Läs senare

Stärkande lekar

Organiserad lek. På Ängåsskolan i Västra Frölunda satsar man på utomhuslekar på lunchrasten. Aktiviteterna ska leda till förbättrade studieresultat, färre bråk och bättre hälsa hos eleverna.

10 maj 2013

Foto: Julia SjöbergHenrik, ska vi köra prickboll? ropar Anas Aden i årskurs 3, när han kommer springande över den asfalterade basketplanen på väg från matsalen.

Fritidspedagogen Henrik Posselt håller på att plocka fram badmintonracketar, tennisracketar och olika typer av bollar ur en stor blå tygkasse. Han lägger ut allt material i gräset, så att eleverna lätt kan komma åt vad de behöver.

– Ni som vill spela prickboll mot muren, ställ er bakom det vita strecket, uppmanar Henrik Posselt de sju elever som samlats vid honom.

Samtidigt som prickbollen pågår kommer fler elever. Några bestämmer sig för att ta med en fotboll till den närliggande fotbollsplanen medan andra ger sig in i prickbollsleken. När Henrik Posselt blir utslagen i prickbollen beger han sig till fotbollsplanen och uppmanar eleverna att utse två lagledare. Snart är spelet i gång.

– Det är roligt med lekar efter lunch­en. Då får man något att göra. Man får också springa och träna och det gillar jag, säger Evelina Gevnye i fyran som är med på rastleken minst en gång i veckan.

– Det är mindre bråk på rasterna nu när det finns något att göra. Jag brukar spela strandtennis, säger Mikael Tanrur som går i tredje klass.

Sedan i höstas samarbetar fritidspedagogen Henrik Posselt med idrottsläraren Anna Svensson i ett projekt som ska förbättra hälsan och skapa bättre samhörighet bland eleverna i årskurserna 3–6 på Ängåsskolan, i Västra Frölunda utanför Göteborg. Tre lunchraster i veckan ordnar de utomhuslekar på skolgården. De går också in i klasserna och gör samarbetsövningar.Foto: Julia Sjöberg– Det ska vara roligt att röra sig. Lekarna ska också träna eleverna i att hantera konflikter. Min största utmaning är att lära dem att vinna och förlora på bra sätt. De ska kunna utmana varandra utan att det leder till bråk, säger Henrik Posselt.

Uppgiften skiljer sig från rastvärdarnas. Han och idrottsläraren är mer aktiva. De sätter igång lekar, lär ut regler och introducerar nya utomhusaktiviteter. Rastvärdarna finns ute på skolgården hela tiden om någon elev skulle behöva hjälp eller stöd på rasten, men de deltar inte alls i lekarna. Henrik Posselt har arbetat som fritidspedagog i drygt trettio år. Han märker att barnen kan allt färre lekar och har svårare att fullfölja lekarna på egen hand, jämfört med för tio år sedan.

– Jag vill att varje elev ska få ett eget inre lekbibliotek som de kan använda. Att vi behövs på rasten är egentligen ett fattigdomsbevis. Jag jobbar därför på att avskaffa mig själv.

Den här terminen leder Henrik Posselt utomhusleken på måndagarna medan idrottsläraren ansvarar för lunchrasterna på onsdagar och fredagar.

– Vi kompletterar varandra genom våra olika kompetenser. Jag kan mycket om samarbetsövningar och Anna är duktig på moderna lekar som passar för stora grupper. Nyligen fick jag lära mig Harry Potter-leken som ungarna gillar.

Inga-Lena Alkner som är rektor på Ängåsskolan tror att projektet förutom att minska bråk och få eleverna att må bättre, även kan leda till förbättrade studieresultat.

– Forskning har under flera år visat att barn som rör på sig presterar bättre. Minskar bråken får eleverna också lättare att fokusera på skolarbetet, säger hon.

Inga-Lena Alkner berättar att det har varit mycket konflikter bland eleverna på skolan, där hon fått ingripa. Hon har letat efter sätt att förebygga bråken. När Henrik Posselt under ett medarbetarsamtal kom med förslaget att använda sina kunskaper i utomhuspedagogik, gillade hon idén. Henrik Posselt har gått kurs hos Kjell Snickars och ville gärna använda utomhuspedagogiken, inte bara på fritidshemmet, utan även under skoltid.Foto: Julia Sjöberg– Jag har sett hur Henrik jobbar med lekar i förskoleklasserna och de lägsta årskurserna. På deras skolgård är det full aktivitet och barnen har roligt tillsammans. Det sociala klimatet ville jag föra över även till de äldre eleverna.

