Läs senare

Nya råd om betyg varnar för matriser

AktuelltStörre frihet för lärarna. Men forskare tvivlar på att Skolverkets nya allmänna råd för betyg och betygsättning ökar likvärdigheten.

11 dec 2018
Lärarnas yrkes­kunnande lyfts fram i nya råd om betygsättning.
Foto: Jessica Gow/TT

I de nya allmänna råd som Skolverket presenterade i slutet av oktober lyfts lärarnas yrkeskunnande fram. De nya skrivningarna betonar att det är lärarna själva som ska avgöra vilken dokumentation de behöver, dels för att stödja elevens kunskapsutveckling, dels för att skaffa sig ett underlag inför betygsättningen.

Underlaget ska vara så brett som möjligt och bedömningsformerna bör variera. Skolverket varnar för att exempelvis använda olika matriser, vilka riskerar att begränsa lärarnas möjligheter att vara flexibla och att anpassa undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar.

Nu får läraren större frihet att använda sitt omdöme och uppmuntras att tänka lite bredare.

– Det finns många bra sätt att använda matriser på, men som lärare måste man fundera på om och hur det görs på ett ändamålsenligt sätt. Betygsättning är inte en mekanisk avprickning utan en professionell bedömning, därför vill vi trycka på att lärarna har ett friutrymme, säger Hannes Theander, undervisningsråd på Skolverket.

Christian Lundahl, betygsforskare och professor i pedagogik vid Örebro universitet, tycker generellt att de nya råden är bra och att de främjar ett holistiskt synsätt på elevernas kunskaper.

– Tidigare har det upplevts stressande för lärare att elever kan straffas för sin sämsta prestation. Nu får läraren större frihet att använda sitt omdöme och uppmuntras att tänka lite bredare, säger han till Lärarnas tidning.

Ett syfte med de nya råden är att betygen ska bli mer rättvisande och likvärdiga. I ett av råden betonas sambedömning som ett sätt att öka likvärdigheten, eftersom det bidrar till en gemensam syn på vad som ska bedömas och hur det ska gå till.

– Här behöver skolhuvudmännen fundera på hur de bäst organiserar det så att lärarna får möjlighet att samarbeta med sina kollegor, till exempel inom skolan, över skolgränser eller genom digitala möten, säger Hannes Theander.

Anders Jönsson, professor i didak­tik vid Högskolan Kristianstad, har suttit med i Skolverkets referensgrupp inför arbetet med de nya råden. Han tycker att skrivningarna överensstämmer ganska väl med lärarnas praktik och att de kan räta ut en del tidigare missuppfattningar. Men att råden kommer att öka likvärdigheten i lärarnas betygsättning tror han inte alls på.

– Nej, absolut inte. Vi vet att lärare gör olika, de samlar in underlagen olika, hanterar dem olika och sammanställer dem olika. Så länge vi har den här spridningen i hur lärare arbetar rent konkret med betyg­sättning så kommer vi att ha problem med likvärdigheten, säger Anders Jönsson.

För att öka likvärdigheten menar han att lärarnas personliga friutrymme i stället måste begränsas. Men han är tydlig med att skilja på lärarnas personliga friutrymme och professionens friutrymme.

– Jag ser gärna ett kollegialt friutrymme. Men då måste profession­en också ta ansvar för att lärarna hanterar betygsättningen på ett mer rättssäkert och likvärdigt sätt. Till exempel skulle fackföreningarna kunna driva frågan och ge sina medlemmar råd och stöd och säga att så här gör vi när vi sätter betyg, säger han.

Hallå där!

Vad tycker du om de nya allmänna råden från Skolverket om betyg och betygsättning?

Foto: Emelie Asplund

Jacob Möllstam, 1–6-lärare på Jonsereds skola i Partille:

– I grund och botten är de bra, de visar att man litar på att vi lärare är kompetenta. Men vår erfarenhet är inte jämnt fördelad, en del är mer erfarna än andra. För att betygen ska bli likvärdiga måste nya lärare få stöd att utveckla sin professionalitet och de erfarna få ansvar och mandat att leda sina nya kollegor. Jag saknar också det bredare fokus som de gamla råden hade. Där handlade en del om att planera och genomföra undervisningen, vilket är så mycket mer än bara betyg och bedömning. Även om betygen inte ges förrän i sexan så påverkas åren innan.

Foto: Nicke Johansson

Ingela Bursjöö, lärare i NO-ämnena samt matematik och teknik på Montessoriskolan Elyseum, en 6–9-skola i Göteborg:

– Vissa saker är tydligare nu, exempelvis avsnittet om hur riskfyllda matriser kan vara, det är riktigt, riktigt bra. Även skrivningarna om kunskapskravens roll i relation till centralt innehåll och ämnets syfte. Kunskapskraven kan inte stå för sig själva, det står även i läroplanen. När vi planerar undervisningen ska det vara utifrån centralt innehåll och ämnets syfte.

– Jag uppskattar också att råden är så tydligt riktade till rektor. Vårt betygssystem bygger på att lärarna är välutbildade och har tillräckligt med tid, till sambedömning exempelvis. De nya råden pekar på att organisationen måste ge lärarna rätt förutsättningar.

Foto: privat

Ylva Allgren, lärare i svenska och tyska samt förstelärare i formativt arbetssätt på Hagnässkolan, en 4–9-skola i Upplands-Bro:

– De är väldigt otydliga. Tidigare skulle vi utgå från kunskapskraven och konkretisera dem för eleverna så att de kunde se sin utveckling. I de nya råden ska man inte utgå från kunskapskraven när man planerar undervisningen utan från centralt innehåll och syfte. Kunskapskraven ska användas vid betygsättning. Men om vi ska sätta betyg efter kunskapskraven så ska vi väl ha med dem i planeringen?

– Det är bra att de digitala kunskapsmatriserna som finns i våra olika portaler ifrågasätts, de fungerar dåligt i många ämnen. Men när det gäller kritiken mot uppgiftsbundna matriser håller jag inte med. Jag har gjort matriser i 20 år, de är pedagogiska verktyg där jag använder precis samma formuleringar, råd och tips som jag ger eleverna vid bänkkanten. 

ur Lärarförbundets Magasin