Läs senare

Projektet som stärker eleverna

LektionslyftetVad kan få en människa att välja fel väg i livet och hur utövas civilkurage? Det är frågor som åttondeklassarna får resonera kring i Toleransprojektet i Nyköping.

16 okt 2019
Talal Alhwidi och Victoria Andersson är två av de många elever i Nyköping som har deltagit i Tolerans­projektet tillsammans med läraren Malin Mattsson (till vänster).
Foto: Jessica Segerberg

Toleransprojektet finns på flera orter i landet. Det startades efter att 14-årige John Hron mördades i Kungälv av fyra nazistiska tonåringar år 1995. Efter dådet initierade kommunen ett långsiktigt projekt för att motverka tillströmningen av unga till vit makt-miljöer.

I Nyköping riktar det sig till kommunens åttondeklassare, som frivilligt ansöker om att vara med. Undervisningen pågår en heldag varannan vecka, och ger kunskaper i mänskliga rättigheter, intoleransens konsekvenser, förutsättningar för demokrati och samexistens. På våren reser man till Förintelsens minnesplatser i Polen.

– Vi försöker att skapa så spretiga grupper som möjligt, med elever från skilda bakgrunder – som söker av olika anledningar. Projektet handlar om att få eleverna att hitta sin roll och identitet i ett nytt och tryggt socialt sammanhang, säger Malin Mattsson Flennegård, som är gymnasielärare i svenska och religion.

Hon driver projektet i Nyköping tillsammans med historie- och svenskläraren Ola Flennegård och ungdomsstödjaren Maria Ulvenhag.

De blir trygga i att våga tycka, tänka och uttrycka sig i ett klassrum.

Undervisningen sker utanför den vanliga skolmiljön, på en gård som ligger på en fridfull plats i skogen. Varje dag har ett eget tema och inleds med att eleverna tar del av en berättelse.

Malin Mattsson Flennegård.
Foto: Jessica Segerberg

– Under temat ”Vem är jag?” använde vi exempelvis Jackie Arklövs livshistoria. Han adopterades i Liberia och växte upp i en liten by i Norrland. Vilka omständigheter och livsval ledde till att han blev polismördare? Det är typiska frågor eleverna får resonera kring, säger Malin Mattsson Flennegård.

Under dagarna varvas fakta kopplad till SO med svenska. Skapande och samarbetsövningar är obligatoriska inslag för att bygga gruppen. I slutet får eleverna sammanfatta sina funderingar.

– Första gången vi ses får eleverna en skrivbok som följer dem genom projektet och som vi lärare läser och kommenterar. Det blir som ett pågående samtal, utan krav på prestation och bedömning, vilket eleverna tycker är befriande. Här ser vi också en väldigt bra utveckling för elever som haft det tufft i svenska, säger hon.

Toleransprojektet i Nyköping är en treårig satsning som avslutades våren 2019, men enligt Malin Mattsson Flennegård ser framtiden ljus ut – kommunpolitikerna är positiva till en fortsättning.

Satsningen har fått flera positiva effekter. Förutom ökad självkänsla, nya vänner och större mod har elevernas meritvärden förbättrats efter att de deltagit i projektet.

– De blir trygga i att våga tycka, tänka och uttrycka sig i ett klassrum. De får gedigna kunskaper när det gäller Förintelsen, men har också fått verktyg att reflektera kring motsatsen – vad är tolerans och demokrati?

Toleransprojektet i Nyköping

  • Toleransprojektet är ett nationellt nätverk som har funnits i närmare tjugo år. Syftet är att öka förståelsen för alla människors lika värde hos ungdomar.
  • I Nyköpings kommun har projektet pågått i tre år. Varje läsår har 50 åttondeklassare från olika grundskolor deltagit, i två grupper.
  • Här kan du läsa mer om Toleransprojektet i Nyköping och följa deras blogg.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com