Ingår i temat
Räkna med alla sinnen
Läs senare

Matte hör ihop med musik

När det står mattemusik på schemat är multiplikations­tabellen tonsatt. Åttondelar springer runt i salen. Diagrammet lockar fram flerstämmig sång.
– Matten och musiken berikar varandra, säger Mi Norin och Bitten Löfgren. Vinnare är eleverna.

20 okt 2010

Foto: Ingemar Kroon
Nians tabell går som en dans när eleverna rör sig över golvet och sveper med färgglada sjalar samtidigt som de sjunger: ”nio, arton, tjugosju, trettiosex…” Musikläraren Bitten Löfgren sitter vid pianot och mitt i elevgruppen befinner sig matteläraren Mi Norin.

Det är mattemusiklektion i årskurs två på Ringsbergskolan i Växjö.

Som vanligt betyder det två lärare i klassrummet, och som vanligt är musiken och matematiken lika mycket i fokus.

– Det är viktigt att inget av ämnena bara blir grädde på moset, säger Bitten Löfgren. Vi utgår från både matematik- och musik­målen när vi planerar och genomför våra gemensamma lektioner.

Bitten Löfgren, som tonsatt hela multiplikationstabellen, har varit noga med variationen. Nians tabell bygger på improvisation, treans är en valsmelodi, åttans går i shuffletakt. Tabellerna ska locka fram olika rörelser och kännas i kroppen på olika sätt. Meningen är att kunskapen ska sätta sig i muskelminnet, inte bara i huvudet.

Mattemusiklektionen kring åttans tabell börjar med att Mi Norin plockar siffran åtta från tallinjen på väggen. Hon fäster den på whiteboardtavlan och kastar ut en fråga till eleverna som sitter i ring på golvet i musiksalen:
– Vilken siffra ska vi hämta nu?

Förslagen duggar tätt och strax har klassen helaFoto: Ingemar Kroon åttans tabell framför näsan. När Bitten Löfgren kommer loss vid pianot är det bara att haka på och sjunga av all kraft: ”åtta, sexton, tjugofyra, trettiotvå…” Gång på gång och utan att det tycks bli tråkigt.

Nästan omärkligt skjuter Bitten Löfgren in ett musikaliskt begrepp:
– Känner ni att vi gör en liten paus  mellan  sjuttiotvå och åttio när vi sjunger? Om vi inte pausar just där så stämmer inte rytmen.  

När ramsan väl sitter följer nya instruk­tioner. Nu gäller det att samarbeta två och två för att hitta på rörelser som passar till musiken.

Genom att gestalta det de hör utvecklar eleverna förmågan att lyssna medvetet.

Det blir hopp, snurr och luftboxning. Och segergest vid ”åttio”.

Men bara för att alla kan sjunga tabellen framlänges och baklänges är det inte säkert att de har kläm på innebörden. Så Mi Norin tar fram tuschpennan och visar på tavlan hur åtta plus åtta plus åtta också kan skrivas som tre gånger åtta. Hon anser att det finns en poäng i att knyta det teoretiska momentet direkt till övningarna på golvet, och medan eleverna ännu är kvar i musiksalen.

– Sambandet mellan handling och tanke blir tydligare då.

I sin utbildning har Mi Norin både musik och matematik, men när det gäller mattemusiken håller hon på att man ska vara två lärare med huvudansvar för varsitt ämne.

– Det här är livliga lektioner där mycket händer i stunden. Som lärare måste jag veta vad jag vill åstadkomma. Annars finns risken att det bara blir lek. Har man inte målen i bakhuvudet kan det lätt bli flummigt.  

När eleverna i tvåan en stund senare hämtar varsin trumma, radar upp sig på golvet och till Bitten Löfgrens ackompanjemang baklängessjunger från tjugo till ett, då följer Mi Norin noga allt som sker i gruppen. Udda tal ska spelas med ena handen, jämna tal med båda händerna. Mi Norin håller som vanligt koll på eventuella missar och lägger dem på minnet till nästa ”vanliga” mattelektion.

