Läs senare

Rum i rummen ger plats för lek

Fritids på Folkparksskolan i Norrköping är på många sätt typiskt: integrerat med skolan och delade klassrum. Fritidspedagogerna måste möblera om när skoltiden är slut och fritidstiden börjar.

11 dec 2015

Foto: Henrik WittEn gul skola. En stor skolgård med fina klätterställningar, sandlådor och gungor. Men det bästa rummet ligger precis utanför: den stora folkparken med grönområden, frisbeegolfbana, minigolf, klätterställningar. Med mera. Folkparken är 20 hektar stor och fritidshemmet utnyttjar några av dessa sommar som vinter.Men nu är vi inomhus i f–3-skolan Folkparksskolan. Vi börjar i förskoleklassens fritids, där fritidspedagogerna är väldigt nöjda med hur det ser ut. Här är det inte så mycket ”skolkänsla” utan mer möblerat efter ett lekfullt lärande; det finns en rund matta i klassrummet, det finns ett kök intill, det finns ett rum där leksaker ligger prydligt i lådor med olika etiketter som ”skor” och ”utklädningskläder”. Det finns också en soffa och en plats för att sitta och läsa eller spela datorspel. På den här skolan tar fritidspedagoger plats, det märks på något sätt i hur det ser ut, särskilt i förskoleklassens rum.

– Visst skulle man önska ett eget hus för fritids, men vi samarbetar bra på den här skolan, här i förskoleklassen arbetar lärarna ibland också på fritids, säger fritidspedagogen Erik Landers.

Efter förutsättningarna tycker han att lokalerna utnyttjas perfekt. I klass 1, 2 och 3 måste fritidspedagogerna flytta undan stolar och bänkar när fritids börjar, men Josefin Hollertz, fritidspedagog i år 2, är trots det nöjd:

– Vi tycker att integreringen funkar bra just nu, barnen ser hur skola och fritids hänger ihop tror jag. Och i och med att vi är med i ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet, har vi fritidspedagoger fått en ökad status i kollegiet. Vi har fått grotta ner oss i vad vi vill utveckla och har också fått chans att berätta om det för övriga lärare, säger hon.

Foto: Henrik Witt

Josefin Hollertz ser vinster för barnen. En skolbänk kan bli en koja, eller vad du vill att den ska bli. Barnen lär sig att tänka: ”När det är skola använder jag de här böckerna, när det är frita använder jag de här skåpen.” Det blir inte så konstigt att man kan nyttja samma lokal till flera saker, tror hon. Hon själv har möblerat med många skärmar och mycket tyg för att göra rum i rummen.

– Ibland skulle det dock vara skönt att komma in på fritids och allt såg ut som när man lämnade det; att inte behöva plocka undan hela tiden, som vi måste i klassrummet. Bänkar funkar ju under skoltid men inte alltid på fritids. Men jag tycker att det finns en förståelse för att det här är allas lokaler, säger hon.Foto: Henrik Witt
När vi träffar år 2 har de dock måndagsdisko i rörelserummet. Det rummet har alla klasser tillgång till en dag i veckan. Det finns också ett fint bibliotek som en av lärarna har ansvar för, och matsalen har man tillgång till sedan ett par år. Matsalen kunde öppnas och utnyttjas till mellanmål även tidiga eftermiddagar när skolan blev en f–3-skola, efter att tidigare ha varit en f–6-skola.

Fritidspedagogen Annette Berggren är på väg ut med sina tredjeklassare. Där ska de äta mellanmålet; hon förbereder mellanmålsmackorna och ska få hjälp av två tjejer att dra ut vagnen. Tidigare åt de i klassrummet, nu äter de ofta utomhus. Går inte det kan de nu både förbereda och äta mellanmålet i matsalen, en klar fördel. Annette Berggren är nöjd med hur det ser ut i övrigt också.

– Man röjer när man behöver och när vi vill skapa bättre förutsättningar för lek, men en nackdel är att det är många bord att röja, säger hon.

Att kunna skärma av är ett måste, menar hon. Att ha tillgång till skolans ateljé är också bra, tycker hon, som också undervisar i bild. Hela skolan är uppbyggd lite så: det är ett stort hus och de olika klasserna sitter i var sina klassrum, men det finns också flera smårum. I de korridorer det går har lärarna ställt ut soffor så att eleverna ska få ro att läsa om de vill det. Lokalerna är inte särskilt stora, men känns ändå trivsamma och alla utrymmen utnyttjas. Fast alla verkar vara överens om att förskoleklassen har det allra bäst, där lek och lärande går mer tydligt hand i hand, och där möbler och rum är anpassade efter det.

– Vi har möblerat så att det ska finnas tillgång till många lekutrymmen, säger Erik Landers, vi har till exempel en ateljé i ett arbetsrum och vi tänker på att hänga upp tyger och har ställt barnstolar i små utrymmen. Det måste finnas plats för allt.Foto: Henrik Witt
Fritidspedagogerna har egna kurser där yngre och äldre barn kan arbeta ihop, som fotbollskurs, keramikkurs, körverksamhet med mera. Två pedagoger samarbetar om de kurserna. För samarbete, det är det som är ordet på Folkparksskolan, med ganska okej lokaler även om det skulle vara skönt med ett eget hus där man inte behövde ställa tillbaka stolar och bänkar. Men där man har gjort det bästa av situationen.

Folkparksskolan

Det arbetar åtta fritids­pedagoger på Folkparksskolan (och hälften är män), två i varje klass.

En gång i veckan har de gemensam planeringstid på en och en halv timme. De som jobbar i samma klass har också tid för planering.

Fritidshem i framtiden

Folkparksskolans fritidspedagoger är med i forskningsprojektet Fritidshem i framtiden, tillsammans med andra fritidspedagoger i kommunen. Forskningsledare är Helene Elvstrand och Anna-Liisa Närvänen och man tittar bland annat på frågor om tydlighet i fritidshemmens verksamhet.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com