Läs senare

Skolan som har simning som profil

Alla elever i Treklangens skola utanför Uppsala
kan simma när de börjar i sexan. Skolan satsar på simträning från förskole­klass. Det har gjort skillnad.

20 maj 2015


Foto: Johan Wahlgren

Rumpan mot kanten! ropar Ali Kasbah från ena långsidan i Gottsundabadets grundaste bassäng.

Ali Kasbah är lärare i idrott och hälsa på Treklangens skola, en F–5-skola i Gottsunda i Uppsala. Det är fredag förmiddag och han står med badvatten upp till midjan mitt bland förskoleklassens elever. Barnen har sin allra första simlektion. För Ali Kasbah är det vardag, han leder simpass för skolans alla elever tre förmiddagar varje vecka, vår som höst.

– När Ali säger: kom alla mina små späckhuggare – då ska ni fråga: hurdå?, fortsätter han.

– Hurdå?, frågar barnen tillbaka.

– Så fort som möjligt, svarar Ali Kasbah och eleverna sätter fart tvärsöver bassängen.

Det här är första gången sexåriga Sara Islim badar i bassängen, berättar hon när hon stiger ur vattnet. Hon har varit i badhuset tidigare, men då har hon suttit påklädd och tittat på de andra, säger hon och pekar på de gröna plaststolarna en bit från kanten.

Hon är påtagligt nöjd med bassängpremiären. Särskilt gillade hon flytplattorna skurna som grodor som Ali Kasbah delade ut i vattnet.

– Vi hade dem under huvudet och sprattlade med benen. Det var skönt, säger Sara Islim.

Eleverna från Treklangens andra förskoleklass är redo. Det är första lektionen för dem också. De sitter stilla på bassängkanten, tysta, förväntansfulla och lite spända på att hoppa i. De har räknat ned dagarna, berättar läraren Maria Karlsson. Halva klassen har simmat i åtta veckor, men nu är det deras tur.

De bildar en stor ring i vattnet. När Ali Kasbah säger ”liten dusch” plaskar de i vattnet. I ”mellan­duschen” skvätter vattnet högre upp i luften – och i den ”stora duschen” tar de i så mycket de kan.

– Men så fort någon sträcker upp handen och säger stopp så slutar vi, instruerar Ali Kasbah.

Lektionen är över och klassen samlas på kanten. Ali Kasbah berömmer. Går ni i trean? Ni är ju så duktiga. Har ni haft kul? Han lär dem en sång om vad de ska göra efter badet. Duscha, torka sig och byta om.

Badhus och skola ligger vägg i vägg. Från bassängkanten ser man Treklangens röda fönsterkarmar. Och rakt framför simhallens entré breder Gottsundaskolan, områdets 6–9-skola, ut sig. Men bara tre av 20 elever i femman kunde simma när Ali Kasbah började arbeta på Treklangens skola 2008.

– Jag tyckte det var jättekonstigt, inte minst med tanke på att vi hade ett badhus tvärs över gatan, säger han.

Foto: Johan WahlgrenVid sidan av läraryrket är Ali Kasbah utbildad ungdomstränare i simning och han argumenterade tidigt för att skolans elever borde få mer tid för att lära sig simma.

– Jag pratade med mina rektorer om vi kunde ha två extratimmar på onsdagarna. De backade upp mig om jag fixade badtid i simhallen.

– Det gjorde snabbt skillnad. Efter två terminer var det 17 av 20 elever i femman som klarade simningen, säger han.

Sedan 2010 är simning profilämne för eleverna på Treklangens skola. Rektorerna bestämde sig för att permanenta simsatsningen och Ali Kasbah fick göra schema för alla klasser. Eleverna simmar i halvklass en gång i veckan, samtidigt som den andra hälften har lektion med sin lärare. Grupperna byter av varandra efter 30 minuter. Förskoleklasserna har bassängtid på vårterminerna.

– Eleverna kommer hit med glada steg. De gillar det här.

I sexan blir simningen obligatorisk. Men F–5-eleverna på Treklangens skola som Ali Kasbah träffar varje vecka är där frivilligt. Simtiden ligger utanför schemat, trots att kursplanens krav på simkunnighet är ett av de mest konkreta kriterierna. Föräldrarna har sagt ja till att skolan lägger till en halvtimme per vecka i barnens schema. Utan dialog och samförstånd med föräldrarna hade det inte varit möjligt, påpekar Ali Kasbah. Det här är ingenting skolan kan bestämma helt på egen hand.

– Jag förklarar för eleverna hur viktigt det är med simning. De kan vara Zlatan i fotboll men kan de inte simma så riskerar de sina liv.

Simning är integration och simning är livskunskap. För barnen i Gottsunda är det extra viktigt att kunna simma, tycker Ali Kasbah. Här finns socioekonomiska och psykosociala utmaningar, integrationen är en annan stor fråga. Det är inte alla föräldrar som har råd att skicka sina barn på simskola. Skolan måste ta sitt ansvar för att eleverna ska lära sig att simma, resonerar han.

Sedan 2010 kan alla elever i Treklangens skola simma när de slutar femman. Men ofta lär de sig tidigare, i tvåan eller trean. Skolverkets rapport om simkunnighet från förra året visar på ett tydligt samband. Elever som börjar träna tidigt kan simma när de får betyg i sexan. Skolverket tycker att fler skolor borde tidigare­lägga simundervisningen.

