Läs senare

Med blick för struktur och kvalitet

ReportageFör Ida-Mari Bengtsson, årets lärare i fritidshem, är det viktigt att jobba mot konkreta mål. Genom en tydlig struktur och fokuserade diskussioner utvecklas verksamheten.

31 jan 2019
När Ida-Mari Bengtsson har ansvaret för rasten tar hon alltid med sig en högtalare ut på gården.
Foto: Erik Abel

En silverfärgad Toyota sladdar fram i rusningstrafiken. Bokstavligen. Fuktig morgonluft i kombination med minusgrader har gjort vägarna utanför Umeå ordentligt hala på sina ställen. Men frosthalkan bekymrar inte Ida-Mari Bengtsson, som parerar sladdarna på landsvägen mot Skärgårdsskolan i Holmsund med en van hand på ratten och radion på Rockstar 102,3.

Det är bara några veckor sedan hon stod på scenen på Skolforum och fick pris som Årets lärare i fritidshem. Ida-Marie Bengtsson är förstås både stolt, glad och hedrad över utmärkelsen, men det hon betonar är samarbetet mellan kollegorna.

Fritids får ofta kritik för att det inte går att mäta resultatet av verksamheten, men med vårt kvalitets­arbete har vi ju sett att det går.

– Jag gör ju inte det här själv – man är aldrig själv när man jobbar på fritids. Vi tänker mycket tillsammans, säger hon.

Årets lärare i fritidshem

Vad: Priset Årets lärare i fritidshem utses av en jury och delas ut av Lärarförbundet.

Hur: Kriterierna för att komma i fråga för priset är indelade i de tre områdena engagemang, samarbete och utveckling.

Prissumma: 5 000 kronor.

Ida-Mari Bengtsson var 14–15 år när hon började jobba med barn- och ungdomsgrupper i kyrkan och, när hon blev äldre, med barn till missbrukare. Så småningom funderade hon på att bli församlingspedagog men den närmaste utbildningen låg i Sigtuna och att flytta söderut lockade inte. Valet föll i stället på lärare i fritidshem på lärarutbildningen i Umeå.

Nu har hon varit på Skärgårdsskolan sedan 2012. Året efter att hon började drog ett stort utvecklingsarbete i gång. Sedan dess har skolenheter slagits ihop och organisationen förändrats. Just nu sker en omfattande ombyggnad och renovering av skolans lokaler. När allt är klart ska samtliga F–3-elever i Holmsund gå på Skärgårdsskolan.

Verksamheten pågår som vanligt trots att skolan mest kan betraktas som en byggarbetsplats.

– Det går faktiskt väldigt bra. Barnen är jätteduktiga på att anpassa sig till hur vi har det, de vet precis vart de ska trots den här röran, säger Ida-Mari Bengtsson på väg över skolgården mellan de tillfälliga gallerstaketen.

Eleverna har delad skoldag, vilket i grova drag innebär att hälften är på fritids på förmiddagarna medan den andra hälften har undervisning i skolan. Efter lunch skiftar man. Vid ett par tillfällen under dagen har eleverna undervisning i helklass.

Ida-Mari Bengtssons kollega Anna Sundqvist Nilsson är lärare i förskoleklass och tycker att samarbetet med fritidshemmet funkar jättebra.
Foto: Erik Abel

Delad skoldag är bra för alla, menar lärarna på Skärgårdsskolan. Klasslärarna får mer tid för varje elev, eftersom de för det mesta inte undervisar fler än tio–tolv elever. Och Ida-Mari Bengtsson och hennes kollegor tycker att det har blivit ett rejält lyft för verksamheten på fritidshemmet.

– Nu har vi möjlighet att verkligen ägna oss åt fritidspedagogik och riskerar inte att bara bli hjälplärare i skolan, säger Paulina Soccavo, lärare i fritidshem och förskollärare.

Skoldagen börjar 08:20, då alla elever samlas i sin klass. 20 minuter senare går hälften till fritidshemmet. För eleverna i årskurs två innebär det avdelningen Bäcken, där Ida-Mari Bengtsson jobbar. Denna morgon är belysningen dämpad och lugn avslappningsmusik strömmar ur högtalarna. På programmet står att eleverna ska ge varandra handmassage.

Förmiddagsaktiviteterna på fritidshemmet är inte valfria och det gäller även för ett par eftermiddagspass i veckan.

Ida-Mari Bengtsson

Gör: Lärare i fritidshem på Skärgårdsskolan i Holmsund utanför Umeå.

Ålder: 32 år.

Familj: Sambon Petter och dottern Siri-Sofia, 9 månader.

Bor: Umeå.

Intressen: ”Jag samlar på smink och tycker om att sminka både mig själv och andra.”

Gör med prispengarna: ”Vet inte än, väntar på att något intressant ska dyka upp!”

– Fritidshemsverksamhet är ju egentligen valbart. Men hur kan jag då garantera att jag erbjuder allt till alla elever? Vi har diskuterat det här en hel del och kommit fram till att en del saker vi gör kan inte eleverna välja bort, säger Ida-Mari Bengtsson.

