Läs senare

Niorna som gör egna filmer om hälsa

Manusskrivande, filminspelning och en fiktiv sexchatt. På Kristinedalsskolan i Stenungsund gör niorna egna filmer om hälsa i ett samarbete mellan hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa.

12 mar 2013

Foto: Emelie Asplund
Klockan är 08.20 på onsdagsmorgonen när Anne-Louise Petersson välkomnar halva klass 9B till hem- och konsumentkunskapen. Ute är det femton minusgrader och träden står i gnistrande isskruder, men här i salen är det varmt och skönt. Eleverna sitter runt fyra matbord med varsin laptop framför sig. Vid fönstren breder köksbänkarna ut sig, men i dag blir det ingen matlagning, utan fokus på digitala hälsopresentationer. Vid dörren har Anne-Louise Petersson ställt en vagn med små videokameror eleverna kan låna.
– Om ni får problem att föra över filmer kan ni uppdatera datorn, eller det kanske är lättare att filma med mobilkamera, säger Anne-Louise Petersson till klassen.

Under hösten har hon samarbetat med kollegan Jenny Nordlund, lärare i idrott och hälsa, kring temat mat, hälsa och motion. Eleverna har fått undervisning i näringslära, fysisk, psykisk och sexuell hälsa och skrivit egna träningsdagböcker. Innan jul fick de ett prov där de fick vara ”hälsoexperter” och ge råd till fiktiva personer med olika problem – höga blodfetter till exempel. Nu på våren ska de redovisa vad de lärt sig i digitala presentationer med text, bild och egna filmsnuttar. De har också fått syfte, centralt innehåll och betygskriterier av läraren. Frågan eleverna ska besvara nu är: Vad är god hälsa och hur når man dit?

– Ett sorts examensarbete, säger Anne-Louise Petersson som tycker det här är bättre än ett skriftligt prov som vissa kan klara trots att de inte förstår sambanden.

– Det viktiga är uttrycket, inte en massa text, utan att ni berättar, instruerar hon klassen.

Hon har redan arbetat i flera år med film i hem- och konsumentkunskap. Det är roligt, kreativt och ett sätt för eleverna att visa vad de lärt sig, tycker hon. Tekniken är sällan ett problem, eleverna är så kunniga och de får egna datorer redan i årskurs sex. För dem handlar utmaningen om att samla fakta, skriva manus och tala inför kameran.

Vid ett bord sitter Julia Bredeby och Ellen Lager och funderar på hur de ska presentera sitt ämne – sexuell hälsa. På skärmen har de skrivit om preventivmedel, könssjukdomar, att man själv bestämmer över sin kropp och att det finns olika sexuella läggningar. De har fått tips på källor som umo.se – ungdomsmottagning på nätet, RFSU och Smittskydds­institutet. Anledningen till att sexuell hälsa fått så stor plats är att skolan är med i ett regionalt projekt som kallas SIV, Sex- och samlevnadsundervisning i Världsklass. Tjejerna jobbar i en grupp ihop med Carl Eklind och Adam Bergin på andra sidan bordet. Kill­arna ska redovisa kunskaper om motion och kost. De har fått länktips från till exempel Livsmedelsverket.

Lugnet är påtagligt i klassrummet, eleverna knattrar på tangenterna och pratar tyst sinsemellan. Läraren går runt och frågar hur det går.

– Det har gått bra, säger Carl Eklind och visar skärmen med faktatext. Där står det bland annat om diabetes, anorexi och olika GI, glykemiskt index.

– Bra då börjar ni filma, så ni får klart materialet, säger Anne-Louise Petersson.

Adam Bergin vill presentera bra mat för tre olika personer: en bantare, en löpare och en muskelbygg­are. Julia Bredeby funderar på om det är copyright på en bild hon vill använda. Hon får tips av läraren att göra en utökad sökning, men hittar inte bilden. Den tillhör nog umo.se.

– Bilder från Wikimedia common får man använda annars, säger Julia Bredeby, men får sedan en ny idé: De kan gå till skolsjuksköterskan och hämta några kondomer de kan använda i presentationen. Sagt och gjort.

På vägen berättar hon vad hon tycker om projektet med ämnessamarbete.

– Bra, för då slipper man göra samma sak i flera ämnen.

Eleverna är vana vid ämnessamverkan, men hon tycker det är lagom när det är i två ämnen. Annars blir det ”jättestort” att hålla reda på.

Elevgruppen får plats i ett arbetsrum där de kan filma ostört, men innan de kommer i gång fortsätter diskussionerna kring innehållet.

– Ni får komma med idéer, åsikter, säger Julia Bredeby till killarna.

– Få se på er plan, säger Adam Bergin.

Julia Bredeby visar på datorn.

– Det ska ju också handla om att må bra sexuellt, det var ju uppgiften, säger Carl Eklind.

– Det var en bra poäng. Sexuell hälsa är bra för allmäntillståndet. Du mår inte så bra längre om du blir smittad, säger läraren Anne-Louise Petersson som lyssnat.

Eleverna pratar vidare om vilka känslor som kan komma upp om man blir smittad, eller själv smittat någon med en könssjukdom. Ångest, ånger, skuld och skam. Fysisk och psykisk ohälsa. De diskuterar också definitionen av sex: Det är för många exempel i manustexten. Vad ska bort? Flirta och pussas. Hångel, samlag och sexfantasi får vara kvar. De beslutar sig för att visa olika förslag på vad sex kan vara genom film och bild, till exempel en fiktiv sexchatt. Tjejerna byter namn på sina Skype-konton till Powerpuffpinglan och Snobben och skriver några rader till varandra:

– Tjenare pinglan, ledig?

