Läs senare

Rektorer jämnar ut löneskillnader

AktuelltDe som fått lärarlönelyft får mindre löne­ökningar än sina kollegor i löneförhandlingar. Det visar Statskontorets granskning.

av Sara Djurberg
30 jan 2020
30 jan 2020
Foto: Istock

Förstelärarreformen och Lärarlönelyftet har skapat stora löneskillnader i kåren, visade Tidningen Grundskolans granskning i nummer 6. I en ny rapport visar Statskontoret, som har i uppdrag att utvärdera Lärarlönelyftet, att huvudmän och rektorer strävar efter att jämna ut skillnaderna. Det sker trots att de ska bortse från statsbidraget i den ordinarie löneöversynen.

Statskontoret har jämfört löneutvecklingen för 20 000 kommunanställda grundskole- och gymnasielärare som inte bytt jobb under 2015–2018. Enligt analysen har lärare som fått del av Lärarlönelyftet haft en något sämre löneutveckling än övriga lärare, om man bortser från det statliga påslaget.

Drygt var fjärde rektor i Statskontorets enkät, som 642 rektorer har svarat på, har prioriterat kvalificerade lärare som inte fått ta del av statliga lönetillägg. En del huvudmän har också gjort särskilda lönesatsningar på denna grupp.

Statskontoret pekar på negativa effekter med reformen, till exempel att de ökade lönekostnaderna kan göra att det blir mindre pengar över till verksamheten. En annan risk är att lärare som inte har fått lönetillägget byter skola, vilket drabbar eleverna.

46 procent av lärarna i grundskolan och gymnasiet som var behöriga hade fått Lärarlöne­lyftet hösten 2018. För behöriga inom förskola och fritidshem var andelen 10 procent.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com