Läs senare

Olika syn på elevers surfande

ForskningNär lärare i fritidshem tar fram Ipad-plattor är det ofta i aktiviteter kopplade till lärande eller skapande. Barnen får sällan använda internet mer fritt. Forskaren Carolina Martinez ser risker med det.

av Sara Djurberg
04 sep 2019
04 sep 2019
Foto: Pixabay

Varför ville du undersöka hur fritidspedagoger ser på barns användande av internet?

– Fritidshemmet är en viktig plats för barn att utveckla olika kompetenser, varav den digitala är en. Det är inskrivet i läroplanen att de inte bara ska lära sig använda tekniken utan även utveckla ett kritiskt förhållningssätt och reflektera över hur vi är mot varandra på nätet.

Hur gick du tillväga?

– Jag har djupintervjuat 21 lärare i fritidshem på 20 olika avdelningar. Vissa kallar sig it-pedagoger, andra är väldigt oerfarna men jobbar ändå i någon form med det digitala.

Man är rädd att man inte tar sitt ansvar om man låter eleverna använda medier fritt.

Vilket är det viktigaste resultatet?

– En viktig slutsats är att man har väldigt olika syn på det här. En del jobbar mycket aktivt med teknik och har teman kring programmering och kan ägna hela lov åt det. Andra ser det som ett litet inslag och tar fram Ipads för att söka bilder eller information – om barnen själva har frågor om vilket namn som är vanligast i Sverige till exempel. När det gäller den fria användningen, där barnens egna intressen styr, är variationen också stor. En del fritidspedagoger tycker inte att elever ska få använda internet fritt alls, utan kontrollerar vilka hemsidor de får vara på, medan andra ser det som en möjlighet att få inblick i elevernas digitala kultur.

Carolina Martinez

Carolina Martinez är universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö universitet. Har skrivit en avhandling om barn och internetreklam i medie- och kommunikationsvetenskap.

Intervjuerna är del i en kvalitativ studie från 2018 som nu granskas inför publicering i vetenskapliga tidskrifter.

Såg du något mönster i hur lärarna i fritidshem arbetar?

– Det anses som mest okej att plocka fram Ipads när man kan knyta an till centrala värderingar i fritidshemmet, som att utveckla barnens kunskaper eller i det estetiska arbetet, exempelvis för att hitta mönster till pärlplattor. Många fritidspedagoger använder Ipads för att filma och jobbar med Imovie och stop motion. Barnens egenvalda aktiviteter, till exempel när de vill titta på sina youtubers, anses mer problematiskt.

Hur uttryckte det sig?

– En del fritidshem förbjöd Youtube, medan andra såg det som en möjlighet att ha gemensamma diskussioner. Man kunde projicera Youtube på storbild och diskutera varför barnen gillar en video, prata om språkbruket och värderingar. Den fria användningen är omgärdad av mycket oro och regler. Jag tror att det har att göra med att det finns lite moralpanik i samhället när det gäller medier. Man är rädd att man inte tar sitt ansvar om man låter eleverna använda medier fritt.

Många barn spelar och är på nätet mycket hemma. Varför inte fokusera på annat i fritidshemmet?

– Man kan inte säga att fritidshemmets uppdrag är att skydda barn från populärkultur och medier. Däremot ska fritids inspirera till nya upptäckter. Det är när elever kan använda digitala medier lite mer fritt som det blir möjligt för lärare i fritidshem att få inblick i vad som intresserar barn på nätet. Det ger också möjlighet till viktiga samtal som främjar ett kritiskt förhållningssätt och ansvarsfull kommunikation. En del lärare i fritidshem är rädda för att barnen ska möta porr och våld, men det går att balansera möjligheter och risker. Är man närvarande som pedagog är det ett tillfälle för lärande.

Hur jobbar man med programmering på fritids?

– Det är det första många tänker på när man pratar om digital kompetens. En del jobbar med analog programmering, till exempel att eleverna får ”programmera” varandra att göra ett mellanmål. Genom att ge varandra olika kommandon, ”gå tre steg framåt”, lär de sig att det behövs många olika kommandon för att göra en enkel sak. En del jobbar systematiskt med programmeringsspråket Scratch och kodning på webbsidan code.org, eller programmerar robotar med bee-bot och Lego wedo.

Hur såg de på digitala medier som ett sätt att arbeta med värderingar?

– Intervjuerna visar att många ofta pratar med elever om vad de varit med om på nätet.

– Om det kommer fram att det varit en konflikt kvällen innan på snap­chat så har lärarna i fritidshem fångat upp det i samtal där de försöker ta barnens perspektiv. Man ställer frågor som ”hur uppfattade du det som den andre skrev?” Man försöker få eleverna att förstå skillnaden mellan kommunikation ansikte mot ansikte och i en digital kontext.

Var det något som överraskade dig?

– Det förvånade mig att en del såg de här samtalen som en av de viktigaste delarna i den digitala kompetensen, medan andra inte tänkt på det alls. En del menade att sociala medier var något barnen ville ha privat. Det var också intressant att det fanns stora olikheter i hur de tog upp reklam. En del pratar om reklam och dess syfte att påverka, medan andra inte reflekterat över att göra det.

Vad tänker du om det?

– Det finns ett behov av utbildning i de här frågorna både för verksamma fritidspedagoger och i lärarutbildningen, även för att det inte ska se så olika ut på fritidshemmen. Hur man jobbar med digital kompetens är annars beroende av hur intresserad man själv är.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com