Läs senare

När kunskap blev en fest

Barn och personal strävar mot samma mål. Delaktigheten har givit fritidshemmen på Ekeby och Svalnäs Danderyds kommuns kvalitetsutmärkelse.

01 Nov 2014

Foto: Hasse Hedström
Ekebyskolan ligger i ett idylliskt Danderyd, ett stenkast från Ekebysjön och med fina skogar på promenadavstånd. Här går omkring 250 elever uppdelade på tre avdelningar för de yngre barnen och ett hemviste för mellanstadiebarnen.
På fritidshemmets sommarterrass möter jag Maria Björklund och Johanna Heide som tillsammans med barnen förbereder en sommarfest i det ljumma försommarvädret. Några barn målar dekorationer och inbjudande skyltar, andra tränar på dans och andra uppträdanden.

Det var också just en fest som var utgångspunkten för det projekt de sökte medel för och som ledde till att de tilldelades kommunens kvalitetsutmärkelse. I kommunens motivering till priset står det:

Arbetsmodellen i projektet ”Lustfyllt, lekfullt lärande på fritidshemmet” har varit en demokratisk och effektiv processutbildning som uppskattats av deltagarna, som har fått ökad förståelse för uppdraget och utvecklat sitt yrkeskunnande. Fritidshemspersonalens stora engagemang och vilja att utvecklas har lett till förbättringar av den pedagogiska vardagspraktiken på varje fritidshem och nått varje elev. Projektet har ökat samarbetet mellan fritidshemmen och givit arbetsglädje.”

– Projektets syfte var att anpassa verksamheten på fritidshemmen till Lgr 11, till den nya skollagen och andra styrdokument. Vi ville få till ett gemensamt arbetssätt som omfattade både klasslärare och fritidshemspersonal, säger Maria Björklund som arbetat många år i kommunen som fritidsledare och som nu utbildar sig till lärare i fritidshem på distans.

Genom projektpengarna fick fritidshemmen på Ekeby och Svalnäs skolor tid att kontinuerligt träffas och diskutera. Det är nödvändigt om alla ska dra åt samma håll och det ska skapas ett arbetssätt som genomsyrar allt arbete i skolan.

– Syftet med projektet var att all fritidspersonal skulle få kunskaper om Lgr 11 och den nya skollagen och de förnyade uppdrag som styrdokumenten numera lägger på fritidshemmen, säger Maria Björklund.Foto: Hasse Hedström
Det är här festen kommer in. Planen var att planera en Halloweenfest där barnen själva planerade, organiserade och genomförde arrangemanget. Olika barngrupper bildades som organiserade bakning, lekar, dekorationer och annat som var nödvändigt inför festen. Det här var ett samarbete mellan olika avdelningar på Ekebyskolan och meningen var också att barnen skulle lära känna fler på skolan, kanske även få nya kamrater.

– För barnen var det konkreta målet festen, vi såg det här som ett tillfälle att få in sådant som samarbete, delaktighet och att få ihop grupper från olika fritidshem.

De strävade efter att allt skulle bygga på barnens engagemang, på att ta tillvara och vidareutveckla barnens idéer på hur festen skulle organiseras och genomföras.

– Vi tyckte också att det var viktigt med en rejäl uppföljning tillsammans med barnen efter festen. Vad gick bra och vad fungerade mindre bra? Ofta missar man utvärderingen. Före festen är alla stressade och när det hela väl är över pustar man bara ut, säger Johanna Heide.

Halloweenfesten ledde till att de fann ett arbetssätt som kan användas i andra och nya sammanhang. Modellen visade sig vara bra för att ta tillvara barnens önskemål.

– En av vinsterna med arbetssättet var att både barn och personal arbetade åt samma håll. Vi hade ett gemensamt mål att sträva mot, säger Maria Björklund.

De berättar att när liknande arrangemang tidigare planerats så var det oftast personalen som tog huvudansvar för både innehåll, planering och genomförande.

