Läs senare

Slöjdlärare, prata mer!

ForskningDet är sällan tyst under en slöjdlektion. Peter Hasselskog, tycker att det borde pratas ännu mer!
– Slöjdlärare har en unik möjlighet att bidra till elevernas språkutveckling.

05 dec 2019
Illustration: Istock

Ljuden från symaskiner, sågar och elevernas ändlösa dialoger är viktiga delar av slöjdsalens unika miljö. En miljö som, enligt universitetslektor Peter Hasselskog, kan bidra till så mycket mer än omsorgsfullt utformade slöjdalster.

– Slöjdämnet har goda förutsättningar för att bland annat utveckla elevernas språk. Eleverna upplever slöjden som meningsfull och engagerande. I slöjden ligger fokus på att göra något med händerna och att lösa genuina verkliga problem. Det finns inga färdiga svar vilket ökar möjligheterna till betydelsefulla dialoger, säger Peter Hasselskog.

Att samtalen i klassrummet främjar språkutvecklingen är knappast något nytt. Men ofta är det språklärarnas möjligheter som hamnar i fokus.

Peter Hasselskog

Gör: Universitetslektor vid slöjdlärarutbildningen på HDK i Göteborg där han forskar och undervisar blivande och verksamma slöjdlärare i ämnesdidaktik. Krönikör i Tidningen Grundskolan.

Mest spännande med jobbet: Alla aha-upplevelser som deltagarna och jag får när vi till exempel talar om lärares olika förhållningssätt.

Forskningsartikeln Samtal och meningsskapande i slöjdklassrum publicerades 2019 på Skolverkets läroportal. Artikeln är skriven av Joakim Andersson, Peter Hasselskog och Marléne Johansson.

– Det är viktigt att belysa att alla lärare, och kanske i synnerhet slöjdlärarna, har möjlighet att bidra till elevernas språkutveckling, säger Peter Hasselskog som tillsammans med kollegorna Joakim Andersson och Marléne Johansson har skrivit forskningsartikeln Samtal och meningsskapande i slöjdklassrummet.

I artikeln konstateras det bland annat att fokuset på det konkreta görandet i slöjdklassrummet ibland utgör ett hinder för språkutvecklingen.

– Det blir lätt för mycket envägskommunikation i form av instruktioner från lärarens sida. Det gäller att tala med eleverna i stället för till dem, säger Peter Hasselskog.

Men att ställa frågor i stället för att ge direktiv är svårt när många elever väntar på att få hjälp. Ett sätt att komma runt problemet är att ändra på lektionens upplägg samt att bli medveten om sitt eget förhållningssätt. Peter Hasselskogs tidigare forskning har visat att det är vanligt att lärarnas förhållningssätt följer person snarare än situation. Att upptäcka sitt eget förhållningssätt kan vara svårt. Här gäller det att analysera sina lektioner och kanske ta hjälp av kollegor.

Ett av de vanligaste förhållningssätten benämns som instruerande. Ett klassiskt lektionsupplägg är att inleda med en presentation, därefter får eleverna börja jobba enligt instruktionerna. En bit in i lektionen har många elever glömt hur de ska göra ett visst moment. Läraren får då gå runt och ge individuell hjälp.

Genom att ändra sitt sätt att undervisa och bjuda in eleverna i samtal och diskussioner redan under den inledande presentationen ökar förutsättningarna för att kunskapen fastnar, menar Peter Hasselskog.

Ytterligare en sak som slöjdlärare kan dra nytta av, både när det kommer till inlärning och till språkutveckling, är möjligheten till multimodal kommunikation.

–  Att visa konkret hur valsystemet i USA fungerar är inte lätt. Men jag som slöjdlärare kan tredimensionellt och med hjälp av verktyg och material visa hur ett visst moment går till. Då är det lättare att minnas det man ska göra, säger Peter Hasselskog.

Enligt Peter Hasselskog är det inte enbart dialogen mellan läraren och eleven som är viktig i slöjdsalen. Även elevernas diskussioner har betydelse för språkutvecklingen.

Så skapar du god stämning i slöjd­salen

  1. Tala med eleverna och inte bara till dem.
  2. Skapa en tillåtande miljö. Fokusera mer på vad eleverna kan och vill snarare än vad de inte får göra.
  3. Utnyttja slöjdsalens unika miljö och se till att material, redskap och färdiga slöjd­alster är synliga och fungerar som inspiration.

– Det ska inte vara tyst i en slöjd­sal. Elevernas samtal är ovärderliga. Under lektionen löser de inte bara slöjdproblem utan även världsproblem. Som nyanländ blir de här samtalen guldstunder.

Ett sätt att främja samtalen mellan eleverna i klassrummet är att låta dem arbeta tillsammans.

–  På det sättet finns det en poäng för eleverna att utbyta idéer och att ha gruppdiskussioner, säger Peter Hasselskog.

Liksom i de flesta andra ämnen råder det brist på behöriga lärare. Eftersom medelåldern bland slöjdlärarna är hög kan läget komma att förvärras ytterligare. Men Peter Hasselskog ser ändå hoppfullt på framtiden.

– Lärarlyftet har visat sig vara en fullkomlig succé för slöjdämnet, säger han och berättar att många nya lärare är på ingång.

Han tror dessutom att de nya lärarna kan bidra till att ett av skolans populäraste ämnen får ett ännu bredare fokus.

– Den nya gruppen lärare kanske inte främst söker sig till ämnet utifrån sitt hantverksintresse. Det skulle kunna innebära att slöjdlärarnas pedagogiska tänkande tar ännu mer plats framöver.

Risken att slöjdlärarnas hantverkskunnande blir sämre i samband med de nya lärarnas intåg är inget som oroar Peter Hasselskog.

– Nej, jag ser inte det som en fara. Nu finns det i stället chans att lyfta alla de delar som faktiskt finns med i kursplanen.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com