Läs senare

Orden formar verkligheten

KrönikaIbland använder vi orden vårdslöst. Men som lärare är det viktigt hur man formulerar sig. Suzanne Gynnhammar lär sig läxan av en elev.

av Suzanne Gynnhammar
11 dec 2018
11 dec 2018
Suzanne Gynnhammar är SYV och lärare i SO-ämnen och svenska som andraspråk, Navets skola, Örebro.
Foto: Filip Erlind

Jag kände att jag kanske rodnade. Jag skämdes, blev först nästan stum och hackade därefter fram ett förlåt. Eleven framför mig märkte min skamsenhet och tog över rollen som den vuxna, den som ska förstå och reda ut situationer. Hen skrattade lite och sa: ”Det gör inget.”

Eleven ville ha ett möte med mig och vi stannade kvar efter lektionens slut. Jag hade hört av klassföreståndaren att det handlade om restuppgifter i mitt ämne, att det hade rört ihop sig. Det har hänt förr och jag tänkte att vi löser det. Vi spaltar upp vad som ska göras och så bestämmer vi vad som ska göras när. Med lite pepp ordnar det sig.

Vi börjar. Jag skriver ner den första uppgiften på papperet. Medan jag letar bland mina noteringar hör jag hur eleven börjar röra på sig, harkla, sucka till och så kommer det.

Orden bara strömmar ut. Förklaringen att det inte handlar om just dessa restuppgifter, att få ordning på just dem. Det handlar egentligen om något annat. Något större. Koncentra­tionsförmågan.

Eleven berättar och förklarar för mig. Hur jobbigt hen har det med koncentrationen i flera ämnen. Teoretiska ämnen. Hur hen verkligen försöker koncentrera sig, vill, men ändå relativt snabbt tappar fokus, börjar tänka på annat.

Jag lyssnar, vill visa att jag förstår. Jag börjar: ”Du orkar inte …”, men blir snabbt och tydligt avbruten av eleven:

”Inte orkar, kan inte!”

Som ett piskslag i mitt ansikte. Tusen tankar far genom mitt huvud och kroppen reagerar med skam. Jag vet ju. Ord är viktiga. Vad och hur jag säger det har stor betydelse. Som lärare är det extra viktigt hur jag uttrycker mig.

Jag skäms, men tackar. Tack för att du sa ifrån, väckte mig, påminde mig. Det är skillnad på att orka och att kunna. Vi skrattar båda när jag tar fram mitt anteckningsblock och noterar: Inte orkar, kan inte!

Böcker på mitt skrivbord

  1. Diktböcker för ungdomar.
  2. Språkutvecklande SO-undervisning.
  3. Läsa mellan raderna.

ur Lärarförbundets Magasin