Läs senare

Fjärrundervisning hjälper barn behålla sitt modersmål

ReportageLärarbrist, långa avstånd eller språkval med få elever? Fjärrundervisning är en oväntat bra lösning, säger Napat Khiyapat, förste­lärare som undervisar i modersmål.

28 mar 2019
Nära och koncentrerat. Fast eleven David Byström finns två mil bort, blir undervisningen mer personlig, tycker modersmålsläraren Napat Khiyapat.
Foto: Patrick Degerman

Aapat Khiyapat sätter på sig hörlurarna och rättar till mikrofonen. Utanför det lilla kontorsrummet skiner vintersolen över Skellefteå. Klockan är ett och det är snart dags för en lektion i thailändska som modersmål. Om en stund kommer eleven David Byström från Ersmarksskolan i Kågedalen, knappt två mil norrut, att dyka upp på datorskärmen framför Napat Khiyapat. David går i klass 2 och har precis börjat läsa thai, eftersom hans mamma är från Thailand.

Nu flimrar det till framför Napat Khiyapat och David är på plats. Den här lektionen står en av thailändskans många vokaler i fokus. Språket har 21 vokaltecken som kan kombineras till minst 32 former av ljud. Napat Khiyapat använder bilder som hon håller upp och pekar på framför webbkameran samtidigt som hon ljudar orden.

Eftersom David Byström är nybörjare är det viktigt för Napat Khiyapat att arbeta lekfullt och inspirerande. Det är inte mycket som hinns med på en timme och därför har hon skickat övningar till hans mamma och hon uppmuntrar henne att prata och öva hemma mellan lektionerna.

Som avslutning på lektionen läser Napat Khiyapat en saga. Bredvid sig på bordet har hon ytterligare en kamera som filmar boken ovanifrån, så att David kan följa med i text och bild. När lektionen är slut sätter David ihop handflatorna framför hjärtat till avsked.

– Sa wat dee ka, hälsar han och bockar.

”Jag vill lära mig prata och skriva så att jag kan det när jag blir stor”, säger David Byström, på Ersmarksskolan i Kågedalen.
Foto: Patrick Degerman

Napat Khiyapat är lärare i modersmål och studiehandledare både på grundskolan och på gymnasiet. Sedan i höstas är hon också förstelärare med uppdrag att utveckla kommunens fjärrundervisning.

– Jag har inte hunnit så mycket för tjänsten är helt ny, men jag har gjort en del material som alla lärare kan använda när de fjärrundervisar. De behöver bara ändra det till sitt eget språk, berättar hon.

Fakta: fjärrundervisning

I dag pågår försök med fjärrundervisning i ett antal kommuner. Förra året förlängdes försöksperioden i väntan på ett riksdagsbeslut.
I en rapport från Skolverket föreslås att fjärrundervisning ska tillåtas i fler ämnen och i lägre årskurser än i dag.
Skolverket menar att fjärrundervisning kan öka elevers tillgång till såväl utbildning som behöriga lärare. Det är så kommunerna använder det i dag – inte för att spara pengar. Rekrytering av lärare bedöms till och med bli lättare om fjärrundervisning utgör en del av en tjänst som annars har liten omfattning.
Regeringen kommer att lägga fram en proposition om fjärrundervisning under 2019.

David Byström är ensam på sin skola om att ha thailändska som modersmål. Utan fjärrundervisningen skulle familjens önskemål vara svårt att uppfylla. Är det få elever på en skola som ansöker om modersmål i ett språk kan det vara knepigt för en kommun att få till det, särskilt när avstånden är långa.

Att inrätta en förstelärartjänst i fjärrundervisning visar att Skellefteå håller sig i framkant.

– Behovet av fjärrundervisning har ökat. Dels på grund av lärarbristen, dels för att många nyanlända behöver studiehandledning och modersmålsundervisning, säger Elisabeth Lindström som är samordnare för fjärrundervisningen i Skellefteå.

För närvarande erbjuder Skellefteå kommun modersmålsundervisning och studiehandledning på 18 språk på 27 skolor. Merparten sker på plats, så kallad närundervisning, men åtta språk fjärrundervisas; thai, persiska, dari, pashto, ryska, spanska, arabiska och swahili.

Napat Khiyapat och hennes kollegor varvar mellan att undervisa via nätet och att åka ut till eleverna på deras skolor. Veckoschemat är ett pussel av resor med bil och buss och promenader till olika skolor samt till kontoret strax utanför stadskärnan där fjärrundervisningen sker.

Napat Khiyapat tycker att det finns för- och nackdelar med båda sätten att undervisa. För de elever som är tysta och blyga kan det fungera bra att ha undervisning online.

– En av mina elever hade väldigt svårt att komma i gång med sina uppgifter. Men när vi provade online så öppnande han sig på ett helt annat sätt, då vågade han prata, svara på frågor och skriva. När han såg att det gick bra vågade han också visa sina klasskamrater, berättar hon.

Christine Pettersson förbereder en lektion på skrivplatsen bredvid Napat Khiyapat. Hon undervisar i swahili och studiehandleder på swahili, engelska och svenska, och hon har liknande erfarenheter.

– En del elever tycker om att få vara i fred framför datorn, de känner sig inte lika utsatta. Jag ska snart ha lektion med en elev i Ursviken som bara pratar svenska med mig när vi träffas fysiskt. Men när hon sitter själv framför datorn är det helt annorlunda, då sträcker hon på sig och pratar swahili, berättar Christine Pettersson och riktar in skrivbordslampan mot ansiktet så att hon ska synas ordentligt för eleven.

