Läs senare

När slöjden står på spel

ReportageSpela Livet i mobilen, Medeltidsspelet eller Fråga golfsnubben. Femmorna på Lillebyns skola i Torslanda skapar egna sällskapsspel i slöjden, från idé till färdigt utförande.

av Marianne Nordenlöw
23 maj 2019
23 maj 2019
Foto: Emelie Asplund

Våren är nära och havet kan anas bortom tallskogen. Klippan går i dagen här och var på skolgården, där även en klunga träd har fått stå kvar. På väg hit till västra Göteborg har vi passerat Torslandaverken, den stora fordonsfabriken som breder ut sig över Hisingen.

Lillebyns skolas slöjdsalar ligger på nedervåningen, med utgång mot naturen på skolans baksida. När det är upprop verkar några av eleverna i 5A ha svårt att slita sig från rasten och den första ljumma dagen.

– De är i skogen!, svarar en i klassen.

En efter en kommer eftersläntrarna in. Slöjdlärarna Jennie Corneliusson Haraldsson och Fredrik Lindgren presenterar dagens lektion. Det är den näst sista gången av sju, under projektet med sällskapsspel, som är gemensamt för mjuka och hårda material. Eleverna har arbetat i grupper, som lärarna har satt samman. Nu gäller det att göra klart det sista, provspela spelen och kamratbedöma dem.

Eleverna ska tänka att det är skapande, att få fram sina egna idéer, att kunna ’sälja’ sin idé, att det ska vara tilltalande rent estetiskt.

Ida Lorentzon, Simon Bergin, Lukas Brajkovic och Filippa Dosé har tillsammans hittat på spelet, Livet i mobilen. Det spelas på en färgstark plan med en massa sociala medier.

Jennie Corneliusson Haraldsson.
Foto: Emelie Asplund

– I spelet är du fast i en mobil – och den som först kommer ut ur telefonen vinner! Det är inspirerat av ett mobilspel och bygger på principen att dra kort, men med en twist. Har du otur hamnar du på en ruta med ett virus, säger Ida Lorentzon.

Gruppen har delat upp uppgifterna mellan sig så att alla har gjort sin bit, vilket också ingår i uppgiften. En elev har gjort spelplanen, en korten, en spelpjäserna och så vidare. Tillsammans har de skrivit instruktionerna i ett delningsprogram. Nu klurar de på om viruset ska vara i form av ett återbrukat penntroll eller ett egenkonstruerat av piprensare.

– Det är de själva som har ansvaret, inom gruppen. Det står ju att man ska planera och genomföra slöjdarbetet, även om man här gör det tillsammans med andra, säger läraren Fredrik Lindgren.

Hela den första lektionen i projektet ägnades åt inspiration, idéer och planering av arbetet. De gick igenom vilka olika typer av spel som finns, om eleverna ville göra något enbart för att ha kul, lära sig något på det eller något mer fysiskt.

– Eleverna själva kopplade direkt till datorspel, vad man spelar där, men vi sa att denna gång jobbar vi analogt – gamla, hederliga sällskapsspel! Och även det är något lustfyllt, som berör väldigt många elever, säger han.

– I sexan ska vi jobba mer digitalt, med spelkontroller och så vidare, fyller kollegan Jennie Corneliusson Haraldsson i.

– Men man ser en trend nu, att inte bara vara inne i den virtuella världen utan att våga släppa den och leva här och nu! Så brädspel och sånt är ganska modernt, fortsätter hon.

En stor fördel med speluppgiften är att den är så bred och kan fånga upp många olika intressen och kunskapsnivåer, menar de.

– Många elever får plats i ett sådant här arbete, och kan få visa vad de kan, säger Fredrik Lindgren.

Projektet rymmer också alla förmågorna inom slöjd.

Fredrik Lindgren säger att det finns många fördelar med att jobba med spel i slöjden.
Foto: Emelie Asplund

– Den estetiska, som oftast är svår att få med, kommer med här på ett bra sätt. Att använda rätt material, och tekniker, kommer absolut med, och att utveckla dem, säger Jennie Corneliusson Haraldsson.

Det handlar väldigt mycket om att pröva och ompröva. Även om eleverna fick börja med att skissa upp sina spel på stora papper märker de efterhand att materialet blir för stort, för tjockt eller inte fungerar på andra sätt.

– Och nu på slutet kommer det in att reflektera över sitt lärande och därefter ska de även dokumentera i sina slöjdportfolios, som vi använder oss av, säger Fredrik Lindgren.

Lärarna försöker alltid att gå runt bland grupperna, ta foton och anteckna lite.

