Läs senare

Oroande resultat i Timss och Pirls

Sverige är ett av få länder som visar en kontinuerlig försämring i matematik och naturvetenskap. Det visar Timss 2011. Resultaten är oroande, anser Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

21 feb 2013

”En fortsatt bekymmersam utveckling”. Så beskriver Skolverket de svenska resultaten i de internationella kunskapsmätningarna Timss och Pirls. I Timss, som mäter elevernas prestationer i matematik och naturvetenskap, har Sverige lägre resultat i årskurs 8 jämfört med genomsnittet i EU/OECD-länderna. Även fyrorna ligger under snittet i matematik, med oförändrat resultat sedan förra mätningen, medan åttorna presterade sämre.
Den enda glädjande nyheten är att fyrorna har blivit bättre i NO och numera ligger över snittet. Särskilt bra är de i fysik och kemi. Men intresset för naturvetenskap håller inte i sig. Svenska elever lär sig mindre i både naturvetenskap och matematik mellan årskurs 4 och 8 än i många andra länder.

I studien Pirls, som undersöker läsförmågan hos elever i årskurs 4, visade det sig att läsförståelsen fortfarande ligger över genomsnittet men att den har försämrats något. Skolverkets generaldirektör Anna Ekström är inte nöjd med resultaten.

Hur tolkar du elevernas resultat i matematik?

– Det är bekymmersamma resultat. En orsak är att undervisningen är för läroboksstyrd. Jag tror att eleverna måste analysera och prata mer om matematik. En annan orsak är att vi lägger för mycket ansvar på den enskilda eleven, vilket framförallt missgynnar dem som kommer från hem utan studietradition, säger Anna Ekström.

Och i naturvetenskap?

– Att eleverna i årskurs fyra har blivit bättre i naturvetenskap, tack vare att resultaten i ämnena kemi och fysik har stigit, är glädjande. En möjlig förklaring kan vara att ämnet har varit ganska marginaliserat tidigare. Men kanske har skolorna också blivit medvetna om de här bristerna och satsat extra på att stärka just fysik- och kemiundervisningen.

Vad oroar mest?

– Den dåliga resultatutvecklingen mellan årskurs 4 och 8. Timss visar att svenska elever lär sig ännu mindre än elever i andra länder under de här fyra åren. Det skulle kunna bero på att de lärde sig saker utantill i fyran, men att de ändå inte grundlade tillräcklig förståelse för fortsatta studier. Och att många tycker att undervisningsinnehållet är roligare i fyran än i åttan. Men den förklaringen räcker inte eftersom vi ser samma utveckling i länder där elever lär sig mer mellan fyran och åttan.

Även läsförståelsen har försämrats. Vad säger du om det?

– Här har vi anledning att vara oroliga eftersom läsförståelsen är viktig i alla ämnen. Försämringen är störst när det gäller förmågan att läsa faktatexter. Och den kunskapen kan vara helt avgörande för att man ska kunna vara en aktiv medborgare i ett demokratiskt samhälle.

Hur ser du på likvärdigheten i det här sammanhanget?

– Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag när det gäller svaga elever. Men här finns det brister. Jag får ofta höra att likvärdigheten kanske inte är så viktig, att goda resultat är det som är viktigast. Men länder med hög grad av likvärdighet har goda resultat, så det finns ett starkt samband där. Dessutom ska skolan vara en plats i livet där alla ges så lika förutsättningar som möjligt.

Kan du ge de svenska lärarna några tröstande ord?

– Om vi tittar på andra länder som det går bra för, som Singapore eller Finland, så ser vi att de har satsat mycket medvetet på att låta lärarna utveckla sin undervisning och att de ger lärarna ett stort ansvar. Så nu gäller det att försöka dra lärdom av dem. Deras arbetssätt är mer genomtänkt, lärarna erbjuds mer utbildning och ges kontinuerlig feedback. Den nya satsningen Matematiklyftet bygger på kollegialt lärande och är ett försök att arbeta i samma anda.

ur Lärarförbundets Magasin