Ingår i temat
NO som eleverna gillar
Läs senare

Mobiler och motion – NO som engagerar

Ju intressantare fall, desto mer lär man sig. Det tyckte eleverna i projektet Naturvetenskap för livet som fick arbeta med aktuella samhällsfrågor i NO-undervisningen.

10 maj 2013
Mobiler och motion – NO som engagerar
Illustration: David Karlström

Din mobil kan öka risken för hjärntumör! Mobiler ger inte cancer! Två tidningsrubriker med motstridiga budskap. Media rapporterar om risker med mobiltelefoner och forskarna är oeniga om dem.

Elevernas uppdrag är att ta reda på vilka risker de utsätter sig för när de använder sina telefoner. De ska granska artiklarna och fundera över vem som påstår vad. De ska också fundera på vilken information de behöver.

Uppdraget avslutas med en redovisning av eventuella risker och hur slutsatserna dragits. Särskilt intressant blir det om gruppmedlemmarna har olika åsikter!

Fallet med strålning från mobiltelefoner är ett bra exempel på en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll, tycker Britt Lindahl, lektor i ämnesdidaktik vid högskolan i Kristianstad och en av projektledarna för Naturvetenskap för livet.

Tillsammans med forskare från tre högskolor har hon undersökt hur samhällsfrågor kan användas för att öka intresset för NO.

– Eleverna tyckte att det var jättespännande!

Hennes avhandling från 2003, där hon följde elever från år 5 genom grundskolan, visade att NO-undervisningen hade problem. I SO fanns ett helt annat engagemang. Det var tydligt att något måste hända.

– NO-undervisningen fokuserade på att eleverna skulle bli naturvetare. Den handlade mycket om faktakunskaper, begrepp och regler som var ryckta ur sitt sammanhang. Eleverna visste inte vad de skulle ha kunskaperna till.

Hon såg också att när de fick frågor som var närmare dem själva och möjlighet att diskutera något aktuellt så blev eleverna mer intresserade.

De nya kursplanerna lägger större vikt vid att elever i alla årskurser ska kunna använda sina kunskaper för att diskutera och ta ställning, påpekar Britt Lindahl.

– Du behöver kunskaper för att kunna agera som en god samhällsmedborgare.

I projektet tog forskarna fram aktuella samhällsfrågor med ett tydligt naturvetenskapligt innehåll från tv, radio, tidningar och internet. De skapade också en lärarhandledning och hjälpte lärarna
i projektet att ta fram laborationsmaterial.

– Det slutade med att vi åkte runt med en mikrovågsugn! Skolorna skaffade också mikrovågsmätare så att eleverna kunde mäta strålningen från sina mobiler.

Forskarna tipsade också om ett klipp på Youtube, där någon poppade popcorn med hjälp av mobiltelefonen. Ett bra exempel som illustrerar att saker inte alltid är sanna.

– Det glömmer man inte i första taget! Att utveckla det kritiska tänkandet är viktigt. Även det lyfts fram tydligare i de nya kursplanerna.

Ett fall som också var populärt bland eleverna handlade om ett tv-program där programledaren tar sig an personers kost- och motionsvanor. Läxan var att titta på ett program hemma och skriva ned sina upplevelser.

– När du ser det blir du ibland övertygad, ibland förvånad och ibland förstår du inte vad hon menar. Det finns otroligt mycket kostråd på nätet. Det gäller att fundera på vad du kan lita på och hur saker hänger ihop.

I skolan sökte eleverna efter fakta i fack-litteratur och på internet och undersökte vad som var sant och vad som inte var det.

– Eleverna var otroligt engagerade.

Men alla fall fungerade inte lika bra, konstaterar Britt Lindahl. Det som handlade om klimatförändringar var mer populärt hos lärarna än eleverna.

– De hade nog läst om det innan, det var ett vanligt innehåll. För lärarna var det ett bekant område som de kände sig säkra på.

Det finns några faktorer som är viktiga för att fallen ska fungera.

– För det första ska det vara aktuellt och något som diskuteras i samhället. Det måste också vara intressant för åldersgruppen. Eleverna måste få den frihet de behöver.

Hon tycker att det är viktigt att eleverna successivt få ta mer ansvar.

– Vi såg stor skillnad på de klasser som var vana vid att ta ansvar och de som var ovana vid det.

Många elever uppskattade arbetssättet. Samtidigt fanns det en del som kände sig osäkra och frustrerade. Är de vana vid att plugga fakta kan det vara stressande när det inte finns ett rätt svar.

– De behöver fler tillfällen att träna på det, eftersom det ingår i kursplanerna.

Det är viktigt att eleverna från början får veta vad som förväntas av dem och hur de ska redovisa. Annars kan de bli väldigt ställda.

Britt Lindahl var med i en klass som redovisade. En grupp skulle argumentera för att strålningen från mobiler var farlig och den andra för att den var ofarlig.

– Det blev en fantastisk diskussion.Lärarna i projektet var nöjda och uppskattade stödet de fick av materialet som forskarna tillhandahöll. Flera sa att arbetet lett till att en del elever, som annars inte märktes så mycket, kom fram på ett nytt sätt, berättar hon.

Att ge eleverna frihet var ovant för många. Lärarna kunde känna att de tappade kontrollen när eleverna var på olika ställen i skolan. Det kunde också vara svårt när de kom in på områden som lärarna inte kunde så mycket om.

– Även en välutbildad fysiklärare kanske inte vet så mycket om mobiltelefoni eller experimenten runt omkring. Det kan behövas mycket tid och hjälp på vägen.

Arbetssättet fungerar väl och bör vara en metod i lärarnas undervisningspalett. Det viktigaste är att variera undervisningen, anser Britt Lindahl.

– Fallen visar att NO är aktuellt och viktigt i dagens samhälle och inte bara något gammalt, trist och tråkigt. Eleverna såg att de hade nytta av den

Britt Lindahl är universitetslektor i ämnesdidaktik på högskolan i Kristianstad och en av projektledarna för Naturvetenskap för livet? Att arbeta med samhällsfrågor i NO-undervisningen.

Frågor som berör

Naturvetenskap för livet? Att arbeta med samhällsfrågor i NO-undervisningen, som finansierades av Vetenskapsrådet, var ett samarbete mellan Högskolan Kristianstad, Malmö högskola och Umeå universitet. Projektet pågick mellan 2007 och 2011.
Läs mer på www.sisc.se.

Projektet beskrivs i Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet, Gleerups förlag.

I stödmaterialet Dino, ett bedömningsstöd för formativ bedömning i årskurs 1–6, finns två fall som handlar om att diskutera och ta fram fakta, finns på Skolverkets webbsida.

npno6.se finns exempel på uppgifter som visar hur förmågan att kommunicera kommer att bedömas på nationella provet i år 6.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com