Läs senare

Radioaktiva didaktiker

Ämnesdidaktisk radio med forskare som sitter runt ett bord och reflekterar – hur intressant låter det? Jodå, ämnet är ju hem- och konsumentkunskap! Vi hängde med när Karin Höijer spelade in en podcast i Umeå.

04 maj 2016
Radioaktiva didaktiker
Prat i kvadrat. Karin Höijer (till höger) intervjuar doktoranderna Cecilia Lindblom, Albina Granberg och Ingela Bohm om hkk-ämnets innehåll och förutsättningar. Foto: Johan Gunséus

Foto: Johan Gunséus

Karin Höijer arbetar till vardags som lektor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad. Men vid sidan av jobbet, familjen och huset i Skåne har hon också en hobby. Härom året tog hon och hennes vän och kollega i Uppsala, Lolita Eriksson, över HK-rummet, ett webbaserat didaktiskt forum som täcker in det mesta som har med ämnet hem- och konsumentkunskap att göra. Och nu har duon startat en egen podcast.– Vi funderade på hur vi skulle utveckla webb­sidan och försöka hitta fler sätt att nå ut till hkk-lärare som är intresserade av didaktiska frågor. Och så kom vi på det: ”Jamen poddradio, det låter ju kul, det kan man väl prova!”

Det är en regnig och grå eftermiddag i april och vi träffar Karin Höijer i en av lärarhögskolans lokaler i Umeå. Vid institutionen för kostvetenskap för att vara exakt. Under förmiddagen deltog hon i ett seminarium här. Nu ska hon snart kliva in i rollen som intervjuare och radioproducent och spela in ett nytt avsnitt av HK-podden. Det tredje i ordningen.

Hon slår på sin bärbara dator, plockar fram diktafon och mikrofon och alltmedan hon kontrollerar att utrustningen lyser och fungerar som den ska förklarar hon för sina studiogäster – tre doktorander i hem- och konsumentkunskap – själva syftet med podden.Foto: Johan Gunséus– Vi vill helt enkelt göra didaktiken mer begriplig för hkk-lärarna runt om i Sverige, hjälpa dem att bättra på sin kompetens. Jag menar, om man bara har 118 undervisningstimmar så är det ju jätteviktigt att man försöker fylla dem med något klokt…

Hon synar apparaturen en sista gång, får ett par nyfikna kommentarer från doktoranderna runtom. Sedan fortsätter hon:

– Podden är dessutom ett suveränt format att nå ut till folk. Dels är det enkelt för mig att göra, rent tekniskt sett. Dels är det lättillgängligt för lyssnarna. Det är ju bara att ladda ned ett program och lyssna precis när man känner för det.

En annan fördel med podcast är att det inte kostar särskilt mycket att göra. Tack vare ett stipendium från Stiftelsen Uppsala hushållsskolas fond behövde de inte heller betala utrustningen ur egen ficka.

– Vi fick till och med dubbelt så mycket pengar som vi hade ansökt om!

Mediet podcast fick sitt stora genombrott för ett tiotal år sedan. Men det innebär inte att HK-poddens upphovsmän är efter sin tid. Tvärtom, hur många ideellt drivna människor – i eller utanför den akademiska världen – bjussar på en podd egentligen?

Karin Höijer hoppas emellertid att hon och Lolita Eriksson ska kunna öka inspelningstakten och sända ännu fler program så småningom. Ty idéer och uppslag saknas det inte.

– Vi har en lång lista över olika ämnen som vi vill ta upp. Timplan, planering, schemaläggning, lokaler.Foto: Johan Gunséus– Tyvärr erbjuds ju hkk-lärarna inte särskilt mycket vidareutbildning. Men då hoppas jag att vår podd kan ge dem lite inspiration. Få dem att börja reflektera över vad de håller på med.

Och reflektera, sätta ord på vad och hur de gör – liksom kritisera och önska fritt om det som ryms inom hkk-världen – det är vad de här tre doktoranderna nu får göra:

Cecilia Lindblom, vars projekt handlar om lektionstid, samarbete och klassrummens utformning; Ingela Bohm, som undersöker hur lärare och elever pratar om och förhåller sig till olika sorters mat; och Albina Granberg, som vill ta reda på hur elever i särskolan lär sig att laga mat och hur de använder och förstår recept av olika slag.

Tre doktorander, tillika hkk-lärare, som disputerar inom kort. Cecilia Lindblom redan i juni.

