Ingår i temat
Spelbaserat lärande
Läs senare

”Spelen gör att jag får med mig alla i samtalen”

Spelbaserat lärandeLivliga diskussioner och ökad motivation till att läsa mer. Det är några vinster som bibliotekarien Tobias Gard märker när han gör spel av böcker.

23 maj 2019
Tobias Gard.
Foto: privat

Längst fram står en smartboard och eleverna går då och då fram för att trycka på olika bilder på skärmen. Då kommer det upp en gubbe, försvinner en pryl eller låter konstigt.

Så kan det gå till när eleverna på Frälsegårdsskolan och Kronan i Trollhättan får en extra dimension av bokläsning och textsamtal.

– Ibland använder jag bilder från böckerna som jag läser och ibland bilder från notebook, säger skolbibliotekarien Tobias Gard som har gjort spel för flera boktitlar.

Samtidigt som han läser så förstorar han bilder och texten från boken med dokumentkameran så att eleverna kan följa med i högläsningen.

Under lässtunden får eleverna svara på olika frågor om handlingen. Till exempel vad en karaktär ska göra för att inte bli fångad eller varför någon tänker som den gör. För varje svar så kommer en bokstav upp på  skärmen när en elev går fram och klickar. När flera bokstäver syns gäller det att bygga ett ord.

3 x boktips

Tre böcker som Tobias Gard använder på lässtunderna:

Pax-serien, här Vitormen (2017)

av Åsa Larsson och Ingela Korsell

 

Turbo och den mystiske Kilroy

av Ulf Sindt

 

Mizeria

av Melody Farshin

 

– Jag jobbar från förskoleklass till nian och projicerar alltid texten. För eleverna i högstadiet är det inte lika mycket fokus på spelandet. För den gruppen skulle det nog krävas mer avancerade spel än de som jag gör. Men vi har textsamtal om böckernas handling och de frågor som boken väckt, säger Tobias Gard.

Att tillverka spelen tar ganska mycket tid när det gäller att ta fram frågor och en spelidé som passar. Men man får också mycket tillbaka menar Tobias Gard:

– Spelen bidrar till att diskussionerna blir mer engagerade efter läsningen. Vad eleverna tycker om bokens handling eller om något kändes konstigt och var svårt att förstå till exempel. Jag försöker använda mig av öppna frågor.

För de yngre eleverna har han tagit fram ett spel för Turbo och den mystiske Kilroy. I den boken bygger Turbo en koja och eleverna får välja olika delar på skärmen för att bygga en koja. På så vis övar de begrepp som stege, fönster och dörr.

Spelen tycker han kan fungera som en yttre motivation, eftersom det händer något på skärmen när eleverna pratar om texten. Men när diskussionerna kommer i gång så blir det tydligt att eleverna vill prata om boken och det leder till en inre motivation.

– Spelen gör att jag också får med mig nästan alla elever i samtalen.

Spelen utgår från skönlitteratur och väldigt sällan facklitteratur. Det som är extra populärt nu är skräck och fantasy och böcker i Pax-serien av Åsa Larsson och Ingela Korsell. På högstadiet är en favorit Mizeria av Melody Farshin.

Hanna Stjernberg är förstelärare i svenska och svenska som andraspråk på Frälsegårdsskolan. Hon ser många fördelar med de spelifierade lässtunderna med sina fjärdeklassare.

– De lektionerna skapar en ökad motivation för lyssnandet och berättelsen. Inte minst bland killarna där det ibland kan vara svårt att få dem intresserade av skönlitteratur, säger Hanna Stjernberg.

Varje pass inleds med en ordlista där svåra ord i boken gås igenom.

– Det är värdefullt med tanke på att alla elever talar andra språk än svenska hemma.  Det är en tydlig struktur. Först svåra ord, sedan läsning och spel på slutet.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com