Läs senare

Språkbad tar plats i ny läroplan

Det är precis femtio år sedan modellen med språkbad uppfanns. Efter inledande skepsis har undervisningsformen nu blivit en förebild.

14 sep 2015

Allt började med att några föräldrar i de engelsk­språkiga delarna av Kanada var missnöjda med under­visningen i franska, som är det andra officiella språket i Kanada. 1965 infördes språkbadsundervisning i en skola utanför Montreal och därefter har modellen spridit sig till bland annat Katalonien, USA och Estland. I Finland infördes det på försök 1987, till en början just i Vasa.

– Men hur gör man om man står inför tjugo femåringar som bara kan finska, och bara får tala svenska? Det framgick inte av rapporterna, säger Siv Björklund, professor i svenskt språkbad vid Centret för språkbad och flerspråkighet vid Vasa universitet.

De första åren fick hon och hennes forskarkollegor, liksom de nyblivna språkbadslärarna, möjlighet att åka och studera språkbadsverksamhet i såväl Katalonien som Kanada. De tog del av både forskning på området och konkreta pedagogiska metoder, och snart började de också utveckla sina egna metoder. Till exempel att arbeta tematiskt, som i Keskuskoulu.

– På så sätt går det att ständigt återkomma till vissa termer, så att de verkligen går in. Dessutom kan läraren enklare variera undervisningen utifrån vars och ens för­utsättningar, säger Siv Björklund.

I Finland finns det än så länge inga formella utbildningskrav på språkbadslärare med svenska som modersmål, medan de som i grunden är finskspråkiga måste ha ­ minst 120 högskolepoäng med svenska språket som huvudämne, alternativt bevisa sin språkfärdighet genom att klara den högsta nivån för svenska i de nationella allmänna språkexaminatesten.

– Den formella lagstiftningen har släpat efter, eftersom språkbadsundervisningen hamnar lite mitt emellan de finsk- och svenskspråkiga skolorna. Men i den nya läroplanen, som börjar gälla 2016, finns ett helt avsnitt om språkbad och undervisning på andra språk. Det känns väldigt bra!

I den nya nationella läroplanen finns också allmänna rekommendationer om att använda temaundervisning i skolan, alltså inte bara i språkbad. Det ser Siv Björklund som ett tecken på att den finska utbildningsstyrelsen tagit intryck av landets språkbadsundervisning.

– I början fanns en viss oro för att elevernas modersmål skulle bli lidande. Men det har följts upp noggrant, så den skepsisen finns inte längre. Snarare har språkbadsundervisningen blivit en förebild, säger hon, och berättar att engelska och ryska skolor i Finland också börjat an­amma språkbad som undervisningsform.

Av de studier som Centret för språkbad och flerspråkighet gjort framkommer att före detta språkbadselever klarar sig bättre än genomsnittet i de nationella student­skrivningarna i alla språk, inklusive sitt modersmål finska. Detsamma gäller alla läsämnen utom matematik, där de ligger på samma nivå som de gymnasister som gått i finskspråkig grundskola.

– Och ändå mäter inte examensproven muntlig för­måga, som språkbadseleverna är bäst på!

Sedan hösten 2014 finns en särskild språkbadsutbildning vid Vasa universitet som också ger behörighet som klasslärare och svensklärare. Här får studenterna specialundervisning i svenska, flerspråkighet, svenska som andraspråk och språkutvecklingsteori.

– Första året hade vi 160 sökande till 20 platser, säger Siv Björklund.

Hon hoppas att den nya utbildningen ska göra att fler språkbadsklasser kan startas runt om i landet. För närvarande råder det nämligen viss brist på lärare med tillräckligt goda svenskkunskaper för att kunna undervisa i språkbad.

Även om de flesta skolor i Finland är finskspråkiga, finns det också rent svenskspråkiga skolor där det går såväl barn med svenska som modersmål, som tvåspråkiga barn och barn med finska som modersmål. I takt med att fullständigt språkbad sprider sig, väljer finskspråkiga föräldrar som vill att deras barn ska lära sig svenska allt oftare den modellen.

– Den stora utmaningen nu är att få resurser så att också specialundervisning kan ske i språkbadsklasser. Ibland hör man åsikten att själva tvåspråkigheten skulle vara problemet när det talas om barn som behöver stöd, men det tror inte jag på. Däremot behöver specialpedagogerna verktyg för att kunna arbeta i språkbadsklasser, säger Siv Björklund.

Språkbad – så funkar det

• Idén med språkbad är att de barn som talar ett lands majoritetsspråk ska lära sig (ett av) landets andra minoritets/nationella/­officiella språk.

• I Finland går omkring 4 500 elever i svenskt språkbad. Så kallat tidigt fullstän­digt språkbad påbörjas i åldern 3–6 år och pågår till och med nian. I Vasa finns också planer på att utöka språkbadsklasserna till gymnasiet i någon form.

• I förskolan sker all undervisning på svenska, men i takt med att eleverna blir äldre införs finskan successivt. I nian hålls ungefär femtio procent av lektionerna på svenska.

• Att gå i språkbadsklass är frivilligt för dem som har finska som sitt förstaspråk.

• I höst ger Vasa universitet en fortbildningskurs på distans för språkbadslärare. Vasa universitet anordnar också så kallade språkbadsdagar varje år, då språkbads­lärare från hela landet får möjlighet att mötas, diskutera metoder och utbyta erfarenheter.

• Det finns ännu inget utgivet undervisnings­material för språkbad, men de flesta språkbadsskolor har egna materialbanker och en del av det finns samlat på en särskild sajt: lipas.uwasa.fi/materiaalit/sprakbadsmaterial

ur Lärarförbundets Magasin