Det är inte fråga om tvång, förklarar hon. Aktiviteterna utgår från gruppens behov och lärarna är lyhörda för vilka intressen eleverna har för tillfället, vilket höjer elevernas motivation att prova.

– Varför gör vi det här, på vilket sätt, vilka mål uppnår vi? Förklarar man det för barnen är det sällan några problem, säger Ida-Mari Bengtsson.

Att göra barnen delaktiga i målen för fritidshemsverksamheten är centralt på skolan. Under utvecklingsarbetet har fritidspedagogerna gjort en djupdykning i skollagen och fritidshemmets läroplan och sammanfattat styrdokumenten till sex övergripande mål. De har tryckts på planscher som hänger väl synliga överallt på skolan.

På fredagar finns det chans till ”målkomplettering”. Då kan eleverna tala om vilka mål de vill lägga lite extra tid på, varför och på vilket sätt. Till exempel kan de träna på de tre målen social gemenskap, rörelse samt rekreation genom att flera stycken leker kurragömma utomhus.

Att målen är formulerade och finns tillgängliga underlättar för eleverna att förstå syftet med verksamheten, menar Ida-Mari Bengtsson.

– Jag tycker att det öppnar upp för en kommunikation mellan mig och eleven. Men det handlar också om att konkretisera för oss fritidslärare vad som är vår uppgift, vad som är vårt jobb, säger hon.

Och det är just för sin helhetssyn och för att det systematiska kvalitetsarbetet är så välplanerat och strukturerat som Ida-Mari Bengtsson valdes till årets lärare i fritidshem.

Tanken med morgonpassets handmassage är att stärka gruppen och göra eleverna trygga med varandra. Några elever som redan provat på inleder passet med att berätta vad som ska hända. De ställer också frågor och får resten av klassen att se kopplingen till fritidshemmets mål. Snart sitter eleverna mitt emot varandra med en droppe massageolja på händerna. För tveksamma går det bra att sitta med och bara titta.

Pedagogisk lunch med eleverna.
Foto: Erik Abel

I utvecklingsarbetet har lärarna också tagit stöd i litteraturen och fokuserat på vikten av att systematiskt observera, dokumentera, utvärdera och åtgärda. För att ta pulsen på hur eleverna upplever verksamheten får de regelbundet svara på en enkät, med frågor som: Hur upplever du matsalen? Får du vara med och påverka aktiviteterna på fritids? Får du delta i det som ska hända?

Svaren används i utvärderingen och ligger till grund för justeringar och för vilka områden som är viktiga att jobba vidare på.

– Jag har precis läst en studie som visar att det krävs fyra kognitiva processer för att svara på en fråga, så enkäter kanske egentligen inte passar för barn under åtta år, men eftersom vi inte har något bättre fortsätter vi tills vidare, berättar Ida-Mari Bengtsson.

Varje förmiddag har lärarna på Bäckens fritidsavdelning ett möte med fokus på kvalitet och verksamhetens utveckling. Ida-Mari Bengtsson är ofta den som leder mötena. Hon säger själv att ”det har blivit så”, men medger att det kan hänga ihop med att hon gillar att ta kommandot. Hon är också den som ständigt har sina tentakler ute efter nya rön och den senaste forskningen.

– Och så är hon väldigt strukturerad, det är lätt att glida in på andra saker när man har möte, men Ida-Marie ser till att vi håller oss till ämnet, säger kollegan Paulina Soccavo.

I dag är det dags för det som på Skärgårdsskolan kallas ”mitt-termins­utvärdering”. Perkolatorn i pentryt har jobbat klart och när kollegorna fyllt på kaffekopparna klickar Ida-Mari Bengtsson fram ett dokument på tavlan.

Ida-Mari Bengtsson, Anton Olofsson, Monica Boström, Eva Sjöberg och Paulina Soccavo varvar pedagogiska diskussioner med praktiska frågor.
Foto: Erik Abel

Under en knapp timme går fritidslärarna systematiskt igenom de sex målen. Vad tycker eleverna, vad har lärarna observerat och reflekterat kring, hur har enkätsvaren förändrats över tid, hur ser handlingsplanen ut framöver och vilka åtgärder behövs?

– Fritids får ofta kritik för att det inte går att mäta resultatet av verksamheten, men med vårt kvalitetsarbete har vi ju sett att det går. Det var otroligt spännande när vi upptäckte det och också en drivkraft till att fortsätta. Vi pratar ständigt om hur kan vi kan utvecklas och blir bättre, säger Ida-Mari Bengtsson.

På Skärgårdsskolan använder lärarna i fritidshem flera olika digitala verktyg för att dokumentera, utvärdera, analysera och rapportera. Men Ida-Mari Bengtsson är inte orolig för att det arbetet tar för mycket fokus från barnen.

– Vi är fortfarande mycket med barnen och jag tror att vi tappade fler innan vi började arbeta så här systematiskt. Den stunden vi tar för det här kvalitetsarbetet ger så mycket mer, särskilt på individnivå. Och vi ser att det ger resultat, annars hade vi valt att göra andra saker.

ur Lärarförbundets Magasin