Läs senare

Rasturangen gjorde rasten roligare

Så gjorde viSaker försvann och personalen hann inte reda ut bråk. Rasterna på Väskinde skola utanför Visby behövde ett lyft. Då öppnade fritidspedagogerna Rasturang!

av Sara Djurberg
05 sep 2019
05 sep 2019
Eleverna turas om med att själva sköta lånekorten i rastboden.
Foto: Karl Melander

Det började med att ”skolgårdsläraren” Gustav Sundh besökte skolan och föreläste för fritidspersonalen. Fritidspedagogerna Helen Löfqvist och Susanne Hederstedt blev inspirerade och insåg att de vill göra något för att förbättra rasterna – och få bättre ordning på materialet i rastboden, som ofta lämnades kvar på skolgården och gick sönder.

– Vi kände också att vi ville samla barnen i olika aktiviteter på rasterna, säger Helen Löfqvist.

Fritidspedagogerna köpte in nya bollar, rockringar, hoppstyltor och spel för 15 000 kronor. De hängde upp krokar, gjorde fint i rastboden och tillverkade lånekort till alla elever. När barnen kom tillbaka från sommarlovet förra hösten hade boden döpts om till Rasturang.

Barnen turades om att två och två stå i luckan och sköta utlåningen.

– Skulle de låna en sak i boden fick de lämna sitt kort till de ansvariga barnen, och så fick de tillbaka det när lämnat in grejen igen, säger Helen Löfqvist.

Eleverna hämtade lånekorten i backar som ställdes ut klassvis på rasterna. Resultatet blev bättre ordning på materialet och fritidspedagogerna slapp leta efter försvunna leksaker på eftermiddagarna.

– Det behövs vuxenansvar att hjälpa barnen, och det händer såklart att korten kommer bort, men det har gått bra. Speciellt de yngre barnen tycker att det är roligt att stå i luckan och ansvara för utlåningen, säger Helen Löfqvist.

Hon och kollegan Susanne Hederstedt fick samtidigt ansvar för att organisera rastaktiviteterna. Två till fyra lunchraster i veckan tar de på sig rosa västar, för att skilja ut sig från rastvärdarna som har gula, och erbjuder lekar, dragkamp och musik på skolgården.

– Det hjälper barnen att mötas över årskurserna. När vi kör rastaktiviteter är det mest tvåor och treor som hänger på, men det händer också att femmor och sexor är med. Det är extra roligt eftersom de annars inte brukar leka. En del barn tittar bara på, men det är också ok, säger Helen Löfqvist.

Konceptet har höjt rasterna till en ny nivå, tycker hon.

– Barnen har kul och är glada när de haft en rolig rast. Vi är fler vuxna ute på gården nu och kan hjälpa till på ett annat sätt på skolgården. I stället för att barnen springer ledsna in i klassrummet så hinner vi prata med dem. Som fritidspedagog tycker jag att det är roligt. Det är vår kompetens, säger Helen Löfqvist.

Det har gjorts möjligt genom att fritidspedagogerna får avsätta tid till rasterna i stället för att hjälpa till i klassrummen.

En förutsättning för att projektet fungerat tror hon är att de är två som drivit det tillsammans.

– Man behöver hela tiden ny inspiration och det får man av varandra. När man är sjuk eller ledig rullar det på ändå.

Vad vill ni utveckla?

– Vi har fått lite mer planeringstid för aktiviteterna, men vi behöver mer tid att ta hand om grejerna och lånekorten. Men det är som alltid, tid och pengar saknas.

Fritidshemmet blev nominerat till Region Gotlands Förnyelsepris för Rasturangen. Uppmärksamheten har gjort att konceptet spridit sig på ön, berättar Helen Löfqvist.

– Fler skolor hakar på och gör likadant. Det har blivit populärt.

Så gick det till:

  • Utrustning köptes in för 15 000 kronor. Det gjordes fint i rastboden och ovanför låneluckan satte man upp en Rasturang-skylt.
  • Lånekortet tillverkades till alla elever, och hämtas i klass­visa backar på rasterna.
  • Fritidspedagogerna gick runt i klasserna och berättade hur det går till att låna grejer i Rasturangen.
  • Eleverna turades om att sköta utlåningen.
  • De två fritidspedagogerna organiserade samtidigt rastaktiviteter några dagar i veckan och kunde ägna sig åt det helt och hållet.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com