– Jag noterar vad vi behöver öva mer på, men jag går aldrig in och rättar enskilda elever på det här stadiet.

Däremot pågår hela tiden samtal kring övningarna; varför man gjorde dem och vad det var som hände.

Ringsberg är en kommunal F-9 skola med den uttalade målsättningen att estetiska läroprocesser ska genomsyra verksamheten. Mattemusiken har utvecklats sedan 2002 och finns i dag på schemat för alla klasser upp till och mFoto: Ingemar Krooned årskurs sju. Inom de närmaste åren ska samtliga elever på skolan ha mattemusik varje eller varannan vecka.

– Matte och musik har många beröringspunkter, säger Bitten Löfgren. Precis som matematik följer musik bestämda regler. Tänk på hur en låt är uppbyggd av ackord, takter, rytmer och intervaller. Det blir till exempel väldigt naturligt att tala om notvärden när man håller på med bråk i matematiken.

En övning i årskurs två går ut på att eleverna tränar tal- och rumsuppfattning genom att röra sig i salen som helnoter, halvnoter, fjärdedelar och åttondelar. Nu gäller det att lyssna koncentrerat till musiken och försöka göra rätt med fötterna.

När Mi Norin ropar ”åttondelar!”, och Bitten Löfgren spelar snabbt, skyndar alla fötter kvickt över golvet. Vilken skillnad mot nyss, när musiken var långsam och barnen lunkade runt och kände sig som helnoter.

 – Vad händer om vi delar åttondelarna? undrar Mi Norin.

Svaret kommer som en blixt:

– Då blir det sextondelar! Sextondelarna är väldigt små. Man måste springa fort med korta steg. Utan att krocka!

De flesta mattemoment går att koppla till musik, och tvärtom. Det menar Mi Norin och Bitten Löfgren. Men det är en utmaning som sätter kreativiteten på prov. Det tog ett tag att komma på hur tabeller och diagram i årskurs sju kunde uttryckas musikaliskt. Det slutade med att klassen sjöng börskurser.

– Vi sjöng trestämmigt och följde olika kurvor upp och ner i tonhöjd, berättar Mi Norin. Det blev jättehäftigt och påminde om modern konstmusik.

Båda lärarna tycker att mattemusiken hjälper dem att hitta nya dimensioner i deras respektive ämnen.

– När man tittar på sitt eget ämne genom ett annat upptäcker man möjligheter man inte sett förut, säger Bitten Löfgren. Samarbetet är rena kompetensutvecklingen för oss.

Eleverna å sin sida får en chans att hitta nya ingångar till både matematiken och musiken, ofta utan att de själva märker det.

För den som gillar matte kan det vara spännande att upptäcka musikens matematiska strukturer, medan den som tycker att matte är knepigt får hjälp att närma sig ämnet via musiken.

Frågar man åtta- och nioåringarna på Ringsbergskolan varför de har mattemusik blir det självklara svaret:

– För att det är kul! Och för att matte och musik är liksom kompisar med varandra.

I slutet av 2010 utkommer boken Mattemusik på UR:s förlag.

Den är skriven av Bitten Löfgren, musiklärare på Ringsbergskolan, och Andreas Ebbelind, tidigare matematiklärare på samma skola och numera lärarutbildare vid Linnéuniversitet i Växjö.

Boken är en handledning för lärare i F-3-klasser, som i sin undervisning vill arbeta med mattemusik. Med boken följer en cd, där elever från Ringsbergskolan sjunger trettiofyra mattesånger, komponerade av Bitten Löfgren. Noter bifogas.

Under rubriken Tonspråk, och i bland andra Rikskonserters regi, håller Bitten Löfgren och Andreas Ebbelind workshops kring matte­musik för lärare, skolledare och lärarutbildare runt om i landet.

Mer ur temat Räkna med alla sinnen (6)

ur Lärarförbundets Magasin