Läs senare

Så här gör jag

PRAKTISKA LÄXORmiVIDA har frågat fyra lärare om de brukar ge praktiska läxor eller om de på något annat sätt ger eleverna chans att träna extra på det praktiska.

01 maj 2018
Sara Åkerling

Sara Åkerling, grund­­skol­lärare i hem- och konsumentkunskap på Kunskapsskolan Uppsala Norra:

Brukar du ge dina elever praktiska läxor?
– Nej, i stället har jag för de elever som behöver börjat lägga in extra praktiska pass under tre veckor per termin när vi har schemabrytande aktiviteter.

Hur ser upplägget ut?
– Det är olika beroende på vad jag har sett att det finns behov av. Någon elev har jag haft helt själv, andra har varit två och två eller en mindre grupp. En del av eleverna kommer bara en gång för att få en extra chans att visa vad de kan, andra är med under alla tre veckorna och får då både chans att träna extra och visa upp vad de har lärt sig.

Kan du ge exempel på vad de får göra?
– Några har fått laga spagetti och köttfärssås och efteråt diskutera sina val utifrån hälsa, ekonomi och miljö. Andra har fått göra hamburgare med egenbakade bröd. Det gav dem chans att arbeta med många olika matlagnings­metoder.

Marie Graffman-Sahlberg

Marie Graffman-Sahlberg, gymnasielärare i idrott och hälsa på Katedralskolan i Uppsala:

Brukar du ge dina elever praktiska läxor?
– Ja, jag förklarar att om man vill nå en fysisk utveckling så krävs det mer än en idrottslektion i veckan för att uppnå detta. Det är svårt att förbättra exempelvis sin kondition om man inte försöker att utöka den fysiska aktivitetsgraden på fritiden med praktiska läxor.

Vad kan läxorna bestå av?
– De kan till exempel vara vardagsmotion som att inte använda elektroniska hjälpmedel som hissar, rulltrappor och automatiska dörröppnare under en vecka, eller att göra en viss styrketräningsövning hemma, eller att öva på en viss rörelse hemma som vi först gått igenom under en lektion, eller att göra en individuell beteendeförändring under en vecka, exempelvis att gå och lägga sig en timma tidigare, äta mer grönsaker eller minska skärmtiden.
Efteråt får de redovisa för mig vilka positiva respektive negativa erfarenheter läxan gav dem.

Vad svarar du dem som tycker att det är fel att ge elever läxor över huvud taget?
– Att de praktiska läxorna kan hjälpa elever att klara av sina teoretiska läxor. De gör att eleverna orkar mer och mår bättre. De praktiska läxorna är inte särskilt betungande men effekten av dem är desto större. De ger eleverna en hälsoboost i vardagen.

Ger du individuella läxor?
– Nej, inte i så stor utsträckning men min undervisning bygger på idrottslaborationer och är upplagd så att alla jobbar utifrån sina egna förutsättningar. Det gör att de elever som behöver träna extra på något brukar komma fram till det själva.

Läs mer om Marie Graffman-Sahlbergs laborativa undervisningsmodell här.

Mattias Wohlfahrt

Mattias Wohlfahrt, grund­skollärare i idrott och hälsa på Skuru skola i Nacka:

Brukar du ge dina elever praktiska läxor?
– Nej, inte förutom att mina elever har i ”ständig” läxa att prova på så många idrottsliga aktiviteter som möjligt. I stället ger jag mina elever individuell feedback om vad de skulle behöva träna mer på för att öka sin måluppfyllelse.

Kan du ge exempel?
– Vi har bara simning två veckor per läsår och det är alldeles för lite för att eleverna ska hinna utvecklas. Så efter varje simtillfälle brukar jag ge dem som behöver träna extra individuell feedback i vår lärplattform Schoolsoft där både eleverna och deras föräldrar kan läsa vad jag har skrivit. Dessutom brukar jag prata enskilt med eleverna. Det kan handla om att de behöver träna extra på arm- eller bentag eller på att flyta. Ett annat område som jag ofta uppmuntrar elever att träna extra i är rörelse till musik. Det kan handla om att jag tipsar dem om att börja gå på gruppträning på Friskis och Svettis eller att träna hemma framför dator med Just Dance på Youtube.

Kollar du på något sätt upp att de följer ditt råd?
– Nej, men om de gör det syns det ofta stor skillnad ett halvår senare. Jag brukar försöka ge eleverna individuell feedback om vad just de behöver träna extra på så tidigt som möjligt. Får de till exempel veta det redan i sexan och börjar träna extra redan då har de ofta nått sitt mål i nian.

Är ökad måluppfyllelse enda syftet?
– Nej, det handlar också mycket om ökat självförtroende. Ofta börjar det med att en elev känner sig sämre än andra på något. Då brukar jag uppmuntra den eleven att träna extra på det som känns svårt eftersom det som man tränar på blir man bättre på. Och när man känner att man lyckas med något ökar ens självförtroende.

Läs mer om Mattias Wohlfahrts undervisning här.

Nina Engqvist

Nina Engqvist, grundskol­lärare i hem- och konsument­kunskap på Ekhammar­skolan i Upplands-Bro:

Brukar du ge dina elever praktiska läxor?
– Nej, men jag brukar uppmuntra mina elever att öva hemma.

På vad då?
– Det beror på. En del elever är helt självgående redan i sexan och lagar mycket mat hemma så dem brukar jag mest handleda lite så de kommer vidare. Till exempel ge dem tips om hur de kan tillaga fisken på ett nytt sätt. And­ra elever som jag ser har ett intresse men som kanske inte är så vana att arbeta med sina händer brukar jag prata lite med. Jag brukar fråga vad de gör på fritiden. Då kanske någon svarar att han eller hon brukar spela handboll. Då frågar jag hur ofta de tränar och när eleven svarar tre–fyra gånger i veckan brukar jag påpeka att det är samma sak med att använda redskap och laga mat. Det vill säga att om man inte tränar mer än en lektion i veckan blir man inte bättre. Ska du kunna få ett A i nian måste du vara självgående och det blir du inte om du inte tränar extra hemma.

Vad brukar du uppmuntra dem att göra?
– Jag brukar fråga dem vad de gillar att göra. Jag bryr mig inte om vad de gör för något bara de gör det. Vill de baka sockerkaka är det helt okej. Då tränar de på hela processen, inte bara på att använda redskap utan också på att plocka fram och städa undan. De lär sig att se vad som behöver göras och de blir mer självständiga och snabba i köket. Om det tar en timma och fyrtio minuter att steka falukorv kommer de inte att laga mat när de kommer hem från jobbet.

Handlar det bara om matlagning?
– Nej, jag brukar även uppmuntra dem att dammsuga hemma, sätta sig in i hur familjens ekonomi fungerar och gå in i tvättstugan och kolla hur man gör hemma hos dem när man tvättar. Om jag vet att vi ska gå igenom en viss sak nästa lektion brukar jag ge eleverna i läxa inför den lektionen att kolla på de korta filmer som jag har lagt upp på Youtube som visar hur man gör just det.

Läs mer om Nina Engqvists Youtubefilmer här.

ur Lärarförbundets Magasin