Läs senare

Språket mejslas ut på slöjden

ReportageDet är tätt mellan skratten i slöjdsalen på Lindblomskolan i Hultsfred. Lärare i slöjd och svenska som andraspråk samarbetar för att utveckla nyanländas språkinlärning.

31 jan 2019
Elisabeth Karlsson tränar bland annat slöjdverb och tidsord med slöjdandet som grund.
Foto: Lina Alriksson

Det är halvmörkt och ruggigt ute, och skol­gården ligger för tillfället öde och tyst. Men skolans många fönster lyser inbjudande. På nedre botten i en av byggnaderna har slöjdläraren Ulf Ståhlgren precis hälsat god morgon. Det är dags för en lektion för sju nyanlända elever. Snabbt slår sig eleverna ner vid sina arbetsbänkar. Ulf Ståhlgren skojar och busar, och får dem att skratta. Stämningen är avspänd och förväntansfull. Eleverna vet att de har en rolig lektion framför sig.

Dagens uppgift är att tillverka en namnbricka i trä. Ulf Ståhlgren – eller Uffe som han kallas – interagerar med eleverna.

Uffe: Jag hämtar något som heter …?

Eleverna i kör:

38 olika språk

Lindblomskolan är en låg- och mellanstadieskola i centrala Hultsfred. På skolan går cirka 550 elever varav närmare hälften har ett annat modersmål än svenska. På skolan talas 38 olika språk och de nyanlända eleverna kommer bland annat från Syrien, Afghanistan, Rwanda och Thailand.

Plywood.

Uffe: Jag tar fram en …?

Eleverna: Vinkelhake.

Uffe: Jag drar ett …?

Eleverna: Streck.

Uffe: Jag gnager av …?

Eleverna protesterar högt: Neej! Inte gnager, sågar!!!

Ulf Ståhlgren sågar av träbiten i en såglåda och slipar av kanterna med hjälp av sandpapper och en kloss. Därefter beskriver han hur man använder kalkerpapper för att överföra namnet till träbiten.

Efter genomgången är det dags för eleverna att själva tillverka var sin namnbricka – en arbetsuppgift som alla tar sig an med stor entusiasm.

Ulf Ståhlgrens sju elever är i åldrarna elva till tolv år. Deras skolbakgrund ser olika ut och de kommer från olika delar av världen. Ingen har svenska som modersmål och alla har brutit upp från det sammanhang där de tidigare hörde hemma.

Med i klassrummet är i dag också mellanstadielärare Elisabeth Karlsson, som även är lärare i svenska som andraspråk, sva, på skolan. Ulf Ståhlgren och hon har inlett ett samarbete för att utifrån ämnet slöjd utveckla ordförråd och förståelse, liksom muntlig och skriftlig kommunikation, hos nyanlända elever.

– Jag har haft stor nytta av Elisa­beths erfarenhet som sva-lärare när jag anpassat undervisningen i slöjdsalen och gått över till ett mer språkutvecklande arbetssätt, förklarar Ulf Ståhlgren.

Slöjdläraren Ulf Ståhlgren skojar och busar gärna med eleverna.
Foto: Lina Alriksson

Elisabeth Karlssons och Ulf Ståhlgrens samarbete har pågått under två terminer och har även blivit uppmärksammat av Nationellt centrum för svenska som andraspråk, NC.

– Vi medverkade nyligen som talare vid en nationell konferens som NC arrangerade. Det var fantastiskt roligt att få berätta hur vi arbetar för att stärka språkutvecklingen hos våra nyanlända elever, säger Elisabeth Karlsson.

Ulf Ståhlgren förklarar att han numer anpassar sin undervisning så att eleverna inte bara lär sig de svenska orden för olika verktyg, utan också hur och i vilket sammanhang orden ska användas.

För att underlätta språkinlärningen har han namnat alla verktyg i slöjdsalen. Det finns även planscher i rummet över samtliga verktyg. I slutet av varje lektion skriver eleverna ner vad de gjort i sin slöjdbok – som fungerar som ett slags loggbok.

När föremålet är färdigt får eleven, utifrån anteckningarna i loggboken, skriva en återberättande text som beskriver arbetsprocessen. Alla relevanta slöjdord ska vara med i texten, förklarar Ulf Ståhlgren. Han vill också att eleverna skriver texten i kronologisk ordning samt använder tidsorden ”först”, ”sedan”, ”därefter” och ”till slut”.

