Ingår i temat
Den ojämlika skolan
Läs senare

Ronnaskolan vände utvecklingen

Den ojämlika skolanTvå lärare i varje klassrum. Det har fått Ronnaskolans resultat att lyfta.

29 jan 2020
Ronnaskolan vände utvecklingen
Lina Shaid ser bara fördelar med att vara två lärare. Foto: Emil Nordin

Vårterminen 2015 gick 57,6 procent av niorna ut Ronnaskolan i Södertälje utan gymnasiebehörighet. Fyra år senare hade det mer än halverats, till 21,5 procent.

Inte undra på att det pratas om Ronnamodellen.

I korthet går den ut på tvålärarskap, fokus på språket i alla ämnen, tydliga rutiner och samma kunskapskrav som vilken skola som helst.

– Min vision är att de elever som har det tuffast ska mötas av de skickligaste pedagogerna, inte av en elevassistent. Och det är otroligt viktigt med tydliga strukturer och regler, säger Henrik Ljungqvist, rektor.

Visionen verkar ha slagit rot hos lärarna.

– Tvålärarskapet är nyckeln. Det handlar faktiskt inte främst om att man är två i klassrummet hela tiden utan vad man gör innan och efter undervisningen. Varje dag blir nästan som en nationella provet-konferens, säger Michael Öhlin, lärare i SO och utvecklingsledare.

Kollegan Lina Shaid, lärare i svenska och svenska som andraspråk, håller med:

– Det är väldigt stor skillnad mot när jag jobbade själv. Förut satt man ofta och tänkte och planerade mycket för sig själv. Nu kan man tänka högt, prata och diskutera med sin kollega. Det blir en helt annan kvalitet på planering samt undervisning och bedömning av elever, säger Lina Schaid, som också menar att det är stor skillnad på att jobba i ett utsatt område.

– Det är svårt och ovant för många elever att resonera och reflektera. De är helt enkelt inte vana vid att de får och kan uttrycka egna åsikter i och om undervisningen. Vissa har kanske inte ens provat detta under sin skolgång i hemlandet.

Matematik­läraren Georgia Butzias Issa i samspråk med Henrik Ljungqvist, rektor.
Foto: Emil Nordin

Kollegan Georgia Butzias Issa, matematiklärare, stöter på andra problem.

– Vi kan ha elever som har en gedigen skolbakgrund, men de kan ha and­ra metodberäkningar. Man behöver ha förståelse och insikt i elevers olika tillvägagångsätt. Det kan vara en utmaning som lärare, säger hon.

En annan stor skillnad är föräldrarna.

– Föräldrarna litar på vad vi gör. På tidigare arbetsplatser kunde man få 10 till 20 mejl om dagen från föräldrar. Här är det sällan klagomål. Och vill de något kan de helt plötsligt knacka på dörren till klassrummet. Så det är skönare här, säger Michael Öhlin.

Mikael Audell, engelsklärare, får ytterligare en dimension i skolan med 35 olika hemspråk.

– En av anledningarna till att jag sökte mig hit var språkmiljön. Som språklärare är jag intresserad av språk och när man undervisar i engelska är det inte ett problem om eleven inte kan svenska. Men det ställer lite högre krav och det är viktigt att ta reda på elevens skolbakgrund.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com