Läs senare

Politiker för en dag

Kan bild och drama öka elevernas kunskaper om politik och demokrati? Det försöker en grupp forskare ta reda på med hjälp av elever vid Kunskapsgymnasiet Globen i Stockholm.

14 apr 2010

Klasskamraternas frågor haglar över gymnasietrean Ellen Wändahl. I rollen som miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand har hon fullt upp med att tänka ut fiktiva, men verklighetstrogna, svar på frågor om varför hon började intressera sig för miljön, vad hon tycker om att tågpendla till jobbet och vilken politisk ideologi har partier egentligen.
Till sin hjälp har hon de kunskaper om miljöpartiet som hon under de senaste lek­tionerna har samlat på sig. Genom att ”vara”Maria Wetterstrand tvingas hon under en kort stund göra språkrörets övertygelser till sina egna.

– Som samhällsvetare ska man kunna sätta sig in i andras åsikter och se saker från olika håll. Då kan det vara till hjälp att gå in i en roll, kommenterar läraren Ewa Jacquet, dramapedagog och forskarstuderande inom nordiska språk.
Hon är tillfälligt inlånad till Kunskapsgymnasiet Globen som en del av den pilotstudie som treorna på samhällsprogrammet deltar i. Syftet med studien, som är inledningen på ett större forskningsprojekt, är att ta reda på om multimodala verktyg som drama och bild i kombinationer med ord i tal och skrift kan förbättra elevers studieresultat i ett teoretiskt skolämne som samhällskunskap.
Elevernas uppgift är att som en del av kursen Samhällskunskap C analysera och jämföra de politiska partiernas förslag på samhällsutveckling inför valet 2010 samt undersöka hur dessa förslag står i relation till politiska ideologier och grundläggande värderingar.
Indelade i tre grupper tar eleverna sig an uppgiften på olika sätt. En grupp, som fung­erar som kontrollgrupp, arbetar traditionellt under ledning av sina vanliga lärare, Annika Aspling och Jens Eriksson.

Efter att ha samlat in in­forma­tion om två olika partiers politik utifrån en tilldelad familjs behov, skriver eleverna i den gruppen nu under stor tystnad och djup koncentration varsin debattartikel.
– Tråkigt, tycker Sofia Skoglöf som hellre hade velat vara i någon av de andra grupperna.
– Men lite skönt att inte be­höva lägga ner tid på att lära sig något nytt utan i stället kunna koncentrera sig på resultatet, säger Linnea Ranvinge som också ingår i kontrollgruppen.

Bildgruppen leds av projektkoordinatorn Anders Carlsson. Efter att ha analyserat partiernas politik utifrån bilderna på deras hemsidor ska eleverna i hans grupp nu börja skapa en egen valaffisch som ska tilltala deras respektive modellfamiljer.
– Vi har valt att fokusera på äldrevården eftersom den betyder mycket för vår familj, säger Jaqueline Hindersson och berättar att familjen som hon, Natalie Kvarnborg och Sofie Abrahamsson har som ut­gångspunkt består av ett homosexuellt par och den ene mannens demenssjuka mamma.
Om de lär sig mer genom att arbeta med bilder i stället för på traditionellt vis med framför allt text vet tjejerna inte riktigt, men de tycker att det är roligt med omväxlingen i arbetssätt. Den åsikten delas av eleverna i dramagruppen.
– Kul med något nytt. Det här är rätt soft, tycker till exempel Victor Sjödin.
Tillsammans med Ellinor Lindbom och Johanna Björklund har han börjat slipa på innehållet i den politiska reklamfilm som de har fått i uppgift att skapa. Tanken är att filmen ska vända sig till den mångkulturella invandrarfamilj som deras grupp har fått sig tilldelad. Dessutom håller de på att förbereda sig för den politiska debatt som kommer att vara en del av gruppens examination.
– Jag ska spela en journalist som ställer frågor och de andra två ska representera vår grupps två partier, det vill säga vänsterpartiet och moderaterna, berättar Johanna Björklund.

Omväxlingen till det vanliga arbetssättet gör att elever­na i dramagruppen tror att de kanske lär sig mer den här gången än om de hade arbetat på mer traditionellt vis.
– Om man skriver en text om något kopierar man mest, men nu måste vi memorera och verkligen lära oss innehållet, säger Christopher Ullberg som också tillhör dramagruppen.
Enligt Anders Carlsson är en av fördelarna med att använda multimodala uppgifter och verktyg i samhällskunskapsundervisningen att det ger eleverna en mer mångsidig förståelse.
– Den visuella framtoningen fyller i och förstärker orden. Och ibland kommer andra vär­deringar fram än dem som
orden förmedlar, berättar han.
En orsak till att forskargruppen valde att utföra pilotstudien under en delkurs i Samhällskunskap C är att MVG-målet i den nuvarande kursplanen handlar om att eleverna ska visa förståelse för hur värderingar och urval av fakta avgör konsekvenserna för handlandet. Något som forskarna hoppas blir lättare att uppnå om läraren tar hjälp av multimodala verktyg istället för att som traditionellt nästan enbart fokusera på det som sägs och skrivs. Ett av målen med studien är att se om multimodala uppgifter kan få elever med sämre skriftspråkliga förut­-sättningar att nå högre betyg.
– En annan sak som vi vill undersöka är om multimodala uppgifter är mer motståndskraftiga mot elevers nedförhandlingar och förenklingar av uppgifter med högre svårighetsgrad, berättar Anders Carlsson.
Hans förhoppning är att om eleverna blir mer medvetna om de dolda värderingarna bakom orden får de lättare att förstå andra människor. Förståelse för andra människors värderingar kan i sin tur leda till en ökad tolerans för andra åsikter och livsval än ens egna – ett viktigt mål i skolans uppdrag att fostra demokratiska medborgare.

Kriterier för betyget MVG

i Samhällskunskap C: Eleven analyserar en samhälls­frågas konsekvenser ur ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv samt diskuterar hur värderingar och urval av fakta avgör konsekvenser för handlandet.

Multimodala verktyg
– vad är det?

Att använda multimodala verktyg är att använda olika uttrycksformer – skrift och tal i kombinationer med bild, design, rörelse och musik – för att kommunicera och konstruera vetande. Orden, bilden, musiken och rörelsen fungerar som olika förståelseformer som i samverkan bildar nya förståelseformer, olika sätt att ”veta” något.

 

Varför en pilotstudie på Kunskapsgymnasiet?

Målet är att samla in data och doku­mentation om multimodala upp­gifter som verktyg för att kvalificera kunskapsinnehåll och förbättra elevernas studieresultat i ett teoretiskt ämne. Syftet är att grunda för ett större forskningsprojekt som ska under­söka relationer mellan multimodal undervisning och elevers kunskaps­utveckling och studieresultat i teo­retiska ämnen.

Bakom studien står Institutionen för tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner (Utep) vid Stockholms universitet. Veten­skap­lig ledare är professor Ingrid Carlgren. Projektkoordinatör är Anders Carlsson. I pilotstudien, som pågick till mars 2010, deltog 41 elever från Kunskapsgymnasiet Globen och Kista i Stockholm.
 

ur Lärarförbundets Magasin