– För även om det är en grupp, så är det ju ofta några som hörs mest. Men det är inte alltid säkert att det också är de som gör mest, utan vi får kolla hela tiden. Då ser vi att det finns de som har varit väldigt drivande, men kanske inte har synts eller hörts så mycket, säger Jennie Corneliusson Haraldsson.

Men de arbetar naturligtvis inte enbart med grupparbeten, utan det är denna period, därefter individuella arbeten igen. Om lärarna ska se någon svårighet med projekt som detta är det möjligen att det blir väldigt intensivt med flera klasser i grupparbeten efter varandra, samma dag.

– Sen får man hela tiden checka av i grupperna: ”Vad händer den här lektionen – har ni pratat med varandra? Har alla någonting att göra?” Så att ingen hamnar utanför, det får man ju vara medveten om som lärare, säger Fredrik Lindgren.

Han lyfter även fram att en väldigt positiv sida med att göra spel, är att de har ett mål i sig – att de ska bli färdiga, för att användas.

– Då händer det något även när det är färdigt! Det läggs inte bara i en låda …

De har pratat i klasserna om vad de ska göra med spelen när de är klara. En del vill ta hem dem, andra ha dem i klassen, ge dem till fritidshemmet och några har till och med tagit kontakt med ett barnsjukhus, för att skänka dem dit.

En stor fördel med att göra spel är att eleverna vill att de ska bli färdiga – för att användas.
Foto: Emelie Asplund

De två lärarna har arbetat ihop sedan slutet av 2015 och kallar sig Team slöjd, tillsammans med ytterligare en kollega på en tidigare, gemensam arbetsplats. Fredrik Lindgren är utbildad trä- och metallslöjdslärare, på Jennie Corneliusson Haraldssons utbildningsbevis står det enbart slöjd, dock med inriktning textil. Hon undervisar även i tyska, men på Lillebyns skola enbart i slöjd, då de har fullt upp med hela 18 grupper i ämnet.

De är båda starkt engagerade i att det är just ett ämne. Att arbeta i längre projekt som detta är ett led i att föra samman slöjdarterna, även i många elevers medvetande.

– Vi gör det för att vi vill att de ska tänka slöjd, att de ska komma bort från det där med trä- och ”syslöjd” – som många fortfarande, felaktigt säger, både barn och vuxna. Eleverna ska tänka att det är skapande, att få fram sina egna idéer, att kunna ”sälja” sin idé, att det ska vara tilltalande rent estetiskt, intresseväckande och så vidare, säger Jennie Corneliusson Haraldsson.

Under projektet med spelen och så ofta som möjligt även annars håller lärarna öppet mellan de intilliggande slöjdsalarna och går emellan hela tiden. De försöker svara även på elevernas frågor inom varandras inriktning.

– Nu har jag ingen utbildning inom textil, men jag tar till mig och försöker förmedla det jag kan på elevnivå, det som eleverna behöver kunna, säger Fredrik Lindgren.

Tillbaka till slöjdsalarna, där det står spel överallt, färdiga eller under arbete. Spännvidden är stor, med namn som Groddammen, Containerfartyget, Tjuflenga och Fråga Golfsnubben.

Althea Ekberg, Melker Öberg, Filip Sjösvärd och Tova Axelsson i 5C har riggat upp och testar sitt eget spel, Tvåkamp, en kombination av bollkastning och bowling. Det är bredd på deras materialval. Bland annat har de har sytt 27 bollar av filt i rött, blått och gult, och Melker Öberg har gjutit ett bowlingklot hemma – i betong!

– Det är roligt att samarbeta, man kommer på så mycket idéer tillsammans. Vi slog ihop två idéer till en, säger han.

Enkät

1. Vilket spel gör din grupp? 2. Vad var roligast med uppgiften?

Max Molin:

  1. – Monsterknuff, inspirerat av Fia med knuff och Legospel.
  2. – Det var roligt att jobba med textil och trä samtidigt och att göra något tillsammans i grupp.

Althea Ekberg:

  1. – Tvåkamp, en kombination av bowling och bollar.
  2. – Det var kul att få komma på idéer till spel. Vi ville göra något eget och nytt.

Emelie Anakijoski:

  1. – En variant av Fiaspel, lite större med annorlunda sätt att spela och vinna.
  2. – Det var roligt att komma på något eget, återvinna material som toarullar och spillbitar och att jobba både själv och tillsammans.

Lukas Brajkovic:

  1. – Spelet Livet i mobilen.
  2. – Roligast var att jobba i grupp och att testa spelet.

ur Lärarförbundets Magasin