Läs senare

Stort intresse för revidering av kursplaner

AktuelltMånga lärare vill tycka till när Skolverket förändrar kursplanerna. I fokus står betoning av faktakunskaper, minskat centralt innehåll, förtydligad progression och mer ämnesspecifika, men mindre detaljerade, kunskapskrav.

av Johanna Ulrika Orre
31 jan 2019
31 jan 2019
De förändrade kursplanerna är tänkta att gälla från hösten 2020.
Foto: Johnér

Det är Skolverket och dess enhet för styrdokumentsutveckling som på eget initiativ gör en översyn av alla kursplaner i grundskolan och vissa ämnesplaner i gymnasiet.

– Tanken är att vi genom att kontinuerligt se över och revidera styrdokumenten inte ska behöva utsätta lärare och elever för så många stora reformer, säger enhetschefen Ann-Christin Hartman.

Kort om revideringen

Hösten 2018 har Skolverket samlat in synpunkter från lärare via samråd och enkäter.

I februari 2019 börjar revide­ringsarbetet på ämnesnivå. Lärare kommer fortsatt att kunna lämna synpunkter.

Om regeringen beslutar att säga ja till Skolverkets förslag är de reviderade kurs- och ämnesplanerna tänkta att träda i kraft hösten 2020. 

Hon är noga med att påpeka att det är just en revidering det handlar om denna gång, inte en reform.

– Det kommer att bli en del förändringar och förenklingar men fortfarande vara samma struktur och kunskapssyn som genomsyrar kursplanerna efteråt. Avsikten är att stärka kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen och skapa bättre förutsättningar för rättvisande och likvärdiga betyg.

Intresset bland lärare för att delta i revideringsarbetet är stort. Till exempel har fler än 3 500 lärare besvarat en enkät på Skolverkets hemsida om hur dagens kurs- och ämnes­planer fungerar i praktiken. Resultaten visar att många av de svarande upplever att det centrala innehållet är alltför omfattande. Ungefär hälften tycker att kunskapskraven är mycket eller ganska bra samtidigt som ungefär lika många tycker att de är ganska eller mycket dåliga.

Ann-Christin Hartman, Skolverket.
Foto: Skolverket

De skilda uppfattningarna beror till stor del på vilket ämne och vilken skolform som åsyftas. En del kurs- och ämnesplaner tycks helt enkelt fungera bättre i praktiken än andra. Något som även tidigare utvärderingar, samråd och forskning visat.

I fokus för revideringen när den nu går in i skarpt läge står fyra prioriterade områden: mer betoning av faktakunskaper i grundskolans kursplaner, minskat centralt innehåll i vissa ämnen så att det står bättre i proportion till ämnets undervisningstid, förtydligad progression mellan olika årskurser och skol­former, och mer ämnesspecifika, men mindre detaljerade, kunskapskrav i vissa ämnen.

Med mindre detaljerade kunskapskrav hoppas Skolverket komma åt problemet att kunskapskraven blir alltför styrande för utformningen av undervisningen.

Lisa Heino, Lärarförbundet.
Foto: Lärarförbundet

– Vi har också sett att detaljer kan försvåra en helhetsbedömning och därför får en orimligt stor inverkan på elevens betyg, säger Ann-Christin Hartman som ger kunskapskraven i samhällskunskap i årskurs 9 som exempel på kunskapskrav där detaljnivån i dag upplevs som för hög.

På Lärarförbundet, som deltar i revideringsarbetet genom samråd, välkomnar man att Skolverket nu gör en översyn av kurs- och ämnesplanerna.

– Men vi hade önskat att man hade tagit del av lärares synpunkter och erfarenheter långt tidigare, säger Lisa Heino, utredare på Lärarförbundet med särskilt ansvar för förskoleklass och grundskola.

Hon tar SO- och NO-ämnena som exempel på ämnen där stoffträngseln i det centrala innehållet upplevs som stor.

– Det är helt avgörande att man ser över balansen mellan det centrala innehållet och undervisningstiden. Som lärare måste man ha en rimlig chans att genomföra det som står i styrdokumenten på den tid som står till förfogande, säger hon.

Vad skulle du vilja förändra i dagens kursplan?

Carina Byström, undervisar i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 7–9, Bäckahagens skola, Stockholm:

– Jag är positiv till kursplanen i svenska i sin helhet, men tycker att kunskaps­kravet när det gäller kommunikation skriftligt och muntligt är övertydligt. Det kan sänka betyget för en elev som är otroligt skicklig skriftligt men som inte har lika lätt för att uttrycka sig muntligt, eller tvärtom. Vi borde ha en mer holistisk syn på lärande och inte vattentäta skott mellan olika förmågor i kunskapskraven.

Kristian Haggärde, undervisar i hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa i årskurs 7–9, Vårboskolan, Burlöv.

– Jag tycker att kursplanerna i mina ämnen fungerar väldigt bra i dag, men det jag skulle vilja förändra i hem- och konsumentkunskap är hur vi ska jobba mer långsiktigt framåt med hållbarhetsperspektivet. I dag är det mycket fokus på vad som påverkar miljön och inte så mycket på vad vi måste göra för förändringar. I idrott och hälsa tycker jag att friluftsdelen borde bli mer anpassad till var i landet man befinner sig.

Christer Sjöberg, undervisar i matematik i årskurs 4–6, Strandskolan, Tyresö.

– I stort tycker jag att kurs­planen i matematik är bra, men jag tycker att kunskapskravet som gäller muntlig kommunikation antingen borde tas bort eller förtydligas. Det är jättebra att muntlig kommunikation finns med i det centrala innehållet, men det är svårt att bedöma summativt.

ur Lärarförbundets Magasin