Läs senare

Nätverk stärker slöjdlärarens roll

Slöjd är mycket ansvar och mycket ensamarbete. Ansvar för maskiner och elevers säkerhet. Ensamt eftersom man sällan har någon att bolla idéer med. Men så behöver det inte vara. I varje fall inte enligt slöjdlärarna i Karlskoga och Degerfors.

24 nov 2011


– Vi gör det här för att motarbeta ensamarbetet, säger Lars Göran Stoor, trä- och metallärare på Bråtenskolan i Karlskoga.

– Dessutom kan vi sätta ett helt annat tryck på ledningen om vi är flera, säger Bo Sjöberg, trä- och metallärare på Skrantaskolan i Karlskoga.

De är båda trä- och metallärare och har tillsammans varit med och byggt upp det nätverk som nu funnits i 20 år. Tanken är lika enkel som genial: varje månad träffas trä- och metallärare från grundskolorna i Karlskoga och Degerfors för att diskutera vilka frågor de vill driva. De börjar med en fika och går sedan igenom förra månadens protokoll. Är det någon punkt som hängt med så avhandlas den. Sedan diskuteras de frågor som nätverket vill driva. Det kan handla om allt från gemensamma teman till vilka maskiner som bör bytas ut.

– Just nu är vi inne på verktyg, skåp och bänkar. Det gäller att satsa på bra grejer från början eftersom de ska hålla i många år, säger Lars Göran Stoor.

– Vi har gjort en prioriteringsordning över vilka salar på de olika skolorna som behöver vad. Nu ska vi lämna över den till förvaltningen som sitter på pengarna, säger Bo Sjöberg.

Nätverkets arbete med att inventera maskinerna och verktygen på skolorna har fått bra gehör från barn- och utbildningsförvaltningen. Ett skäl till det är att de arbetat så systematiskt med inventeringen.

– Vi har också ett bra samarbete med Arbetsmiljöverket och det har hjälpt oss i arbetet att välja utrustning ur ett skydds- och miljöperspektiv. Detta har lett till att gamla maskiner blivit utbytta, säger Bo Sjöberg.

Utöver det rent praktiska har gruppen också mycket nytta av att de jobbar på nästan samma sätt. I samband med att den nya läroplanen kom har nätverket gjort en lokal plan för skolorna i Degerfors och Karlskoga. Något som enligt Bo Sjöberg varit mycket uppskattat inte minst bland de obehöriga lärarna.

– I årskurs nio har vi ett tema som vi kallar ”goda bilar”. Eleverna får en tre decimeter lång och 75 millimeter tjock träbit som de ska göra en bil av. Verklighetstrogen eller ur fantasin. Det är ett populärt tema, säger Bo Sjöberg.

– Sedan kan vi utvärdera de olika temana tillsammans. På så sätt hjälper vi varandra pedagogiskt och praktiskt. Det är en himla skillnad från att sitta ensam på sin kammare, säger Lars Göran Stoor.

Har ni några handfasta tips till lärare som vill starta ett slöjdnätverk?

– Det måste finnas en eldsjäl som kan dra i gång det och det gäller att utforma det så att alla känner sig delaktiga, säger Lars Göran Stoor.

– Det är också viktigt att man arbetar systematiskt och för protokoll över vad som sägs på mötena och att det skickas till rektorerna så att de kan se vad det är vi gör och pratar om. Det ger större trovärdighet. Annars är det lätt hänt att det rinner ut i sanden, säger Bo Sjöberg.

Så startar du ett slöjdnätverk

  • Det behövs en eldsjäl som driver projektet.
  • Börja i liten skala med några lärare från närliggande skolor.
  • Var ordentlig och för protokoll på varje möte. • Det är grunden för att få något gjort.
  • Var ödmjuk och öppen och låt alla komma till tals.
  • Ha trevligt.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com