Läs senare

NO-undervisning med gråskalor når fler

Ny forskningDiskutera hur forskning går till och hur den blir trovärdig. Det ökar elevernas engagemang i NO. Det är dags att låta den faktafokuserade undervisningen ge plats åt ett mer kritiskt tänkande, anser forskare Lotta Leden.

av Karin Björkman
23 jan 2018
23 jan 2018
NO-undervisning med gråskalor når fler
Lotta Ledens avhandling heter Black & white or Shades of grey: teachers’ perspectives on the role of nature of science in compulsory science teaching. Malmö University. Foto: Jörgen Johansson

Elever kommer i hela sitt liv att bombarderas av olika budskap i media. Därför är det bra att ha en bank av frågor att ställa sig om vad som påverkar debatten och vem som ligger bakom forskning. Det anser Lotta Leden som forskat om vilken roll naturvetenskapens karaktär spelar i NO-undervisningen.

Det handlar om hur naturvetenskap blir till och hur olika strömningar i samhället påverkar vad det forskas om.

– Ämnet är högaktuellt i tider av fake news. Det är viktigt att känna till hur processen som gör att något blir kunskap och sedan fakta i en lärobok går till.

Långt innan Lotta Leden hört talas om begreppet naturvetenskapens karaktär lät hon sina dåvarande elever diskutera intressanta artiklar. Ett exempel handlar om ett par unga forskare, som forskade om magsår och senare fick Nobelpriset, trots att de tidigare mötts av spott och spe av etablerade kollegor. Eleverna fick diskutera varför de blev motarbetade.

– Jag har nog alltid varit intresserad av ämnet. Men som för så många andra lärare i Sverige och i världen var naturvetenskapens karaktär ett ganska okänt begrepp.

Titeln på hennes avhandling Black & white or shades of grey syftar på traditionella
bilder av naturvetenskap som bygger på att världen är uppbyggd av motsatserna rätt eller fel. Men hur man kommit fram till något problematiseras sällan, vilket återspeglas i undervisningen.

– Undervisningstraditionen i NO handlar om att naturvetenskap är oföränderlig fakta. Inget har påverkat den utifrån.

Hon tar Bohrs atommodell som exempel. Modellen presenteras ofta som något som upptäckts utan att människor varit med i processen. När den i själva verket är i ständig utveckling och påverkas av tolkningar och diskussioner.

I traditionen ingår också att följa en strikt laborationsmanual och att repro­ducera fakta på prov. Men inte lika ofta diskuteras olika perspektiv och osäkerhet, något som är viktigt för att se nyanser i debatter. Det är där gråskalorna kommer in. Elever behöver ju lära sig att hantera verkligheten och den är sällan helt svart eller vit, menar Lotta Leden.

I sin studie följde Lotta Leden sex grundskollärare under tre år. De träffades med jämna mellanrum för att diskutera hur naturvetenskapens karaktär kunde komma in i undervisningen samt planerade och testade olika undervisningsupplägg.

Mellanstadieeleverna fick till exempel läsa artiklar som hade olika perspektiv på socker och sötningsmedel, högstadie­eleverna om energidrycker. Lärarna guidade dem i diskussionerna genom att ställa frågor som: Varför är forskningen intressant? Vem står bakom?

I kursplanerna i NO finns tre över­gripande förmågor; den första handlar om att granska information, kommunicera och att ta ställning. Traditionen med mycket utantillärande av fakta krockar med att eleverna numer förväntas diskutera, se olika perspektiv och resonera,
konstaterar Lotta Leden.

I början var det ovant för lärarna i studien att föra den typen av diskussioner. De hade inte själva stött på begreppet naturvetenskapens karaktär när de gick i skolan eller under utbildningen.

– Ett bra sätt är att koppla ihop undervisning av fakta med diskussioner.

Den andra förmågan handlar om systematiska undersökningar. Eleverna ska kunna planera, genomföra en undersökning och dra slutsatser. Då går det inte att bara följa en manual.

– Det är en förändring på gång. Lärare håller på att utveckla laborationstraditionen.

När lärarna i studien diskuterade möjligheterna att föra in naturvetenskapens karaktär i undervisningen såg de begreppet som ett stöd för att utveckla de två första förmågorna, berättar Lotta Leden.

Den tredje förmågan handlar om att använda naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara olika fenomen. Men att planera ett nytt innehåll minskar tiden till den rena faktaundervisningen.

– Det stora dilemmat handlar om att väva in naturvetenskapens karaktär i alla tre förmågorna, anser hon.

De nya undervisningsinslagen engagerade eleverna och gav lärarna en känsla att de skapade naturvetenskap som eleverna kommer att ha nytta av i livet – även om de inte ska bli naturvetare. Lärarna upplevde också att andra elever kom till tals.

– Det öppnar upp för att fler elever tycker att NO-undervisning kan vara intressant. Hon tipsar lärare att våga kasta sig ut i diskussioner, även om frågorna är komplicerade.

– Ta hjälp av kollegiet för att hitta intressanta punkter som man kan rikta elevernas uppmärksamhet mot. Jag tror att det kan bli spännande diskussioner för både lärare och elever.

ur Lärarförbundets Magasin