Ingår i temat
Skolans val
Läs senare

Mångkulturell krock tvingar lärare ta ställning

Lärarnas uppdrag krockar med Sverigedemokraternas värderingar. Partiets riksdagsplats och framgångar i skolvalet tvingar därför lärarna att ta ställning på lektionerna.

29 okt 2010

Illustration: Jesper Waldersten

Dagens allt mer globaliserade samhälle kräver att eleverna lär sig förstå och leva med värdet av en kulturell mångfald. Så står det i läroplanens värdegrund, som alla lärare och rektorer i Sveriges grundskolor ska följa. I uppdraget ingår också att ta avstånd från det som strider mot värdegrunden. När Sverigedemokraterna nu är invalda i riksdagen, och fler än var tionde elev röstade på partiet i skolvalet, tvingas lärarna ta ställning, menar Skolverket.

– Lärarens uppgift är att följa styrdokumenten och försvara värdegrunden. Då ingår att ställa detta emot det som Sverigedemokraterna står för. På så sätt kommer läraren behöva ta ställning, säger Katarina Håkansson, chef på Skolverkets enhet för kvalitetsutveckling, som ansvarar för värdegrunden.

Enligt läroplanen ska elever som slutar grundskolan kunna samspela med andra människor uti­från en insikt om deras olikheter och likheter, i till exempel kultur och religion. Sverigedemokraterna är i sitt kommunpolitiska program kritiska till mångkultur överhuvudtaget och vill avskaffa de ”mångfaldsplaner” som de menar att många kommuner har. Det räcker om skolan lär eleverna att förstå det svenska folkets kultur, språk och religion. De ska läsa mycket mer om svensk historia, och mycket mindre om kulturell mångfald. Det beror på att den kulturella mångfalden är i minoritet samtidigt som den svenska kulturen utgör majoriteten, menar Richard Jomshof, Sverigedemokraternas skolpolitiske talesman.

– Vi måste kunna trycka mer på det gemensamma. Vill vi ha ett generellt välfärdssamhälle, krävs det att folk strävar åt samma håll och vill bidra till majoriteten genom att betala skatt och sådär. Då krävs det Illustration: Jesper Walderstenockså att man har kunskap om majoriteten.

Han förklarar att det handlar om att prioritera. Och om Sverigedemokraterna får prioritera som de vill kommer betydligt färre lektionstimmar ägnas åt att läsa om andra kulturer, och betydligt fler åt svensk kultur. Richard Jomshof vill dock inte uttala sig om exakt hur många timmar mångkultur som borde försvinna från schemat.

Katarina Håkansson på Skolverket menar att det kan bli problematiskt för lärarna att Sverigedemokraternas värderingar, och syn på mångkultur, skiljer sig från lärarnas uppdrag. Men det är lärarens uppgift att allsidigt belysa frågor och se till att argument möts med motargument. Då får eleverna en möjlighet att ifrågasätta.

– Lärarna kan bygga en diskussion kring att värderingar kan skilja sig åt. Värdegrundsuppdraget förändras ju inte av att Sverigedemokraterna sitter i riksdagen, säger hon.

Hon påpekar här att alla partiers budskap ska granskas och diskuteras.

Richard Jomshof håller med om att Sverige­demo­kraternas värdegrund skiljer sig från läro­planens. Han menar att skolan har fel syn på demokrati. Partiets idéprogram för skola och utbildning betonar att eleverna ska lära sig ”den verkliga inne­börden av demokrati” i stället.

Vad menar ni att den verkliga innebörden av demokrati är?
– Vi kan inte på förhand peka ut vissa människor för att de har en viss åsikt, som om vissa åsikter skulle vara mindre värda. Det måste vara högt i tak i skolan, säger Richard Jomshof.

Den demokrati som ligger till grund för skolan är inte fulländad, eftersom eleverna inte får tycka och tänka vad som helst, förklarar han. Men han kommer bara på två exempel som illustrerar vad han menar: För det första har elever fått sämre betyg, eftersom läraren vetat om att de sympatiserar med Sverige­demokraterna. För det andra fick han själv sluta jobba som lärare på grund av sin partitillhörighet.

Sverigedemokraterna efterlyser också en svensk värdegrund i skolan, eftersom dagens skola försvagar ”den svenska kulturens ställning”.

På vilket sätt försvagar skolan den svenska kulturens ställning?
– Det är kopplat till den här mångkulturalismen som jag ser det. Många makthavare och även många lärare förnekar att det finns en svenskhet. Det finns en kurdisk kultur och en kurdiskhet, det finns en grekisk kultur och en grekiskhet. Men det finns ingen svenskhet.

– I hela samhället finns en sorts självförnekelse som också genomsyrar skolan. Jag har svårt för den självförnekelsen.

Ungdomsstyrelsen ligger bakom Skolval 2010. Deras snabba analys av Sverigedemokraternas nyvunna riksdagsplats och resultatet från skolvalet är att lärarnas situation kommer förändras.

– Självklart kommer undervisningen bli annorlunda i fortsättningen, eftersom det blir omöjligt för skolor som vill undvika Sverigedemokraterna att göra det, säger Linus Källander, samordnare för skolvalet på Ungdomsstyrelsen.

Att så många elever röstade på Sverigedemokra­terna i skolvalet betyder till viss del att skolan har misslyckats med sitt demokratiuppdrag, menar han.

– Skolan spelar självklart en roll för hur det gick i skolvalet. Den är en del av det som påverkar vilken röst eleverna faktiskt stoppar i lådan. Samtidigt är demokratiuppdraget svårt att klara av, eftersom det är kluvet. Å ena sidan ska lärarna inte bedöma vad som är rätt och fel, å andra sidan ska de värna om värdegrunden, förklarar Linus Källander.

Katarina Håkansson på Skolverket menar att det är för tidigt att säga om skolan misslyckats med sitt demokratiska uppdrag eller inte.
– Det behövs en djupare analys. Men självklart kan vi jobba bättre med de här frågorna. Vi är mitt i pro­cessen med att förstärka förutsättningarna för lärare och skolledare att jobba med värdegrunden.

Skolverket kommer bland annat att ta fram stödmaterial och anordna konferenser för lärare, säger Katarina Håkansson.

Hur tycker du att skolan ska förhålla sig till Sverige­demokraterna? Mejla oss och berätta:

linus.hellerstedt@lararforbundet.se.

ur Lärarförbundets Magasin