På plats. Förra läsåret hade Napat Khiyapati 43 elever i fjärrundervisning. I år har hon 15 stycken.
Foto: Patrick Degerman

En lektion som fjärrundervisas kräver mycket planeringstid, betonar Napat Khiyapat. Särskilt om eleven är nybörjare. Uppgifterna måste vara tydliga, lätta att förstå och lämpliga att visa upp framför webbkameran.

– För mig finns det inte heller så mycket material att få tag på. Jag brukar leta på den thailändska motsvarigheten till Skolverket och så får jag en del hjälp av min mamma som varit lärare.

Skollagen tillåter ännu så länge begränsade möjligheter för fjärrundervisning. Grovt sett handlar det nu om modersmål, samiska och studiehandledning på modersmålet.

Men det har börjat röra på sig. Utredningen som kom i höstas är positiv. Skolverket föreslår att fjärrundervisning ska utökas i alla teoretiska ämnen och nu väntar Skellefteå med spänning på vad som ska ske härnäst.

Elisabeth Lindström tycker att fjärrundervisning är en bra möjlighet för elever att få tillgång till behöriga lärare. I väntan på ett beslut från Stockholm jobbar hon med utbildning för att sprida arbetssättet. Det hon vill komma i gång med först är fjärrundervisning i moderna språk.

– Nu ska ju alla i år 6 läsa moderna språk. Fjärrundervisning är ett bra sätt för skolorna att kunna erbjuda det även om de inte har lärare på plats, säger Elisabeth Lindström.

De som är kritiska till fjärrundervisning varnar ofta för att kvaliteten kan bli lidande. Men hur bakvänt det än kan låta så ger fjärrundervisningen lärarna möjlighet att arbeta nära och koncentrerat med eleverna, anser Napat Khiyapat. Grupperna är ofta små och undervisning en-till-en är inte ovanligt. Det som verkligen avgör om det blir kvalitet eller inte är lärarens förmåga och skicklighet, menar hon. Det finns bra och dålig närundervisning, liksom det finns bra och dålig fjärrundervisning.

En del elever pratar mer framför datorn än i klassrummet, berättar kollegan Christine Pettersson, som undervisar i swahili.
Foto: Patrick Degerman

– Oavsett om du står framför klassen eller undervisar online, handlar det om att fånga elevernas intresse. I båda fallen krävs att du som pedagog är aktiv och ger en variation av arbetsuppgifter. Jag tycker ofta att undervisningen blir lite mer personlig online och jag kan göra mer individuella anpassningar, säger hon.

Ola Junkka är chef för modersmålslärarna och studiehandledarna på grundskolan i Skellefteå. Han tror att fjärrundervisning kan vara räddningen för små skolor och kommuner. Och han skulle gärna se ett ökat samarbete mellan kommunerna.

– Olika kommuner är olika förberedda, det är ju inte bara att starta en dator. Till exempel ska det finnas en person på plats, tillsammans med eleven på mottagarsidan. Det kan vara svårt att få till i praktiken, säger han.

Men trots många försvårande omständigheter, som till exempel skolskjutsarnas tidtabeller, så tror Ola Junkka att framtiden talar för mer fjärrundervisning.

– Det finns lösningar på det mesta, vi kan ordna en flexibel skolskjuts, utbilda fritidspersonal och utrusta skolorna tekniskt – men då måste alla vara med på det, säger han.

”Räddningen för små skolor”, säger Ola Junkka, chef för modersmåls- lärarna.
Foto: Patrick Degerman

Lärarna Napat Khiyapat och Christine Pettersson är också övertygade om att fjärrundervisning kommer att öka. Det spar tid och är dessutom bra för miljön eftersom de inte behöver resa så mycket. Men samtidigt är de överens om att det inte passar alla. Och det fysiska mötet är viktigt, även för de elever som föredrar datorn. Ögonkontakten, en kram och möjligheten att känna av stämningen går inte att få till online. Minst en gång per termin försöker modersmålslärarna att besöka de elever som de fjärrundervisar.

– Några av mina elever behöver jobba praktiskt och då passar det inte alls med fjärrundervisning. Då väljer jag att ha närundervisning i stället, även om det betyder två timmars bussresa fram och tillbaka till Jörn, säger Christine Pettersson.

Just i dag fick David Byström ha lektion ensam. Kompisen Yngve Soodsakhorn Hallqvist, som går i klass 2 i Lövångerskolan i Lövånger, var sjuk. Trots att det nästan är sju mil mellan Kågedalen och Lövånger läser killarna sitt modersmål tillsammans. Och tack vare fjärrundervisningen har de lärt känna varandra.

– De har roligt ihop och brukar tävla med varandra i thai, säger Napat Khiyapat och berättar att långa avstånd inte hindrar eleverna att umgås. Flera av hennes elever har blivit kompisar genom fjärrundervisningen och träffas online efter skolan.

– Det är fint att de kan ha ett nätverk utanför skolan. Det kan bli ensamt för en elev om det inte finns någon annan på skolan som pratar modersmålet, säger hon.

Läs mer

Napat Khiyapat bloggar på khiyapat.wordpress.com och delar med sig av sitt material och sina erfarenheter på instagram.com/modersmalslarare

Läs mer på: fjarr.nu och instagramkontot Fjärrundervisning Skellefteå

ur Lärarförbundets Magasin