Men fem procent av eleverna i sexan kan inte simma 200 meter, varav 50 på rygg, i årskurs sex som de ska kunna enligt kursplanen. Det är 4 500 elever. Fyra procent, 4 000 elever, kan inte hantera nödsituationer vid vatten, ett annat av målen i kursplanen för idrott och hälsa.

Det är svårt att få tid i simhallarna för att alls kunna ha simundervisning, svarar lärarna i Skolverkets enkät. Dessutom ligger hallarna ofta långt bort. Nästan varannan lärare med elever som inte kan simma i sjätte klass svarar att eleverna fått för få simlektioner. Enligt en av fem beror det på att det kostar för mycket. Bara två procent av lärarna säger att det är föräldrarna som hindrat eleverna från simundervisning.

Lärarna vill ha fortbildning i olika simtekniker. De vill också utveckla sina undervisningsmetoder för att bättre möta elever som inte har vattenvana och som kanske kommit sent till Sverige.

Ali Kasbah träffar elever med många olika förutsättningar i bassängen. En del är nyanlända, några traumatiserade, andra har svårt med koncentrationen, eller saknar vattenvana. Han har haft elever som gråtit och inte vågat gå ned i vattnet förrän efter någon månad.

Ali Kasbah talar fyra språk, arabiska, franska, engelska och svenska. Han är lärare i matematik och han är specialpedagog. Allt det har Ali Kasbah stor nytta av i vattnet.

– Jag kan möta eleverna i förberedelseklasserna direkt. Skolan har inte låtit mig undervisa i simning bara för att jag är simlärare, jag har andra utbildningar som gör att jag kan möta eleverna där de är. Jag känner alla våra elever och de känner mig. Det är viktigt att man inte tar någon utifrån som ska lära eleverna att simma, säger han.

Skolan har ansvar för att eleverna lär sig simma, men det bygger på att eleverna kan träna i en simhall – som skolan inte bestämmer över.

Visst är det mycket enklare när simhallen ligger ett stenkast från skolan. Men alla skolor som kommer till Gottsundabadet under några veckors koncentrerade simperioder borde kunna organisera simundervisningen på annat sätt, menar Ali Kasbah.

– Om man vill att alla elever ska klara av simtestet så måste skolan se till att lärare med elever kommer till ett badhus en eller två gånger i veckan, säger han.

När eleverna börjar i sexan på Gottsundaskolan och har obligatorisk simundervisning kommer de att simma under koncentrerade perioder med sin ordinarie lärare i idrott och hälsa. Ali Kasbah har extratid för dem också, en timme i veckan med Gottsundaskolans elever som inte kan simma, eller som vill lära sig mer.

Före lunchen – omelett i medhavd låda – har Ali Kasbah en fjärdeklass. De kan redan simma och står på rad vid stora bassängen när han kommer bort till dem. Några av eleverna hoppade i när Ali Kasbah var kvar med eleverna i den lilla bassängen. Snabbt klev han ur den grunda bassängen och stegade bort till de äldre eleverna. Det var nära att han skickade hem några av dem.

– De vet att de inte får hoppa i utan att en vuxen finns där. Det är en säkerhetsfråga, säger han skarpt.

Foto: Johan Wahlgren

En efter en, på Ali Kasbahs signal, dyker de ned i vattnet. Gång på gång. Ett jämt flöde av elever i lila och orangea simglasögon. Flickor i bikini och i tajts och långärmat. Pojkarna i långa shorts.

– När de lärt sig simma försöker jag motivera dem att lära sig andra simsätt som crawl eller fjärilssim. Då kan jag lotsa in dem i simsätt där de får känna sig snabba, säger han.

Viktigast är att eleverna kan ta sig fram i vattnet och att de känner sig trygga. En del elever vill inte fortsätta när de lärt sig simma 200 meter och en del klasser med simtrötta elever kan behöva leka några veckor.

Uppe på kanten är det nu fyrorna som står i ring. Ali Kasbah frågar vad de tycker om lektionen och rufsar en av killarna i håret. Och vad ska ni göra nu?, undrar han.

– Duscha, torka, byta om, säger fyrorna och går mot omklädningsrummet.

FAKTA SKOLSIM

Många skolor satsar mer på simning sedan eleverna började få betyg i sexan. För att bli godkänd i idrott och hälsa ska elever i sexan kunna simma 200 meter, varav 50 på rygg. De ska också kunna hantera nödsituationer med hjälpredskap under olika årstider.

Elever ska få undervisning och ”kontinuerligt och aktivt” stöd från lärare i den omfattning som behövs för att de ska lära sig simma, enligt skolförordningen.

Sex procent av lärarna i idrott och hälsa saknar redskap för att lära elever simma, enligt Skolverkets undersökning om simkunnighet. Nio procent saknar kunskap om att lära sina elever hantera nödsituationer. Främst efterfrågar de fortbildning.

Alla lärare som svarat på Skolverkets enkät lär ut bröstsim till eleverna. 89 procent lär ut livräddningsryggsim och 20 procent crawl och ryggcrawl.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com