Läs senare

Smart drag för starkare vi-känsla

ReportageNär fritidspedagogen Jens Jadbäck drog i gång sin schacksatsning var det mest en rolig grej. I dag är schackspel skolans signum. Elevernas koncentrationsförmåga har förbättrats och sammanhållningen ökat.

31 Okt 2018
Foto: Emil Nordin

Det är förmiddag i Jakobsberg utanför Stockholm och i Vattmyraskolan har klass 4A samlats för lektion. Framme vid tavlan hänger ett schackbräde på duk. Stämningen är lite stojig, men lugnas snabbt när fritidspedagogen Jens Jadbäck tar ordet.

– Vet ni vad det kallas när två kungar står mitt emot varandra på det här sättet? Det heter opposition, säger han och flyttar schackpjäserna som sitter fast på duken med hjälp av magneter.

– Vad gör man när kungen blir hotad av ett torn?

Eleverna kommer med engagerade inspel. Fyrorna på Vattmyraskolan är redan rutinerade spelare. Här har alla fjärde- och femteklassare schack på schemat två gånger i veckan, varav en lektion är valfri. Utöver det spelas det flitigt på raster och i fritidshemmet. Flera lärare och fritidspedagoger på skolan har fått utbildning i schackpedagogik. En av dem är klassläraren Hanna Svensson som är med på dagens lektion. Hon berättar att kurserna har gett henne en förståelse för spelets grunder, och att hon fått med sig övningar som är bra för eleverna att lära sig.

Jens Jadbäck vill ha mer spelbaserat lärande på skolan.
Foto: Emil Nordin

– Problemlösningen i spelet handlar om att hitta strategier, vilket även utvecklar elevernas matematiska tänkande. Att flytta en pjäs från C7 till A7 är snarlikt att arbeta med tabeller, diagram eller koordinater, säger hon.

Hon säger också att elevernas självförtroende stärks när de blir bättre i schack och att det främjar deras logiska tänkande;  de kan se hur ett problem kan lösas på många sätt och hålla flera tankar i huvudet.

Fritidspedagogen Jens Jadbäcks genomgång i klassrummet är över. Eleverna som ska möta varandra skakar hand, innan de drar i gång en klocka och börjar. De sitter koncentrade mitt emot varandra.

– Jag har verkligen lärt mig mycket. Man måste tänka framåt och ha taktik. Nu har jag blivit så bra att jag kan vinna över Fanny, säger eleven Smilla Nordblad innan hon gör ett drag mot Fanny Betend-Bon.

I april deltog klass 4A i distrikts­final av tävlingen Schackfyran i Globenområdet. De kammade hem förstaplatsen av 103 tävlande klasser från Stockholms län, och kvalificerade sig till riksfinalen.

– En bra sak med tävlingen är att vi i klassen blivit mycket bättre kompisar. I den skulle alla samarbeta, vilket gjort att vi nu peppar varandra och säger ”bra spelat”, säger Fanny Betend-Bon.

Tjejerna är överens om att det roligaste är att vinna, men det kan också vara att få spela ett långt parti.

Lite längre bort sitter Sara Raho och Betty Yonas. Sara Raho vann tävling­en Schackdrottningen i höstas,  en turnering som blev till för att öka intresset bland tjejerna på skolan.

– Min pappa lärde mig och han brukar alltid vinna. Men nu är jag övertygad att jag är bättre än honom, jag har ju lärt mig att göra schackmatt! konstaterar hon.

Jens Jadbäck drog i gång schacksatsningen på Vattmyraskolan förra året. Han hade själv spelat mycket brädspel med kompisar och deras barn, och tycker att det är ett bra sätt att umgås på.

– När jag såg att det var kval för schackfyran i Globen anmälde jag en klass.  Vi började öva några månader innan och på den vägen är det, säger han.

Fyran som Jens Jadbäck anmälde kom till final. Efter det ökade intresset i de andra årskurserna. Skolan bestämde sig för att satsa; den köpte in material och började utbilda både fritidspedagoger och lärare i schackpedagogik. Att få med kollegorna på tåget har inte varit något stort problem, enligt Jens Jadbäck.

– Det gick lättare än jag trodde. Jag hade nog tur från början, att jag var i ett lärarlag där de var intresserade! Sedan kan man säga att personalen har involverats i olika faser i arbetet.

Han menar att satsningen tagit ganska lite av skolans resurser i anspråk.

