Läs senare

Särskolefritids – en förberedelse för vuxenlivet

En oas för avkoppling. Men samtidigt en miljö som utvecklar. Så beskriver Oscar Zier fritidsverksamheten på gymnasiesärskolan i Vetlanda.

23 maj 2014
Särskolefritids – en förberedelse för vuxenlivet
Lekande lätt. Särskolefritids ska vara ett ställe där eleverna tillåts koppla av, samtidigt som den utmanar och utvecklar dem. Foto: Tomas Magnusson

Tack vare lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan särskolan bedriva fritidsverksamhet långt upp i gymnasieåldern. Men vilka särskilda utmaningar och möjligheter innebär det för personalen?
Det är en vanlig tisdagseftermiddag på Njudungsgymnasiet i småländska Vetlanda. Vi går igenom särkolans lokaler med fritidspedagogen och elevassistenten Oscar Zier som guide. Det är lektionstimme och utan att försöka störa allt för mycket stannar vi till längs vägen och kikar in i klassrummen.

– Lokalerna byggdes 1997, berättar Oscar Zier. De är öppna och bra vilket gör att eleverna lätt kan gå mellan de olika delarna.

Oscar Zier har jobbat på Njudungsgymnasiet i ett och ett halvt år och är huvudansvarig för fritidsverksamheten som särskolan anordnar under lov, på morgnar och eftermiddagar. Cirka en fjärdedel av hans tjänst går till fritidshemmet, resten jobbar han som elevassistent ute i klasserna.

– Även om jag trivs med det ligger mitt fokus ändå på fritids. Jag pratar mycket för verksamheten på möten, planerar den och försöker se till att eleverna trivs, säger han.

På särskolan finns en 7–9:a med högstadieelever, samt två klasser inom det individuella programmet IVSR*. I a-klassen läser eleverna yrkesträning medan man i b-klassen är mer inriktad på verksamhetsträning.

För närvarande har Oscar Zier endast elever från 7–9:an och a-klassen under sina fritidstimmar. Men nästa år ska han även ta emot en elev från b-klassen.

– Det ställer lite nya krav, men är väldigt kul, säger han.

På vardagarna går fyra elever på fritidsverksamheten. På loven är de dubbelt så många. Oscar Ziers idé är att verksamheten ska vara en oas där eleverna tillåts koppla av, samtidigt som den utmanar och utvecklar dem.

En av hans mer återkommande elever, Andreas Bengtsson, är ett bra exempel. Han är diagnosticerad med autism och har ett ekotal. Enligt Oscar Zier är han en lugn och snäll kille som är med på det mesta. Men han behöver pushning. Det är sällan han tar egna initiativ.

– Eftersom jag är med honom på dagarna kan jag se när jag behöver stötta honom lite mer, när vi ska jobba med hans kommunikation till exempel. Ibland märker jag att han behöver vila. Det är fördelen med att vara med hela dagen, man ser sådant bättre, säger Oscar Zier.

När vi öppnar dörren till a-klassens klassrum har de precis avslutat en lektion om trafik. För att minnas bättre och för att kunna visa upp för föräldrarna, skriver eleverna ner dagens aktiviteter i en loggbok. Under tiden informerar specialläraren Camilla Sterner att nästa lektion ska handla om släktträd.

Men det är inte var dag som klassen får besök av en reporter och en fotograf. Flera elever verkar därför vara mer intresserade av att fråga ut undertecknad än att skriva i loggboken.

– Vad heter du? Var jobbar du? Var bor du? Var ligger det?

Frågorna haglar från alla håll. Speciellt pratglad är Amar Bajrovic som snabbt går fram och hälsar. Efter en kort men intensiv frågestund går han tillbaka till bänken, sätter sig ner och säger att jag får säga till om han frågar för mycket. Ett tilltag som applåderas av Camilla Sterner.

När vi en stund senare sitter i bilen på väg till Vetlandas stora grundskola Tomaslundsskolan kommenterar Oscar Amars beteende. Eftersom Oscar arbetat inom kommunen länge har han en mångårig relation med flera av eleverna på IVSR. Amar är en av dem som han har följt länge.

– Att han säger så där nu är hur stort som helst för honom. Han har förstått att tusen frågor inte passar sig i alla lägen, säger han.

När vi anländer till Tomaslundsskolans särskolefritids är det fullt ös. Den verksamhetsansvariga fritidspedagogen Martina Ljung Nilsson möter oss i hallen. Samtidigt som hon pratar med oss hörs de glatt lekande barnen runt omkring.

– De brukar inte alltid vara så här livliga, skrattar hon. Det är för att Oscar är här som de blir extra glada.

