumenten var desamma. Öka yrkets attraktionskraft och förbättra skolresultaten genom att belöna särskilt kvalificerade lärare. Den här gången fick betydligt fler del av lönepåslaget, i snitt mellan 2 500 och 3 500 kronor, men fortfarande lämnades majoriteten utanför. Missnöjet bland lärarna var stor även med lärarlönelyftet.

Och resultatet blev ännu större löneskillnader. Enligt Lärarförbundets partsgemensamma statistik har gapet mellan de lägst och högst avlönade ökat sedan reformerna infördes. Sett till hela lärarkåren tjänar i dag den lägst avlönade tiondelen i snitt 30 020 kronor i månaden, medan den högst avlönade tiondelen tjänar 42 250 kronor i snitt.

Tempot är högt när Stavros Louca låter sin niondeklass lösa problem med hjälp av kvadrerings­reglerna.
Foto: Oskar Omne

Ett argument för ökad lönespridning är att det drar upp kollektivet. När några högavlönade går i täten dras även de andras löner upp, är tanken. Lärarförbundets lönestatistik visar att det stämmer. Lärarnas löneökningar har de senaste sex åren varit betydligt högre än under tidigare år.

Och enligt Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet, har reformerna även gynnat de lärare som inte fått statliga lönepåslag.

– Lägger man ihop lärarlönelyftet och förstelärarreformen har nästan hälften av de berörda yrkesgrupperna fått del av reformerna. När en så stor andel får del av det så uppstår ett nytt normalt löneläge och det gör att hela kåren åker upp lönemässigt, säger han.

De statliga satsningarna har alltså både höjt lönerna generellt i kåren, och skapat stora löneskillnader där de lägst avlönade släpar efter.

De höjda lönerna har kommit till priset av splittring och missnöje bland lärarna. Var Jan Björklunds karriärtjänstreform värd besväret? Snart kommer resultatet av 2018 års Pisamätning och kanske visar det sig att de svenska eleverna presterar bättre. Lärarbristen är däremot lika akut i dag så frågan är om löneökningarna gjort yrket mer attraktivt. Om hög lön innebär högre status så har i vart fall vissa lärare fått högre status. Hur blev det för de andra?

Stavros Louca har sin åsikt klar.

– De blir en andra klassens lärare. Jag tycker alla lärare borde ha minst 50  000 kronor i lön.

Förstelärarnas löner

Så gjordes granskningen: Vi har begärt ut löneuppgifter för alla förstelärare och lektorer från Skolverket. Totalt 15 422 lärare, varav 157 lektorer. Lönerna är från maj 2019 och baseras på vad kommuner och huvudmän rapporterat in till Skolverket. Tidningen Grundskolan reserverar sig för att felaktiga siffror kan ha rapporterats in.

Observera att lönerna i tabellerna visar heltidslönen. I de fall försteläraren arbetar deltid har lönen räknats om till heltid. Stavros Loucas lön, uppräknad till heltid, ligger högst. Han jobbar 80 procent men är ändå den lärare i landet som tjänar bäst då nummer två och tre på listan har lägre löner än vad som har rapporterats in.

Mer ur temat Förstelärarreformen (6)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com