Läs senare

Olika tekniker knyter ihop slöjdsäcken

LektionslyftetLappteknik, fritt broderi, applikation … en teknik, en provlapp i veckan. Så bygger niorna upp en bas av erfarenhet, innan de startar ett förvaringsprojekt.

av Marianne Nordenlöw
28 mar 2019
28 mar 2019
Eleverna fick pröva på olika varianter av teknik.
Foto: Fredrik Thunberg/Pedagog Malmö

När Annika Österlindh började på Baldersskolan i Staffanstorp för knappt två år sedan märkte hon snart att högstadie­eleverna hade väldigt spridda kunskapsnivåer i textil slöjd. En av orsakerna var många lärarbyten.

Det är bakgrunden till att hon har gjort ett lektionsupplägg för årskurs 9, som sträcker sig över
hela vår­terminen.

– De ska få en bas att stå på och kunna jämföra olika tekniker. De kan ju inte jämföra om de inte har prövat på och vet vad olika saker innebär, säger hon.

Annika Österlindh är lärare i textil slöjd och allmän­didaktisk förste­lärare på Baldersskolan i Staffanstorp, Skåne.
Foto: Aline Lessner

Annika Österlindh startade terminen med att presentera olika textila tekniker, arbetsbeskrivningar och inspirationsbilder till förvarings­lösningar, som eleverna ska applicera teknikerna på. Inspirationen kan vara tidigare elevarbeten eller idéer som hon har hittat på nätet. Efterhand under projektets gång tar hon också upp materiallära, miljöpåverkan och återbruk.

Därefter har eleverna gjort provlappar i olika tekniker, en varje vecka. De har hunnit med lappteknik, fritt broderi, applikation, korsstygn och tygtryck. Efter varje lektionstillfälle sparar de sina provlappar under var sin flik i en pärm.

– På det sättet skaffar de sig en erfarenhetsnivå som de kan utgå ifrån när de ska planera för en valfri förvaring som de ska göra en bild, symbol eller annat uttryck på.

Efter att ha testat i liten skala får eleverna känslan för vad som kan vara pilligt, svårt att klippa eller att styra med symaskinen och vad som passar var och en bäst. Utifrån den grunden kan de sedan skissa och planera för sin idé till förvaring, motiv­era, pröva och ompröva idén för att komma fram till sin egen variant.

Så gick det till:

  • Annika Österlindh arbetar under en hel termin med förvaringsprojektet i årskurs nio. Eleverna har slöjd 90 minuter per vecka.
  • Inspiration, information och beskrivning av arbetsområdet.
  • Eleverna gör provlappar, en teknik per lektion, som de sparar i en pärm.
  • De skissar på och planerar för sina förvaringsidéer.
  • Eleverna genomför projekten, prövar, om- prövar och gör om – gör bättre.
  • Slutförande, redovisning och utvärdering.

– Det kan vara allt från pennskrin till necessär, gympaväska eller strandbag. Några elever har redan börjat skissa, till exempel på en stor tygkasse att lägga hundens grejer i, som koppel och hundgodis, med applikationer och broderi på framsidan. De tänker även på funktionen, att det behövs kraftigt, mörkt tyg för att det annars lätt blir smutsigt. Massor av sådana aspekter kommer ju in! Där får jag även in materialkunskap och funktion.

Annika Österlindh undervisar själv enbart i textil slöjd, men vill någon elev använda hårda material finns det inget som hindrar.

– I höstas var det en kille som gjorde en träställning med tyg runt om och blixtlåsöppning. Så det beror helt på vad de vill göra.

Hon får med alla slöjdens åtta kunskapskrav genom det här arbetsområdet, menar hon. Den främsta möjligheten med det är mångfalden när det gäller vad eleverna kan skapa.

– Det tillgodoser varje elevs möjlighet att lyckas. Detta genom att de först får prova på, för att sedan kunna göra något utifrån eget intresse och arbeta med utsmyckning och symboler för att sätta sin egen prägel.

Hon ser måluppfyllelsen som väldigt god, eleverna har alla chanser att få betyg.

En svårighet kan vara tidsaspekten, särskilt som eleverna måste styra och planera sin tid mycket själva efter de inledande lektionerna.

– Ibland har eleverna för stora tankar kring vad de ska göra, så att vi får banta ned idéerna, både till
deras egen kunskapsnivå och för att det ska bli klart. ­

ur Lärarförbundets Magasin