Foto: Tomas Magnusson

Oscar Zier berättar att trots att han och Martina Ljung Nilsson arbetar på olika skolor känner de varandra väl. Innan han tog jobbet på Njudungsgymnasiet arbetade de tillsammans på Tomaslundsskolan. Än i dag tar de ofta hjälp av varandra, speciellt under loven då de samordnar aktiviteter som bowling, simhallsbesök och utflykter.

– Det är skönt att hon finns eftersom vi kan stötta varandra. Men det är också kul för eleverna. Även om de skiljer sig lite åldersmässigt är många likasinnade. De känner också varandra sedan tidigare, säger Oscar Zier.

Eftersom Martina Ljung Nilsson tidigare ofta har haft Oscar Ziers elever lyfter hon fram återkopplingen som något positivt. Det är bra att komma tillbaka och träffa gamla pedagoger, lärare och klasskamrater, speciellt som flera av eleverna har stort behov av trygghet och rutiner. Att hon samtidigt får chansen att se hur ungdomarna har utvecklats är förstås ett plus i kanten.

– Det är väldigt roligt att få följa dem längre upp i åldrarna och se hur de utvecklas. Det blir också en bra inskolning för våra yngre elever. De vet att nästa steg är högstadiet och därefter gymnasiet och Oscar, säger Martina Ljung Nilsson.

Båda två har uteslutande jobbat med elever i särskolan sedan de gick ut i arbetslivet. Oscar Zier började sin bana som elevassistent på en skola för elever med autism och fortsatte sedan som personlig assistent och kursledare innan han valde att läsa vidare till fritidspedagog. Martina Ljung Nilssons bakgrund ser snarlik ut.

Ingen av dem har än så länge haft anledning att ångra sina karriärval, även om det så klart finns utmaningar för fritidspedagoger inom särskolan. Eftersom eleverna har väldigt specifika behov och inte sällan diagnostiserats med multipla diagnoser är det individuella bemötandet om möjligt ännu viktigare än på vanliga fritidshem.

För högstadie- och gymnasielever är det viktigt att behandla dem som just det, säger Oscar Zier. Trots att många av dem har en mental ålder som ofta är under deras fysiska ålder, är det viktigt att behandla dem som ungdomar och inte som barn.

– Det är viktigt att de förstår att de blir äldre och att det därmed även ställs andra krav på dem.

Rollen kräver även att man måste kunna hålla flera bollar i huvudet samtidigt, något som kan vara en prövning vid till exempel utflykter. En resa innebär väldigt mycket planerande där alltifrån transport, toalettbesök, mediciner och rullstolar måste tänkas igenom.

Foto: Tomas Magnusson

Samtidigt fyller stadspromenaderna, grillningarna och biblioteksbesöken en stor funktion. Bara att få åka till grannorten och betala bussbiljetten själv kan vara nog så god träning och är en bra förberedelse för livet efter skola och fritids.

– Jag försöker ha med det perspektivet hela tiden, vi ska hjälpa dem att bli redo för vuxenlivet. När jag och Andreas spelar Wii eller lägger pussel en eftermiddag så finns ändå tanken om att det är en lärandesituation med, säger Oscar Zier.

Ett problem som de tar upp är avsaknaden av nätverk för fritidspedagoger inom särskolan. Även om cheferna är lyhörda och visar vilja när det kommer till att ge kompetensutveckling är det ibland svårt att hitta bra kurser, konferenser och sammanträden. Har någon ett tips eller en idé är de välkomna att höra av sig, säger Oscar Zier.

När vi kommer in på yrkets fördelar är de dock rörande överens. Det bästa med att vara fritidspedagog på särskolan är närheten till eleverna. På grund av att det är relativt personaltätt ges stora möjligheter att arbeta individuellt. Som en konsekvens blir relationerna till barnen väldigt starka.

– Det är den lyxiga biten. Man har faktiskt tid att verkligen lära känna dem, säger Oscar Zier.

– Det är det som är så stimulerande, påpekar Martina Ljung Nilsson. Om man väl fått möjligheten att arbeta inom särskolan vill man inte göra något annat. Jag vet inte någon som har bytt frivilligt.


Har du samma tankar som Oscar Zier vad gäller bristen på nätverk för fritidspedagoger inom särskolan? Kontakta honom på oscar.zier@vetlanda.se.

Begrepp inom särskolan

  • Autism – En diagnos inom autismspektrumet som också omfattar asperger, atypisk autism samt desintegrativ störning. Symtom på autism är begränsningar i möjligheten till ömsesidig kommunikation, social interaktion samt i förmågan att fantisera, leka och föreställa sig olika saker.
  • Ekotal – Talsvårighet som innebär att man upprepar ord eller meningar utan att förstå innebörden. Ungefär hälften av alla med autismdiagnos har någon form av talsvårighet.
  • IVSR – Förkortning av Individuellt program verksamhetsträning gymnasiesärskola.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com