Läs senare

Så funkar övergångarna

av Helena Ingvarsdotter
31 jan 2019
31 jan 2019
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör & ansvarig utgivare.

Nytt år och förhoppningarna står som spön i backen. Förhoppningen att klara sina nyårslöften till exempel. Jag har ett lagom svårt, som jag avger varje år: att använda läppstift oftare. (Har snott det av min kusin – inte läppstiftet, men löftet.) Plus ett seriösare som handlar om att äta och handla mer klimatvänligt.

En annan, mer närliggande, förhoppning är att du ska uppskatta och ha nytta av årets första nummer av Tidningen Grundskolan. Temat är övergångar. Ett begrepp som har flera bottnar och betydelser. Det kan handla om övergångar under en och samma dag, från förskola till förskole­klass, eller mellan två olika stadier i skolan. Varje ny plats eller nytt moment kräver en förflyttning (fysisk och/eller mental) som kan vara smidig och sömlös – eller av olika anledningar besvärlig.

”Generellt kan man säga att övergångar spelar stor roll, och att de gör det på olika sätt för olika elever. Barn som är mer sårbara är också mer känsliga för övergångar”, sa Gunilla Sandberg, docent i specialpedagogik, när hon intervjuades i vår systertidning Förskolan om ett större forskningsprojekt om övergångar.

Hon menar att erfarenheten av en övergång påverkar hur nästa blir. En positiv upplevelse bär man med sig till nästa gång, men även en negativ.

En viktig och kritisk övergång är den från sexan till sjuan. Och den funkar inte tillräckligt bra, tycker Skolverket. Kritiken gäller hur elevernas kunskaper förs över. Eller, snarare, inte förs över.

Därför finns nu en ny lag, som skriver fram att ansvaret ligger på mottagande skola. Läs om den och om den senaste forskningen i ämnet. Samt få tips på smarta sätt att jobba, både med det sociala och med det kunskapsmässiga. Trevlig läsning!

ur Lärarförbundets Magasin