Läs senare

Mer tid — ingen lösning

17 sep 2009

Alla barn var glada på lovet
utom Alex som inte klarade provet

Under vårterminen har då och då ”jinglar” liknande denna kunnat höras i Sveriges Radio som reklam för olika barnprogram. Ingen reklamskrivare har dock haft nerv att på allvar lyfta upp skolans verklighet och peka på en konsekvens som det nya nationella provet för årskurs tre fått för en del barn.

”Jingeln” om Alex rann upp i mitt eget huvud när Alex mamma tog kontakt med mig för att berätta att hennes son inte klarat att sätta punkt och komma rätt i det nationella provet och därför ska gå om årskurs tre. Alex kom till Sverige när han var fyra år gammal tillsammans med sina föräldrar och sin fem år äldre syster. Syskonen går i samma skola och deras språkutveckling jämförs därför ofta med varandra. Ett problem med denna jämförelse är att Alex syster lärde sig läsa och skriva i skolan innan hon kom till Sverige, vilket hon nu har glädje av, eftersom antal år i förstaspråksskolan spelar roll. Många elever med svenska som andraspråk lämnar skolan med ofullständiga betyg. Vi måste fråga oss vilken hjälp dessa elever fått av sina lärare. Alex lärare tycker att Alex ska gå om för att ”få mer tid”. Men enbart ”tid” utvecklar inte naturligt ett språk. Inlärning av ett andraspråk gynnas av en undervisning som integrerar språk och innehåll i ett konkret sammanhang, vilket gynnar alla elever som har svårigheter med abstrakta begrepp.

Men åtskilliga lärare planerar inte sin undervisning utifrån flerspråkiga elevers behov. En förklaring kan vara att de saknar kunskaper om andraspråksinlärning. En annan förklaring kan vara den som Alex lärare ger mig: att eftersom skolan har så få invandrare, så behöver de inte heller ha denna kompetens.

När jag frågar om grupparbeten, där eleverna kan ge varandra ett ömsesidigt stöd i ett gemensamt språk kring ett kunskapsbyggande, svarar läraren att hon föredrar lugna klassrum där eleverna arbetar tyst och individuellt.

Jag ser här (minst) fyra problem. Det första är hur forskning om en språkutvecklande undervisning kan nå ut till alla lärare i den svenska skolan, vilket skulle gagna alla elever.

Det andra är hur Alex, som än så länge är glad och pigg och inte har några skolsvårigheter, nu ska klara av att separera från sina kamrater och börja om med samma vikingatid, samma räkneuppgifter som han redan klarat utmärkt och samma läsebok som han redan läst utan stödåtgärder, eftersom ”mer tid” inte är lösningen.

Det tredje problemet är att Alex lärare inte följer skolans styrdokument som skriver att ”undervisningen skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling”.

Det fjärde problemet är att Alex kanske inte är den ende eleven i Sverige som måste gå om. Inte för att han saknar språkkunskaper utan för att hans lärare saknar kunskaper om språkutvecklande arbetssätt. Så var det väl ändå inte tänkt med de nationella proven i årskurs 3?

Namn: Gunilla Molloy

Yrke: Undervisande lektor, vetenskaplig ledare och ställföreträdande prefekt

Plats: Stockholms universitet

Åsikt: Man bör planera undervisning utifrån flerspråkiga elevers behov

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com