– Alltid babe.

Sedan slår de ihop chattarna gör om sidan till en bild och lägger in den i filmen innan de ändrar tillbaka kontona till ordinarie utseende. De spelar också in en filmscen där de berättar vad sex är. På tavlan har de skrivit: ”Samlag is da shit” och hänvisar tittarna till en fiktiv sexchatt för den som vill veta mer.

En annan grupp elever är inne på samma tema – sexrådgivning. I skolans bibliotek står tre killar i keps runt ett ståbord och gör en parafras på sketchen Café Bärs i tv-programmet Partaj. Killarna har lånat tre (lätt)ölflaskor med vatten i och de har stoppat in ”snus” av papper under överläpparna.

– Tjäna, säger killarna till varandra.

– Välkommen till Hasse Hanssons relationstips, säger Marcus Alexandersson till kameran.

En fjärde elev filmar med mobilen. Killarna har också lagt en mobil på bordet som bara tar upp ljud så de kan lägga på det i efterhand om mobilkamerans ljud blir för svagt.

I nästa scen har ”Hasse” som spelas av Alexander Eriksson fått ett brev av en man som tror att han och frugan fått syfilis. Hasse läser brevet och berättar in i kameran vad syfilis är.

Jenny Nordlund, lärare i drott och hälsa, kommer in en stund på lektionen och hejar på sin kollega. Både hon och Anne-Louise Petersson tycker de fått större kunskap om vad som ingår i det andra ämnet, nya perspektiv och erfarenheter genom projektet.

– Du är expert på kost så jag kan få en tydligare bild av vissa saker som jag inte tänkt på, säger Jenny Nordlund.

– Jag är inte jätteduktig på idrott, jag kan grunderna, men du kan mer på djupet, säger Anne-Louise Petersson.

Det här är första läsåret just de två samarbetar, och de tror på en fortsättning.

– Jag har lärt mig mycket av Jenny som tittar på helt andra saker än jag. Jag har fått mer insikt i hennes betygskriterier och kan hitta beröringspunkter.

De ser flera likheter i ämnena, som kroppen, helhetstänkande, hälsa och välmående.

Anne-Louise Petersson har alltid varit extra intresserad av näringslära och hade tidigare tankar på att bli dietist. Hälsa genomsyrar det mesta hon jobbar med, säger hon.

Tillbaka i arbetsrummet funderar Carl Eklind och Adam Bergin vidare på vad de ska kalla sitt filminslag? Hälsoexperten, det låter kaxigt. De skriver det på vita tavlan och Adam Bergin ställer upp sig framför kameran.

– I dag ska jag berätta vad som händer om man inte äter och inte motionerar, säger han.

Där någonstans tappar han tråden, börjar skratta och får börja om. Efter några ”bloopers” och omtagningar kommer fortsättningen.

– Om man inte äter eller dricker vatten blir man trött, får dåligt immunförsvar, psykisk och fysisk ohälsa. Man får dålig koncentrationsförmåga och skört skelett.

Efter alla farorna räknar han upp ”tips på hur du kan äta så du mår bra”. Hälsoexperten Adam Bergin rekommenderar mycket grönsaker och frukt, gärna 500 gram per dag, fullkorn i första hand när man väljer bröd, flingor, ris och pasta, fisk två till tre gånger per vecka och flytande margarin.

Nu har killarna fått upp ångan och fortsätter filma ända till lektionen är slut. Flera elever säger till läraren att de vill ha mer tid på sig att göra klart presentationerna.

– Vi får se hur vi gör. Försök vara konkreta, gå från ord till handling. Ni kan ju utantill, ni behöver inte manus, säger Anne-Louise Petersson till eleverna innan de lämnar klassrummet. Hon tycker de haft nog med tid på sig att skriva nu, men lovar att diskutera frågan med Jenny Nordlund.

Sist av alla går Carl Eklind och Adam Bergin.

– Vi hinner inte föra över nu. Håll koll på numret att den är vår, säger Carl Eklind när han lämnar in videokameran.

Anne-Louise Petersson är ensam kvar i klassrummet. Hon är nöjd med lektionen och med upplägget hon valt. Fram till nu har hon varit ensam lärare i hem- och konsumentkunskap på skolan, vilket kanske ökat hennes vilja att söka nya vägar med kollegorna. Ämnessamverkan är tidskrävande i planeringen, konstaterar hon, men mycket sköts via datorn med gemensamma dokument. Och tiden har man igen sedan när man ”delar” på lektionstimmarna. Dessutom är det roligt. Hon samverkar inte bara med idrott och hälsa, utan med flera andra lärare – med SO kring konsumentfrågor och med Bild och form kring reklam, till exempel.

– Jag vill lyfta att hem- och konsumentkunskapen är ett viktigt ämne som har beröringspunkter med andra ämnen.

Mer om ”SIV”:

SIV står för Sex- och samlevnadsundervisning i Världsklass och är ett pilotprojekt som Hivprevention i Västra Götaland och Göteborgsregionens kommunalförbund Pedagogiskt Centrum bedriver på Kristinedalsskolan i Stenungsund.

 

Förtydligande: Blooper – engelskt ord för misstag, en ”groda” på svenska, vanligt i anslutning till filminspelning för bortklippta scener.

 

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com