Fritidspedagog Jens Jadbäck pratar taktik med eleverna.
Foto: Emil Nordin

– Det har inte kostat särskilt mycket pengar, utan mest handlat om att köpa in bräden. Jag har också varit mycket i kontakt med Sveriges schackförbund, som varit väldigt stöttande med material, säger Jens Jadbäck.

Vattmyraskolan är långt ifrån den enda skolan i Sverige där eleverna spelar schack. I dag finns liknande satsningar på ungefär 750 skolor runt om i landet och en mängd tävlingar som riktar sig till elever i grund­skolan. Enligt Jens Jadbäck finns flera positiva effekter av spelet, inte minst som pedagogiskt verktyg.

– Vi ser att det har lyft eleverna på flera sätt. Det handlar både om positiva effekter i övrig undervisning, elevernas självförtroende och sammanhållningen i klasserna.

Han menar att en fördel är att det är inkluderande. Alla kan spela på lika villkor. Det går över barriärer som ålder, kön, fysisk utveckling, funktionsvariationer och kunskaper i svenska språket.

– För svaga elever är det viktigt för självförtroendet att få höra att man gjort ett bra drag, säger Jens Jadbäck.

På Vattmyraskolan, där många elever kommer från andra länder, är schackspelet också en väg in i gruppen.

– Vi hade exempelvis en pojke som var nyanländ från Egypten. Han kunde nästan ingen svenska, men han kunde lite schack. Det blev hans biljett in i klassen. Han och klasskamraterna kunde lära varandra nya saker, säger Jens Jadbäck.

Tillbaka i klassrummet hos 4A håller sig klassläraren Hanna Svensson i bakgrunden medan eleverna spelar. Hon hade själv precis lärt sig schack när klassen började öva i trean.

– Jag var taggad på att vi skulle köra och lära oss tillsammans. Det var inte så svårt att få barnen engagerade, men nivån var ojämn i början vilket gjorde att de som inte spelat så mycket tappade sugen.

Läraren Meral Erzurum ser schackpauser som ett sätt att höja koncentrationen på lektioner.
Foto: Emil Nordin

Hanna Svensson menar att det har blivit bättre: efter schacklektionerna har nivån blivit jämnare och tävlingen har gjort att klassamhörigheten blivit bättre. I klassrummet märker hon också att spelet påverkar koncentrationen. Det gäller inte minst för barn med särskilda behov, som har problem att fokusera under längre perioder.

– Det är faktiskt helt otroligt. De elever som har svårt att ha fokus i andra ämnen, fixar det i spelandet. De får bättre fokus när det är något som är roligt, säger hon.

Läraren Meral Erzurum instämmer.

– Vi kan använda det i undervisningen och ta schackpauser. På mate­matiklektionen kan eleven varva drag med matteuppgifter. På så sätt blir koncentrationen bättre genom hela lektionen.

Även konflikterna på skolan har minskat sedan satsningen startade. Skolans biträdande rektor, Kea Terneborg berättar att anmälningarna om kränkningar har minskat med två tredjedelar. Hon tror att det har att göra med att schackspelandet sätter upp tydliga regler och ramar, som skapar lugn för exempelvis utåt­agerande barn.

– Genom spelet blir man också sedd. Barnen får en annan attityd, hjälper varandra och visar respekt, säger hon.

Arbetet på Vattmyraskolan har gjort att man i dag är Sveriges första schackcertifierade skola. Enligt Jens Jadbäck finns det dock flera utvecklingsområden kvar. Ett är att börja med spelet redan från förskoleklass, med anpassning utifrån åldersgruppen.

– Det finns många jätteduktiga i den åldern. I tidiga åldrar är spelet inte själva vinsten. Det handlar mer om att lära sig sociala regler.

Jens Jadbäcks långsiktiga mål är mer spelbaserat lärande på skolan.

– Jag tänker att spel som Othello eller Backgammon skulle fungera bra. Eller Alfapet om vi vill arbeta mer språkbaserat framöver.

Jens Jadbäcks råd:

Så startar du en schacksatsning på din skola

  • Kontakta Sveriges schackförbund. De satsar stort på att sprida spelet i svenska skolor och erbjuder skolor utbildningar och material utan kostnad.
  • Ta kontakt med andra skolor som arbetar med detta för att utbyta erfarenheter och tips och ordna tävlingar.
  • Anmäl eleverna till Schackförbundets tävlingar. Det ger en rolig gemensam målsättning för träningen. I tävlingarna räknas klassen som ett lag, vilket bidrar till ökad sammanhållning.

ur Lärarförbundets Magasin