Det börjar nervöst och lite trevande men efter bara någon minut är samtalet i gång och mikrofonen bortglömd.Foto: Johan GunséusAllsköns frågor stöts och blöts. Ifrågasätts. Upprepas. Som varför hkk-ämnet inte lärs ut redan i lågstadiet och varför undervisningstimmarna är så få. Eller varför recepten är skrivna och utformade som de är, varför mattraditionerna ser ut som de gör, varför matlagningslektionerna alltid avslutas med en måltid, varför det ofta är hkk-lärarna som ska fixa fikat till personalmötena, varför kåren som helhet inte tas på allvar.

Och så vidare.

Ja, det är både intressant och nördigt, något för de redan invigda. Men alla talar och förklarar på ett sätt som gör att även en utomstående – någon som inte kan återge hela kursplanen mitt i natten – faktiskt begriper. På den punkten tycks de ha lyssnat på Karin Höijers inledande instruktioner.

Dessutom verkar de ha trevligt ihop, skrattar gör de ofta.

Innan Karin Höijer trycker på stoppknappen och börjar plocka ihop sina pinaler från bordet igen, frågar hon sina intervjuobjekt om de vill lägga till något. Nästan samtidigt svarar de:

– En eloge till alla hkk-lärare som kämpar därute.

Karin Höijer suckar och nickar instämmande:

Foto: Johan Gunséus– Ja, det kanske låter som om vi klagar. När man håller på med forskning som vi gör så pekar man ju ut alla svagheter och problemområden. Men om vi inte skrapar fram dem och lyfter fram dem i ljuset, så blir det ju aldrig någon förändring. Eller förbättring.

– Men vi gör det ju inte för att kritisera hkk-lärarna.

När vi senare står ute i regnet och väntar på en taxi, frågar jag Karin Höijer varför hon blev lärare och fastnade för just hem- och konsumentkunskap.

– Framför allt ville jag bli lärare, göra något viktigt. Det låter kanske väldigt idealistiskt, men då får jag väl vara det då!

Hur menar du?

– Jag hade redan utbildat mig till etnolog, men efteråt kände jag att jag ville göra något angeläget och viktigt, något som inte bara är roligt. Och så tänkte jag: hem- och konsumentkunskap!

Varför är det ”angeläget och viktigt”?

– Därför att det handlar om vardagen. Mat, näring, konsumtion över huvud taget – allt sådant utgör ju själva hjärtat i livet. Saker som man inte alltid reflekterar över men som är en del i alla människors vardag.

Vad kännetecknar didaktiken inom hkk-ämnet?

– Att det är ett oerhört görande ämne. Man gör något hela tiden, med både sina sinnen och sina händer. Ja, man kan säga att vi försöker göra abstrakta saker konkreta. Och så försöker jag tänka med radion också – att det abstrakta ska bli så konkret som möjligt.

Hon ser sig om, ingen taxi ännu.

– Dessutom är det ju så fantastiskt roligt att vara lärare.

Varför då?

– Vad ska jag svara på det? Jo, när man ser att en elev lär sig något, när man ser att polletten trillar ner och när eleverna börjar se samband och så – den processen är så fantastiskt häftig att få ta del av. 

HK-podden finns på www.hkrummet.se.

Poddtips #1:

 

foto Victor AckerheimIdrottsläraren Philip Hjalmarsson och SO- och svensk­läraren Anna Sterligner Ahlring intervjuar lärare, experter och kändisar ur en skolvinkel. I avsnitt 37 pratar till exempel lärarna Jonathan och Johan på djupet om ämnet idrott och hälsa. De berättar också om hur de arbetar ämnesövergripande. Bland övriga intervjupersoner finns såväl utbildningsminister Gustav Fridolin som Skypegrundaren Niklas Zennström.

annaochphilipslararpodcast.com

Foto: Erik Amkoff/URPå bloggen UR-pedagogerna skriver lärarna Fatima Khayari (till vänster), Jenny Reichwald och Björn Appelgren om hur de använder UR i undervisningen. Den som inte vill scrolla bland inläggen kan i stället lyssna på deras podcast.

bloggar.ur.se/urpedagogerna (klicka på ”Vår podcast”)

 
Poddtips #3:

Vill du sluta lyssna, göra själv men har ingen aning om hur? Då kan du kolla in Abf:s hemsida om podcast. Där finns bland annat en handbok som steg för steg hjälper dig med allt från idé och målgrupp till vilken utrustning som krävs.

abfpod.se/podguiden

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com