– I samband med redovisningen läser eleven upp texten för mig och redogör sedan muntligt för sina klasskamrater hur man jobbat, berättar han.

Men det är inte bara under slöjdlektionerna som eleverna tränar på verktygsnamnen. De övar också när de är i förberedelseklassen tillsammans med Elisabeth Karlsson.

– Eleverna får till exempel gå fram till tavlan och kombinera rätt namn med rätt bild. Ett annat uppskattat inslag är att spela verktygsmemory där man ska para ihop två lika bilder. För varje bild som vänds upp får eleven också säga verktygets namn, förklarar hon.

I förberedelseklassen får eleverna också lära sig hur man kan konstruera en tankekarta för att få en överblick över alla de ord som ingår i arbetsprocessen när ett specifikt träföremål ska tillverkas.

Vinkelhake är bara ett av många halv­knepiga slöjdord att lära sig på svenska.
Foto: Lina Alriksson

– Tillsammans tränar vi också på hur man använder olika slöjdverb och tidsord, liksom hur man bygger upp en mening genom att besvara frågeord som ”vem”, ”vad”, ”när”, ”var” och ”varför”. Och hur man på så sätt kan skapa en längre återberättande text, säger Elisabeth Karlsson.

Elisabeth Karlsson och de sju eleverna har förflyttat sig från slöjdsalen till ett annat klassrum, där två studiehandledare på arabiska, Maysoun Abualhala och Naema Efnikhar, sluter upp. De går runt bland eleverna och förklarar olika ord och begrepp.

På whiteboardtavlan i främre delen av rummet finns olika tids- och frågeord uppsatta, liksom en lista över relevanta tidsbegrepp med koppling till ämnet slöjd, som till exempel ”när färgen torkat”. Här finns även en enkel checklista som beskriver vad eleverna ska tänka på när de skriver en återberättande text. Listan består av rubrik, inledning, styckeindelning, olika tidsord, verbet på andra plats, verbet i dåtid samt avslutning.

Elisabeth Karlsson berättar att man hela tiden tränar på att bygga långa meningar. I stället för att till exempel bara skriva ”Hon snickrar” uppmuntras eleverna att skriva ”Hon snickrar en liten nyckeltavla i slöjd­salen”.

– På olika sätt försöker vi stötta eleverna att använda ett mer avancerat språk, både muntligt och skriftligt, förklarar Elisabeth Karlsson.

Eleverna skriver ned vad olika verktyg heter och vad de används till.
Foto: Lina Alriksson

För att illustrera hur bygger hon en mening på vita tavlan tillsammans med några av eleverna. De börjar med att besvara frågan ”När?”.

”Efter en stund”, svarar någon. Därefter sätts verbet på plats och några minuter senare är en mening klar:” Efter en stund (när?) gick (verb) jag (vem?) till lådan (vart?) och hämtade sandpapper (vad?).” Metoden att träna meningsbyggnad genom att besvara olika frågeord har Elisabeth Karlsson utvecklat efter hand.

– Att använda frågeord underlättar för eleverna när de ska formulera sig på svenska, och den här metoden kan de använda sig av oavsett skolämne, förklarar hon.

Hennes erfarenhet hittills av samarbetet med Ulf Ståhlgren är att de elever som deltagit i projektet uttrycker sig mer detaljerat och ordrikt, och utstrålar ett större självförtroende när de återberättar olika händelser.

Också Ulf Ståhlgren är mycket positiv och menar att det är en samarbetsform som borde intressera andra skolor.

– Det här är ett sätt att minska elevens tid i förberedelseklass. Målet är ju att de nyanlända eleverna ska kunna slussas ut i en vanlig ordinarie klass så fort som möjligt, säger han.

Alla ämnen berörs

  • Arbetet vid Lindblomskolan ligger i linje med Skolverkets allmänna råd från 2016 för mottagande av nyanlända elever.
  • Tidigare låg fokus mycket på svenska som andraspråk och sva-lärarna. I dag ses nyanlända elever som hela skolans ansvar. Alla ämnen och lärare berörs.
  • I de allmänna råden betonas kompetensutveckling som ett sätt att öka lärarnas kunskap om andraspråksinlärning. Utbyte av erfarenheter och kollegialt lärande ses som viktiga delar.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com