– Jag tror att barnen kände att de både hade ett stort ansvar och att det var kul. Barn tycker om att stå i kassan, ta emot pengar och ge växel. De tycker att det är kul att visa vad de bakat och åstadkommit, säger Maria Björklund.Foto: Hasse Hedström
De har inte fått uppskattning bara från barnen för arrangemanget utan också från föräldrar. I samband med festen var föräldrarna inbjudna och kunde på en projektvägg med uppsatta fotografier följa hur arbetet med festen vuxit fram. Genom projektväggen gjordes föräldrarna medvetna om hur verksamheten var kopplad till målen: att barnen skulle lära sig att samarbeta över ålders- och könstilltillhörighet och att barnen planerat och stått för genomförandet av festen.

– Det var viktigt att barn fick känna på och lära sig att hantera problem som hela tiden uppstår i en sådan här process. Genom att lösa problemen stärks barnens självkänsla och de vågar mer, säger Johanna Heide.

– Projektet har gjort oss mer medvetna om hur vi jobbar och varför vi gör det vi gör. Det har också lett till att barnen har fått större inflytande. Vi påminner ständigt om att de ska lägga lappar i vår önskelåda. För vissa är det lättare att skriva ner önskemål på aktiviteter och saker som vi borde köpa, menar Maria Björklund.

Nyligen anordnades en sommarfest och talangtävling efter barnens önskemål. Liksom tidigare så stod personalen för ramarna och barnen för innehållet. Personalen bevakar naturligtvis om det är någon som behöver lite extra stöd, som är på väg att hamna utanför och annat som kan uppstå. De är med i grupperna när de ser att vissa behöver pushas och stöttas.

– Vi behöver ju visa dem vilka alternativ som finns. När vi ibland får fotbollskillar att pyssla upptäcker de att det är hur kul som helst, säger Johanna Heide.

Det är inte bara personalen som blivit mer medveten om varför de arbetar som de gör och vilka mål som gäller för verksamheten.

– Vi har även förklarat för barnen varför vi gör olika dagliga verksamheter, vad det är vi tränar på när vi exempelvis är i skogen varje vecka. Om personalen har uttalade mål och arbetar medvetet så tror jag att det blir kvalitet i verksamheten och barnen känner trygghet och stabilitet. Med struktur så fungerar det även om man har ganska många barn, säger Maria Björklund.

Det nya sättet har ökat arbetsglädjen. De framhåller att det är roligare när alla strävar åt samma håll, tidigare arbetade var och en med sin klass, tillsammans med sin klasslärare och körde ofta sitt eget race. Nu samplanerar de och rör sig mellan avdelningarna. Ska de till exempel spela brännboll inbjuds alla barn att vara med. Det ökar sammanhållningen.Foto: Hasse Hedström
Ute på gården slår jag följe med några mellanstadiebarn som vill visa vad de gjort och byggt. På hemvistet träffar jag fritidspedagogen Anne Persson som berättar att på fritidsklubben har de framför allt tagit fasta på genusperspektivet i projektet. Deras mål har varit att få killar att pröva typiska tjejaktiviteter och tvärtom. Och det har de lyckats med.

– Vi satte ihop särskilda kill- och tjejgrupper. Vissa dagar bakade jag bara med killarna, andra med tjejerna. Genom att tjejerna var trygga med sina tjejkompisar så vågade de prova saker de annars inte skulle ha valt. Vi hade till exempel separat tjej- och killgympa som slutligen övergick i mixad verksamhet.

Personalen tycker att projektet har stärkt självkänslan och sammanhållningen bland barnen. De vågar i större utsträckning vara med i aktiviteter som de tidigare inte känt att de behärskat. Vissa killar ansåg i början att det var jättetråkigt att måla. Men genom killgrupperna har de ändrat attityd.

– Några tjejer tyckte att vissa killar var väldigt bra i pingis och att de själva inte var lika duktiga, därför var de inte med. Genom tjejgruppen stärktes de och är i dag med och spelar, säger Anne Persson.

ur Lärarförbundets Magasin