Redan efter drygt en termin tycker hon att det är lugnare bland de äldre eleverna och hon vill att projektet ska utvecklas. Hon säger att det inte kommer att avsättas mer pengar till projektet, men hennes förhoppning är att Henrik Posselt ska finnas med mer genom att lägga om hans arbetsuppgifter, exempelvis genom att han leder lekar under fler lunchraster. Hittills har han varit schemalagd med arbetsuppgifter i klasserna f-3 under de flesta lunchraster. Henrik Posselt och Anna Svensson tänker göra eleverna mer delaktiga, genom att besöka alla klasser och ta reda på vilka lekar som eleverna vill göra och lära sig framöver. De hoppas även på att få gemensam tid för planering, vilket inte funnits. Henrik Posselt vill också att alla lärare ska få möjlighet att själva pröva på utomhuslekar under en studiedag i höst, så att de på egen hand kan använda lekar och samarbetsövningar när det behövs under skoldagen.

Det återstår bara några minuter av lunchrasten. 21 elever, uppdelade i två lag, är mitt uppe i leken ”Trasan”. Det hörs ivriga röster när en lagmedlem ska hämta tygbollen (trasan) i mitten av planen, utan att bli kullad av motståndaren. En kille blir så besviken när han förlorar springduellen att han går ur leken. Men strax är han tillbaka igen på planen.

– Det är ingen skam att förlora mot någon som är så snabb. Bra gjort att komma tillbaka igen, berömmer Henrik Posselt.

En annan elev kliver gång på gång över det vita strecket som inte får passeras. När Henrik Posselt förklarar reglerna igen, visar det sig att eleven inte förstått vad ordet streck betyder. 95 procent av eleverna på skolan har ett annat modersmål än svenska och det kan leda till oklarheter.

– Ibland blir det rena språklektionen innan alla förstått reglerna, berättar Henrik Posselt.

Lekarna måste vara utformade så att de passar många deltagare och barnen ska kunna gå in och ut ur dem under lekens gång. En viktig förutsättning är att det finns linjer utritade på skolgården som avgränsar planer i olika storlekar. Henrik Posselt har själv sprayat upp linjer med grön och vit färg som han fått av vaktmästaren.

De dominerande rastaktiviteterna är fotboll, kingout och bandy.

– Mitt mål är att både tjejer och killar ska känna sig välkomna i alla lekar och sporter. Så är det tyvärr inte än. I fotboll spelar bara 5–10 procent av tjejerna och de får sällan ha bollen, så det är för dåligt. Jag vill gärna ha tips på hur man vänder den trenden!

De har försökt få med tjejer i spelet genom att låta tjejerna ha fotbollsplanen för sig själva och att tjejmål räknas dubbelt, men det har hittills inte funkat. I bandyn är det på liknande sätt.

Jämnast könsfördelning har aktiviteter som gömme, jage och olika motoriklekar. Henrik Posselt ska ha ett samtal med genuspedagogen som kommer till skolan, för att se om han kan få idéer som kan leda till förändring.

När det ringt in, packar Henrik Posselt ner bollar och racketar och beger sig till ”upprummet”, det före detta rökrummet på skolan, som han gjort om till materialrum.

– Man blir så uppåt här inne av alla uppgifter, säger han och skrattar.

På krokar på väggarna hänger ett trettiotal blå tygkassar med lekmaterial. Varje kasse är prydligt märkt med en beskrivning av hur leken eller övningen går till.

Foto: Julia Sjöberg

– Min tanke är att alla pedagoger på skolan ska komma hit när de behöver material och idéer, säger han.

– Det ska vara lätt att sätta igång lekar.


Ängåsskolan ligger i stadsdelen Tynnered i Västra Frölunda. I skolan går 175 elever i årskurserna f-6. Det finns ett fritidshem för år f-3. På skolan arbetar tre fritidspedagoger.

Läs mer:

”Träna med roliga utomhuslekar”,
Mi Robertini och Ninni Kysela, SISU Idrottsböcker, 2011.

”Samarbetsövningar”, Helena Alsegård, SISU Idrottsböcker, 2007.

”All jordens spel och lekar”, Frederic Grunfeld, Trevi, 1978.

”Leka lätt”, Katrin Byréus och Kjell Snickars, Ekelunds förlag, 2005.

”Kullagret”, Henrik Brosché, Johan Reftel och Kristina Reftel, Argument, 2007.

Tips på lekar

Harry Potter-leken

Leken går ut på att ett lag ska välta det andra lagets koner med hjälp av en boll. Deltagarna ska också akta sig från att bli träffade av bollen. Den som blir träffad kan bli räddad av den person i laget som valts till Harry Potter.

Trasan

Två lag möter varandra. De står cirka 10 meter från varandra bakom varsin linje. På marken mitt emellan lagen ligger en trasa (eller mjuk boll). På ledarens signal springer en elev från varje lag till mitten för att hämta trasan. De ska försöka få över motståndarna till sitt lag. Det finns två sätt:

1. Lyckas man ta trasan och springa tillbaka till sitt lag utan att bli kullad går motståndaren över.

2. Lyckas man kulla motståndaren om han/hon har trasan går motståndaren över. Målet är att tömma motståndarnas lag.

 

ur Lärarförbundets Magasin